Trots att september var en ovanligt varm och torr månad gick den tyska ölförsäljningen dåligt. Efter ett tapp på 4,5 procent i augusti var även siffrorna för september röda.
Totalt såldes det 6,8 miljoner hektoliter öl i Tyskland under september 2024. Det är 2,2 procent mindre än samma månad 2023. För ölblandningarna gick det ännu sämre; 291 000 sålda hektoliter motsvarar ett tapp på 4,6 procent, eller 14 000 hektoliter. Exporten gick däremot bättre för de tyska bryggerierna. Försäljningen till andra EU-länder ökade med 29 000 hektoliter till 634 000 hektoliter. Till länder utanför unionen såldes det 536 000 hektoliter öl, 37 000 hektoliter mer än under september förra året. Detta enligt siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis.
Bryter vi ner septembersiffrorna på varje förbundsland ser vi att det gick uppåt endast i Bayern (+2,2 procent), Schleswig-Holstein/Hamburg (+1,0 procent) och Mecklenburg-Vorpommern (+0,3 procent). På alla andra ställen blev det minus. Allra sämst gick det för bryggerierna i Thüringen (-15,8 procent), Niedersachsen/Bremen (-9,1 procent), Berlin/Brandenburg (-8,4 procent), Sachsen (-6,8 procent) och Hessen (-6,4 procent). Därefter följer i tur och ordning Rheinland-Pfalz/Saarland (-5,0 procent), Sachsen-Anhalt (-3,4 procent), Baden-Württemberg (-2,1 procent) och Nordrhein-Westfalen (-0,4 procent).
Siffrorna omfattar inte alkoholfri öl, andra maltdrycker eller öl importerad från länder utanför EU.
Den 1 november är en massiv ölsläppsdag på Systembolaget. Bland jul- och vinterölen hittar vi dock inga tyska öl men väl i det tillfälliga sortimentet. Den här gången handlar det om ett grumligt samarbetsöl från ett Berlinbryggeri vi lärt känna väl.
Ölet som dyker upp på systemhyllorna på fredag kommer från de alltid lika produktiva och experimentella craft-bryggarna Fuerst Wiacek. Den här gången har de slagit sig samman med det japanska bryggeriet Uchu Brewing från Hokuto på ön Honshu. Tillsammans har de skapat Solar Flare, en New England IPA som torrhumlats med Citra, Motueka och Rakau. Givetvis är det också humlen som i alla avseenden spelar huvudrollen. Den ger doft och smak av tropiska frukter som grapefrukt, ananas och mango, men också av kryddor som vitpeppar och rosmarin. Här finns återfinns även aromer som för oss svenskar är mer hemtama, i form av krusbär och sockerkaka.
Fuerst Wiacek grundades i Berlin 2016 och har fått namn efter grundarna och bryggarna Georg Fürst och Lukasz Wiacek. De beskriver sig själva som äventyrare, som tycker om att experimentera och lära sig om nya ingredienser och tillverkningssätt.
Med en ny marknadsföringskampanj för König Pilsener vill bryggeriet göra en mer lättsam ölreklam. Som en del i detta har man tagit ett nytt grepp om sin klassiska slogan ”Heute ein König”.
Den nya reklamkampanjen från König-Brauerei handlar enligt bryggeriet om inställning, mod och självbestämmande. Man menar att ”Heute ein König” (”I dag en König/kung”) är mer än en marknadsföringsslogan, det är ett sätt att leva. Den handlar om att hylla de människor som går sin egen väg och formar sina liv efter egna idéer, utan hänsyn till konventioner eller socialt tryck, skriver bryggeriet i ett pressmeddelande publicerat på About Drinks.
Som en del av kampanjen har tre reklamfilmer och lika många affischmotiv tagits fram. De visar människor i situationer som är vardag för dem, men som kanske överraskar andra. Den första reklamfilmen hade tysk tv-premiär den 21 oktober. Filmerna och affischerna kommer även synas på olika webbplatser och i sociala medier samt på digitala och analoga reklamtavlor och -pelare.
König-Brauerei grundades i Duisburg1858 av Theodor König. Efter att ha ägts av samma familj i fem generationer, såldes bryggeriet 1990 till Holsten Gruppe, som i sin tur köptes upp av danska Carlsberg. Som en del i den affären gick dock ägandet av König-Brauerei vidare till Bitburger Braugruppe, som äger bryggeriet än i dag.
Privatbrauerei Waldhaus investerar cirka fyra miljoner euro i en ny buteljeringsanläggning. Målet med satsningen är att öka såväl effektivitet som kvalitet och att använda bryggeriets resurser på ett ekonomiskt hållbart sätt.
Stora förbättringar har gjorts i Privatbrauerei Waldhaus produktion. Maskinerna för flasktvätt, flaskfyllning och för att lasta backar på pallar har ersatts med ny och modern utrustning. Systemet används inte bara för att buteljera öl i 30- och 50-centilitersflaskor, utan även för den nya cola- och apelsinläsken Waldi. Genom det nya systemet har Waldhaus fördubblat sin buteljeringskapacitet. Från att ha fyllt 12 000 flaskor i timmen med den gamla anläggningen, klarar man nu upp till 24 000 flaskor i timmen, skriver bryggeriet i ett pressmeddelande.
Privatbrauerei Waldhaus grundades 1833 när Altvogt Dietsche anlade ett bryggeri i Forsthaus Waldhaus i Schwarzwald. 1894 köptes verksamheten av Johann Schmid, som 1939 överlät den till sin äldsta son Friedrich. 1969 togs bryggeriet över av den tredje generationen Schmid, Helmar. Sedan 1997 är det hans son Dieter Schmid som står vid rodret. I dag har Waldhaus ett sextiotal anställda och producerar cirka 100 000 hektoliter öl årligen. En av bryggeriets specialiteter är att brygga öl med hela humlekottar istället för pellets eller humleextrakt, en metod som bara två procent av Tysklands bryggerier använder i dag.
Bryggerinäringen spelar en viktig roll i Europas ekonomi och att skapa arbetstillfällen och tillväxt på kontinenten. Som Europas största ölproducent bidrar Tyskland starkt till detta enligt en nyligen presenterad EU-rapport.
Rapporten är gjord av ekonomikonsultbolaget Europe Economics och branschorganisationen The Brewers of Europe och har titeln The Contribution Made by Beer to the European Economy. Den visar att bryggerinäringen, trots de tuffa ekonomiska tiderna, direkt eller indirekt skapar drygt två miljoner arbetstillfällen inom EU. Det motsvarar ungefär en procent av alla jobb inom unionen. Av dessa finns cirka 118 000 jobb inom själva bryggeribranschen och 217 000 jobb på leverantörssidan, främst inom jordbrukssektorn. Dessutom bidrar ölnäringen till 220 000 jobb inom detaljhandeln och cirka 1,5 miljoner jobb inom restaurang, hotell och catering, skriver det tyska bryggeriförbundet i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också att europeiska konsumenter spenderade cirka 110 miljarder euro på öl under 2022. Det innebär att bryggerinäringen bidrog med drygt 52 miljarder euro till den europeiska ekonomin och genererade ungefär fyrtio miljarder euro i skatte- och momsintäkter i enskilda länder. Trots att bryggeriernas produktionskostnader ökat med 25 procent sedan 2019, fortsätter branschen utvecklas och utöka produktutbudet. Detta inkluderar även att möta den ökade efterfrågan på alkoholfria öl. Rapporten slår dock fast att bryggerinäringen fortfarande har stora utmaningar med att hantera de kraftigt ökade kostnaderna.
Med 1 490 bryggerier och en årlig produktion på 8,4 miljarder liter öl är Tyskland den i särklass största ölproducenten i Europa. Även här har den växande marknaden för alkoholfri öl en stor del. Med drygt 800 alkoholfria ölsorter bryggda enligt den tyska renhetslagen (Reinheitsgebot) är Tyskland världsledande och inom kort tros var tionde öl bryggd i Tyskland vara alkoholfri. Inget annat segment i bryggerinäringen har vuxit lika mycket de senaste tio åren som alkoholfria öl och ölblandningar. Sedan 2007 har den tyska produktionen av alkoholfri öl mer än fördubblats och uppgick 2023 till 665 miljoner liter.
På Brauerei Maisel i Bayreuth tror man på fortsatt goda tider för ljus bayersk lageröl men har heller inte gett upp hoppet för veteölen. I en intervju lägger cheferna Kristof Schimmele och Marc Goebel ut texten om bryggeriets framtid och hur man avser fortsätta integrationen av Weismainer Brauerei.
När Brauerei Gebr. Maisel tog överWeismainer Brauerei (även känt som Püls-Bräu) 2022 fick man ytterligare ett varumärke att vårda, utöver de tre som redan fanns i företaget. Den ökade komplexiteten har bland annat lett till en ny försäljningsorganisation, där man förutom att lägga till ytterligare en nivå, även inrättat två nya nyckelpositioner. Dessa fungerar som en länk mellan den strategiska och den operationella sidan av verksamheten, berättar försäljningschefen Kristof Schimmele i en intervju med Getränke News.
Genom att gradvis integrera Weismainer i verksamheten har man uppnått goda synergieffekter kring sådant som gemensamma inköp, marknadsföring och försäljning. Maisel har också valt att ta bort ett antal av Weismainers produkter från marknaden, bland annat en pilsner av tre. Bryggeriet erbjuder även fortsättningsvis en helles och ett veteöl samt ett antal stilar som kompletterar Maisels sortiment, exempelvis ett mörkt bocköl som inte minst går bra på export. Satsningen på dessa stilar speglar också Maisels starka tro på de frankiska ölspecialiteternas potential, menar Schimmele.
Varken Schimmele eller den tekniske chefen Marc Goebel tror att toppen för de ljusa bayerska ölens popularitet är nådd. I dagarna lanserar man dessutom det nya ölet Bayreuther Urstoff, en starkare och mer smakrik variant av bryggeriets Bayreuther Hell. Ölet har framgångsrikt testats på utvalda kundgrupper sedan maj och under oktober börjar det säljas bredare till restauranger. Nästa år blir det även en nationell satsning mot specialbutiker. Samtidigt finns det även utrymme att växa i veteölssegmentet, även om den marknaden i dag är under press. Under märket Maisel & Friends kommer man även fortsatt släppa mer experimentella öl, som det nya Hoplander – ett öl som tas fram i samarbete med humleföretaget Barth Haas.
Maisel har alltså många spännande idéer i pipeline och bryggeriet tror på fortsatt tillväxt, trots att den tyska ölmarknaden som helhet hackar betänkligt. Bryggeriet har sedan tidigare beviljats bygglov i centrala Bayreuth, där det mesta redan är förberett för att bygga ett nytt bryggeri. Fortfarande återstår dock några överklaganden som ska hanteras av rätten inom några veckor, men Marc Goebel tror att man i slutändan kommer få bygga sitt bryggeri. Om byggstart kan ske som önskat under våren 2025, kan de första skarpa testerna göras i slutet av 2026, avslutar han.
Bakom namnet Brauerei Gebr. Maisel finns sedan tidigare tre varumärken: Maisel’s Weisse, Maisel & Friends och Bayreuther Bierbrauerei. Bryggeriet grundades i bayerska Bayreuth 1887 av bröderna Hans och Eberhardt Maisel. 1951 tog tredje generationen Maisel, Hans, över styret. 1955 fick han sällskap av sin bror Oscar och tillsammans gjorde de bryggeriet internationellt känt. 1996 gick stafettpinnen vidare till kusinerna Andreas och Jeff, som fjärde generation Maisel. Det var den sistnämnda som 2012 startade Maisel & Friends, som ett svar på den växande hantverkstrenden.
Tyskarnas nyfunna vurm för bayerska traditioner i allmänhet och ljus bayersk lager (helles) i allmänhet har uppmuntrat flera storbryggerier i norra och västra Tyskland att starta restauranger med bayersk inriktning. På senare år har Krombacher och Bitburger försökt ta marknadsandelar från de bayerska bryggerierna. Framgångarna har dock uteblivit.
I januari 2022öppnade Krombacher, som sedan 2020 är delägare i bayerska Starnberger Brauhaus, restaurangen Starnberger Alm i Köln. Trots ett bra läge på Heumarkt uteblev gästerna, framför allt eftersom de tyckte att stället saknade genuin bayersk atmosfär. I januari i år lades verksamheten därför ner. På Münchenbryggeriet Augustiners Kölnrestaurang, som också öppnade på Heumarkt senare samma år, var det dock fullt hus redan från början. Nyligen öppnade Krombacher dock en ny Starnbergerrestaurang, denna gång i Frankfurt. Det återstår att se om lärdomarna från Köln leder till större framgångar här, skriver Getränke News.
Försommaren 2021 öppnade Bitburger i sintur det veteölsinriktade Benediktiner Weissbräuhaus i Giessen i Hessen. Restaurangen drevs i Bitburgers egen regi och kompletterade två andra Benediktinerrestauranger, som drevs av externa krögare i en form av franchiseavtal i Dortmund och Attendorn. Resultatet blev dock lika nedslående; i mitten av 2023 stängdes restaurangen i Giessen och de två andra krögarna har ansökt om konkurs. Bitburger har dock inte gett upp konceptet med bayerska restauranger och för några veckor sedan öppnade ett nytt Benediktinerställe, som drivs av en lokal dryckesåterförsäljare i Willingen i norra Hessen. Även här återstår det att se hur det går, men något som talar emot satsningen är att vintersportorten Willingen redan har många ställen med inspiration från Alperna.
Bryggerier som Augustiner, Paulaner och Hofbräu behöver inte bekymra sig om sådana saker. De kända Münchenbryggerierna har drivit sina restauranger på hemmaplan under lång tid och har med framgång gradvis implementerat sina koncept på andra orter. Augustiner har under många år drivit ett ställe i sachsiska Dresden, medan Hofbräu gjort succé i nordtyska metropoler som Berlin och Hamburg. Paulaner expanderar också stadigt och har nyligen öppnat ett ställe i Mannheim. Ett starkt varumärke verkar alltså inte räcka för att bryggerier ska lyckas med bayerska restaurangkoncept. Det krävs också en genuin koppling till Bayern och dess traditioner för att skapa autenticitet och väcka rätt känslor hos besökarna.
I början av nästa år släpper Erdinger ett nytt öl i sin serie med ljus bayersk lager, helles. Med en alkoholfri variant hakar man på två tydliga trender i den tyska ölvärlden.
I februari 2025 utökas Erdingers lagerölsfamilj med en ny medlem – Erdinger Brauhaus Helles Alkoholfrei. Genom att lansera ett alkoholfritt alternativ hakar Erdinger på två tydliga trender bland tyska öldrickare: ett ökande intresse för alkoholfri öl samt en stigande efterfrågan på ljus bayersk lager. Ölet kommer att säljas över hela Tyskland som enskilda halvlitersflaskor, i sexpack samt i backar om tjugo flaskor. Det var i mars 2022 som veteölsspecialisterna Erdinger lanserade lagerölsmärketErdinger Brauhaus, som ett sätt att möta tyskarnas nyfunna passion för ölstilen bayersk helles.
Erdinger släppte nyheten om det nya ölet i samband med en presskonferens, där man även berättade att bryggeriets resultat till och med den 30 september 2024 är något bättre än samma period förra året. Det innebär också att Erdingers försäljning utvecklas bättre än den allmänna trenden på den tyska ölmarknaden. Enligt Erdingers vd Stefan Kreisz är man nöjda med resultatet, inte minst i ljuset av de utmaningar som bryggerinäringen står inför i dag.
Erdinger Weissbräu grundades 1886 och har genom åren fokuserat på att brygga och förfina elva olika veteölsvarianter. Att brygga lager är dock inget nytt för bryggeriet som 1992 köpte Stiftungsbräu, som bryggt underjästa öl sedan 1691. Erdinger exporterar sin öl till mer än nittio länder, men all bryggning sker i Erding. Staden har en lång bryggerihistoria. En gång i tiden fanns här sjutton bryggerier, men i dag är det bara Erdinger kvar.
Bara Bier är bloggen för dig som gillar Tyskland i allmänhet och tysk öl i synnerhet. Här skriver vi om nya och gamla öl, traditionella och moderna bryggerier, tyska folkfester, lokal mat och mycket mer.
Följ oss även på Facebook och X! Där kan ni även skicka meddelanden.