Inför 1873 års upplaga av Frankfurts årliga vårfestival hade ölpriserna höjts med mer än tolv procent. Det var något som stadens hårt ansträngda arbetarklass inte tänkte finna sig i. Protester ledde till stadens största oroligheter sedan marsrevolutionen 1848. Händelsen har gått till historien som Frankfurter Bierkrawall.
I dag är Frankfurts vårfestival Dippemess en relativt lugn och sansad folkfest, där besökarna spatserar mellan marknadsstånd, korvförsäljare och karuseller. Annat var det 1873, då den upprörda stämningen gick att ta på under dåtidens festival. Anledningen till detta var att priset på öl hade höjts med drygt tolv procent. Under flera år kunde festivalbesökarna köpa öl för en ”Batzen”. Det motsvarade fyra kreutzer, den valuta som då användes i denna del av Tyskland. Från och med den 1 april 1873 kostade dock en öl fyra och en halv kreuzer. Än värre var att det inte fanns några halvkreuzermynt, varför öldrickarna fick betala fem kreuzer och få resten tillgodo på samma ölställe.
Till en början accepterade Frankfurtborna motvilligt de nya priserna, trots att höjningen var mycket kännbar för de dåligt avlönade arbetarna. Detta varade dock bara till festivalens sista dag, den 21 april 1873. Vid fyratiden på eftermiddagen samlades ett hundratal missnöjda – och i vissa fall tämligen berusade – människor för att marschera längs Frankfurts gator. Efter hand anslöt sig fler och fler till protesttåget. Några hade tillverkat en röd flagga och man skanderade Mir wolle Batzebier, mir wolle Batzebier! (Jag vill ha ”Batzeöl”, jag vill ha ”Batzeöl!”).
Under tidig kväll börjar demonstranterna attackera alla restauranger som infört de högre ölpriserna. Glas och möbler krossas och öl hälls ut på gatorna. På Brauerei Schwager försvarar sig de anställda genom att hälla upphettad öl över angriparna. Detta stoppar dock inte upploppet, som istället leder till att flera restauranger och bryggerier förstörs på några få timmar. Frankfurtpolisen kan bara mobilisera 53 konstaplar, som väljer att retirera till polisstationen medan den uppretade mobben kastar stenar efter dem.
Myndigheterna väljer då att kalla in den preussiska arméns 81:a infanteriregemente, som varit stationerad utanför Frankfurt sedan Preussen ockuperade staden 1866. Preussarna sätter in sex kompanier för att ta kontroll över situationen. När de protesterande vägrar att skingra sig börjar soldaterna urskillningslöst att skjuta in i folkmassan. Upploppen fortsätter dock långt in på natten. När nästa dag gryr kan man räkna till tjugo döda människor, varav ett barn och en förbipasserande. 300 misstänkta upprorsmakare arresteras, av vilka 47 ställs inför rätta och döms till fängelse. Som en följd av kravallerna meddelar bryggerierna att de tar tillbaka det lägre ölpriset, medan polisen beslutar att utöka sin styrka med 120 man.
Mer läsning och källor:
Wikipedia
Frankfurter Allgemeine Zeitung
Der Spiegel
