Bara Bier

Systembolagets försäljningsstatistik för 2021 har presenterats. På topp 100-listan över de mest sålda ölen finns numera bara tre tyskar – varav två är samma välbekanta öl.

Precis som så många år tidigare är det DAB Export som säljer bäst av de tyska ölen på Systembolaget. Jämfört med 2020 är dock totalplaceringen sämre (från plats 33 till plats 61), men å andra sidan återfinns ölet nu på två platser på listan. I topp hittar vi den år 2019 introducerade 33-centilitersburken, medan vi några placeringar längre ner har den något äldre halvlitersburken. Däremellan tränger sig Löwenbräu in på en 73:e plats, vilket är samma som i fjol.

Här är de tio bäst säljande tyska ölen, som omfattar försäljningen i Systembolagets fasta, tillfälliga och beställningssortiment (sålda liter inom parentes):

1. DAB Export 33 cl (1 272 192)
2. Löwenbräu (907 461)
3. DAB Export 50 cl (904 727)
4. Spaten München (508 955)
5. Paulaner Münchner Hell (431 785)
6. Bitburger Premium 50 cl (393 007)
7. Jever Pilsener (355 805)
8. Erdinger Weissbier Hefe (352 274   
9. Bitburger Premium 33 cl (293 804)
10. Franziskaner Hefe-Weissbier (267 008)

Bland de alkoholfria produkterna hittar vi en bekant topptrio bland de tyska ölen. Maisel’s Weisse Alkoholfrei behåller därmed platsen som det bäst säljande. Så här blev den inbördes ordningen mellan de fem tyska alkoholfria öl som sålde bäst 2021 (sålda liter inom parentes):

1. Maisel’s Weisse Alkoholfrei (2 908)
2. Einbecker Brauherr Pils 0,5 % (1 606)
3. Störtebeker 1402 0,5 % (1 314)
4. Ünn IPA Alkoholfrei (150)
5. Rothaus Tannenzäpfle Alkoholfrei (51)

När Systembolaget släpper nytt i tillfälligt sortiment den 18 februari är det bland annat med ett vårligt öl från Berlin.

Fredagen den 18 februari kan älskare av tysk ”craftbier” se fram emot ett bocköl från Berlinbryggeriet Brlo. Det har fått det underfundiga namnet Mybock, vilket med engelskt uttal påminner om stilens tyska namn – Maibock. Det handlar alltså om ett ljust bocköl med rejält humlesting från sorterna Magnum, Tradition, Mandarina Bavaria och Saaz. Maltsorterna är i sin tur pilsner-, Münchener- och Carapils-malt. Tillsammans ger detta ett öl med doft av karamell, malt och blommor. Smaken är kryddigt maltig med viss sötma och blommig humle. Här finns också inslag av karamell, honung, gräs och en aning citrus, som följs av en lång, besk eftersmak med viss sötma.

Brlo kommer från det gamla slaviska namnet på Berlin. Bryggeriet grundades 2014 av Katharina Kurz, Christian Laase och Michael Lembke, som är bryggmästare och hjärnan bakom många av Brlos öl. 2016 anslöt sig även kocken Ben Pommer till bryggeriet. Han fungerar numera som vd och ansvarig för Brlos restaurangkoncept, som i dagsläget omfattar Brlo Brwhouse, Brlo im Kadewe och Kaschk by Brlo. Bryggeriet ligger i stadsdelen Kreuzberg.

Fakta Brlo Mybock
Stil: Ljus bocköl
Producent: Brlo Braukunst Berlin
Leverantör: Cask Sweden AB
Alkoholhalt: 6,5 %
Beska: 32 IBU
Förpackning: Flaska, 33 cl
Pris: 19,90 kr (60,30 kr/l)
Antal flaskor i släppet: 45 000 st.

Under coronapandemin har tyska konsumenter börjat visa större intresse för prisvärdhet när de köper varor och tjänster. Undersökningsföretaget Yougov har tagit reda på vilka märken som tyskarna upplever som mest prisvärda. Bland ölmärkena finns det en ganska klar vinnare.

Coronapandemin har fått många tyska konsumenter att värdera prisvärdhet högre än tidigare. I en undersökning 2020 svarade 58 procent att prisvärdhet kommer att bli en viktigare faktor för konsumenterna efter coronakrisen. När frågan ställdes året efter hade andelen ökat till 68 procent. Prisvärdhet lyfts till och med fram som viktigare än kvalitet och pris, som hamnar på andra respektive tredje plats. Kvalitetsaspekten ökar visserligen från 45 till 56 procent, medan prisets betydelse har sjunkit.

I den nyligen presenterade undersökningen från Yougov är det dessa ölmärken som upplevs som de mest prisvärda av de tyska konsumenterna:

1. Krombacher (20,3 poäng)
2. Oettinger (17,9 poäng)
3. Rothaus Tannenzäpfle (17,3 poäng)
4. Freiberger (16,6 poäng)
5. Warsteiner (14,8 poäng)

Resultatet baseras på drygt en miljon online-intervjuer gjorda av Yougov under 2021. De svarande fick värdera cirka 1 500 varumärken, men endast de som kändes igen av minst tjugo procent inkluderades i slutresultatet. För att ta reda på den upplevda prisvärdheten fick deltagarna svara på två frågor: ”Vilket märke representerar bra värde för pengarna?” samt ”Vilket märke representerar dåligt värde för pengarna?” Med prisvärdhet avses här om kvaliteten upplevs stå i paritet till priset. Poängen motsvarar skillnaden mellan alla positiva och alla negativa betyg i undersökningen. Varumärkena kunde få poäng mellan -100 (om allt upplevs negativt) och +100 (om allt upplevs positivt).

På topp fem av alla varumärken som undersöktes hamnar för övrigt lågpriskedjan Aldi (60,3 poäng), apotekskedjan DM (57,9), Sverigebekanta lågpriskedjorna Lidl (56,5) och Deichmann (51,3) samt hårvårdsprodukterna Balea (50,7).

Källa: Handelsblatt

Ruhr-Universität i Bochum söker efter frivilliga som är beredda att dricka två öl om dagen i fyra veckor. Syftet är rent vetenskapligt och dryckerna kommer att levereras till deltagarnas dörrar.

Under fyra veckor ska en grupp frivilliga öldrickare konsumera två alkoholfria öl per dag. Drickandet är en del av en studie som genomförs vid Ruhr-Universität i Bochum. Syftet med studien är att undersöka om så kallade isotoniska drycker, som alkoholfri öl, kan orsaka fettlever – ett tillstånd där för mycket fett lagras i levern. Tidigare studier indikerar att så är fallet, skriver nyhetssajten WAZ.

Universitetet söker därför efter män i åldrarna 18 till 30 år som har god hälsa, är normalviktiga, som inte röker och som inte är alkoholberoende. Studien kommer omfatta åttio till hundra deltagare, som delas in i fyra grupper. Tre av grupperna kommer dricka två flaskor alkoholfri pilsner, veteöl eller radler per dag. Den fjärde gruppen kommer endast få mineralvatten. I övrigt får deltagarna äta samma kost som de brukar.

Före och efter fyraveckorsperioden kommer alla deltagare genomgå en läkarundersökning. Då kommer deras vikt, längd och midjemått att mätas. De får också lämna blod- och avföringsprov och man mäter kroppens vattennivå, fett- och muskelmassa. Dessutom kommer ett ultraljud göras för att kontrollera så kallad leverstelhet. Studien beräknas vara klar i början av sommaren och ett resultat kan presenteras i slutet av året.

Branschorganisationen Die Freien Brauer lanserar kampanjen ”Die Freien Gerstensorten”. Syftet är att få industri och konsumenter att skriva under ett upprop för att stoppa patent på olika sädesslag, framför allt maltkorn. Detta är ett steg i organisationens strävan att upprätthålla mångfald och valfrihet bland bryggeriernas viktiga råvaror.

Med kampanjen ”Die Freien Gerstensorten” (”De fria kornsorterna”) skickar Die Freien Brauer en tydlig signal om att alla ansvariga inom den tyska staten, förbundsländerna och patentmyndigheter ska arbeta för tydliga och juridiskt hållbara riktlinjer för en tolkning av den europeiska patentlagstiftningen. Målet är att det inte ska gå att ta patent på någon växt som förädlats med konventionella odlingsmetoder.

Under 2016 fick de två bryggerijättarna Heineken och Carlsberg flera europeiska patent på konventionellt framtagna kornsorter, patent som även omfattar det maltkorn som används i ölbryggning. Flera icke-statliga organisationer överklagade patentbesluten, men fick 2018 avslag på sina klagomål. Ytterligare ett överklagande avslogs 2021, vilket innebar att ett av patenten trädde i kraft efter beslut av den europeiska patentmyndigheten (EPO).

Enligt Die Freien Brauer är detta att missbruka patentlagstiftningen, vilket innebär en försvagning av mångfalden och en drastisk inskränkning av bryggeriernas fria företagsamhet. Man menar vidare att detta inom en snar framtid kommer att få negativa konsekvenser för hela bryggerinäringen. Genom att bli medlem i organisationen står man dagligen upp för värden som ”stor frihet”, ”personligt ansvar”, ”högsta kvalitet” och ”unik mångfald”, heter det. Bryggerierna kan dock bara stå upp för kvalitet och mångfald genom att ha möjlighet att välja de bästa råvarorna, i det här fallet i form av ett stort utbud av olika kornsorter.

Die Freien Brauer består av 44 oberoende familjebryggerier i Tyskland, Österrike och Luxemburg. Sedan 1969 har organisationen arbetat för att bevara ölkulturens mångfald i Europa. Medlemsbryggerierna producerar ungefär nio miljoner hektoliter öl per år och tränar upp cirka 200 lärlingar till olika arbeten inom bryggerinäringen. Organisationens fokus ligger främst på gemensamma inköp, erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling av buteljerings- och logistiklösningar. Gemensamma utbildningar, seminarier och framtagande av marknadsföringsmetoder finns också på agendan.

Källa: About Drinks

Fredagar innebär nyhetssläpp på Systembolaget och bland ölen i det tillfälliga sortimentet gör en bayersk bekantskap comeback.

I Systembolagets tillfälliga släpp den 11 februari får vi åter stifta bekantskap med 1813 Zwickl från det familjeägda bryggeriet Privatbrauerei M.C. Wieninger i bayerska Teisendorf. Senast ölet fanns på systemhyllorna var för ungefär ett år sedan, i januari 2021.

Som framgår av namnet handlar detta om ett öl av stilen zwickel, alltså ett ofiltrerat och opastöriserat lageröl. Namnet zwickel kommer från det redskap, Zwickelhahn, med vilket bryggarna brukade ta upp öl ur tunnorna. Det nu aktuella ölet skapades för bryggeriets 200-årsjubileum och är en mörkt gyllengul, kraftigt skummande dryck. Malt, sötma och lätt citrus dominerar doft och smak. Eftersom malten torkats över öppen eld, finns här även en viss rökighet. Avslutningen smakar av bröd och söt jäst.

Redan runt år 1600 finns det ett bryggeri i Teisendorf, som ligger mellan sjön Chiemsee och orten Berchtesgaden i Bayern. 1666 tas bryggeriet över av regionens ärkebiskop. Efter att ha blivit avkristnat 1813 köps det av Philipp Wieninger, som blir den första i familjen att äga bryggeriet. Namnet kommer dock från hans son Max Christian. Senare köper Philipp även klosterbryggeriet i Höglwörth. Familjen Wieninger äger i dag även en rad restauranger i regionen. Bryggeriets produktion ligger på cirka 100 000 hektoliter per år och sker under överseende av bryggmästare Bernhard Löw.

Fakta Wieninger 1813 Zwickl
Stil: Zwickel/Kellerbier
Producent: Privatbrauerei M.C. Wieninger
Leverantör: Solera Spirits and Beers AB
Alkoholhalt: 4,9 %
Stamvörtstyrka: 11,6 %
Beska: 18 IBU
Förpackning: Flaska, 50 cl
Pris: 25,90 kr (51,80 kr/l)
Antal flaskor i släppet: 28 000 st.

Två år med coronarestriktioner, stängda restauranger och inställda evenemang har slagit hårt mot den tyska bryggerinäringen. Inte minst i Franken, där många ofta sekelgamla bryggerier tvingats kasta in handduken. Allt går dock inte att skylla på pandemin.

Coronapandemin har inneburit nådastöten för många tyska bryggerier. Vid sidan av nedstängningar och restriktioner har många småbryggerier också kämpat för att få tillbaka sina tomglas, vilket visade sig bli ett stort problem under pandemin, då försäljning av flasköl blivit mångas räddning. Många bryggerier har också tvingats att skänka bort öl, sälja det väldigt billigt eller helt sonika hälla ut det när bäst före-datumet passerats.

Senast i raden av Frankenbryggerier som lägger ner verksamheten är Brauerei Eichhorn i Forchheim. Stadens minsta bryggeri hade en årlig produktion på 5 000 hektoliter, vilket inte längre bar sig enligt ägaren Konrad Greif. Hans familj har bryggt öl på Bamberger Strasse sedan 1935, men Brauerei Eichhorns rötter i Forchheim går att spåra tillbaka ända till 1783. I början av februari tog man dock ner skylten för gott, rapporterar Nordbayern.de.

Hauff-Bräu i Lichtenau började få problem ungefär ett år in i pandemin. 2016 inledde det 500-åriga bryggeriet ett samarbete kring buteljering och distribution med storbryggeriet Tucher. I mars 2021 sa dock partnern upp alla kontrakt på grund av pandemin, vilket i sin tur blev slutet för Hauff-Bräu. I Erlangen kämpar samtidigt Brauerei Weller för sin överlevnad. Bryggeriet öppnade så sent som 2019 och drivs som ett kooperativ. När pandemin slog till fick bryggeriet svårt att betala räkningarna, vilket bland annat ledde till ett uppsagt hyreskontrakt. Med stöd av kooperativets medlemmar hoppas man dock kunna undvika konkurs och avveckling av bryggeriet.

Alla bryggerinedläggningar i Franken kan dock inte skyllas på coronapandemin. Tyska bryggerier har länge kämpat i motvind, bland annat med en ölförsäljning som sjunkit konstant sedan 1993. Till detta kommer höjda priser på allt från malt och humle till energi, kapsyler och etiketter. Dessa skäl snarare än pandemin ligger bakom att Brauerei Bender i Mühlhausen i maj 2020 meddelade att man skulle lägga ner. Man fortsatte dock att brygga öl till slutet av september samma år. Av liknande anledningar valde även Brauerei Windsheimer i Gutenstetten att låsa dörrarna för gott i slutet av 2021, efter att det familjeägda bryggeriet varit verksamt sedan 1767. När Privatbrauerei Heller i Herzogenaurach la ner produktionen i december 2021 var det enligt uppgift av privata skäl.

I slutet av januari bildades Parlamentsgruppe Braukultur i den tyska förbundsdagen. Gruppen består av ett femtiotal parlamentsledamöter som vill stödja den tyska ölkulturen och bryggerinäringen.

Initiativtagare till Parlamentsgruppe Braukultur är den gröna parlamentsledamoten Lisa Badum, ordförande i den tyska förbundsdagens (Bundestag) klimat- och energiutskott. Hon har under flera år arbetat för att bryggerinäringen och gastronomisektorn ska få bättre statligt stöd under coronapandemin. Bland gruppens cirka femtio medlemmar finns dock ledamöter från de flesta partier som är representerade i förbundsdagen, skriver Getränke News.

I det dokument som författades vid gruppens bildande står det bland annat att den tyska bryggerikulturen står för flera värden och traditioner, som kvalitet, stort hantverkskunnande, regional ekonomi och medelstora företag. Man slår vidare fast att Tyskland är världskänt för sina bryggerier. Vid sidan av några stora aktörer består branschen av många små och mellanstora bryggerier, som ofta är familjeägda och varit verksamma i flera hundra år. Att det hela tiden startar nya bryggerier och det ökande ”craft”-utbudet visar också att näringen i högsta grad lever.

Till sist konstaterar man att coronakrisen med dess nedstängningar orsakat stora problem för de familjeägda företag, traditionella bryggerier och bryggeriägda restauranger som utmärker många tyska regioner. Dessa företag är typiska exempel på hållbar regional ekonomi, som gör Tysklands regioner unika och starka. Mångfalden inom bryggerinäringen måste bevaras och kan också tjäna som en förebild för andra ekonomiska sektorer och för en hållbar cirkulär ekonomi, skriver man också. Parlamentsgruppe Braukultur är det andra initiativet från tyska parlamentsledamöter som rör värnandet om den tyska ölkulturen. Redan 1974 bildades Deutschen Institut für Reines Bier med syfte att stödja tyska bryggeriers rätt att upprätthålla den tyska renhetslagen (Reinheitsgebot).