I dag är det exakt 500 år sedan den tyska, eller snarare bayerska, renhetslagen instiftades. Det firas med pompa och ståt på många håll i Tyskland denna dag, som sedan 1994 även är det tyska ölets dag.
Den 23 april 1516 instiftade hertig Wilhelm IV av Bayern den bayerska renhetslagen i Ingolstadt. Liknande lagar hade visserligen stiftats tidigare, bland annat i München 1487, men detta blev den mest betydelsefulla. När Tyskland enades 1871 var det Bayern som tryckte på för att göra lagstiftningen nationell. Andra tyska delstater gjorde dock motstånd, så det var först 1906 som lagen tillämpades på samma sätt över hela Tyskland. Namnet Reinheitsgebot får i sin tur fäste först under mellankrigstidens Weimarrepublik (1919-1933).
Reinheitsgebot är världens äldsta livsmedelslag (foto: Bayerischer Brauerbund e. V.).
Det de flesta vet om lagen är att den endast tillåter att öl innehåller vatten, malt och humle. Jäst tillkom senare, när dess betydelse för jäsprocessen blev känd. Det ursprungliga syftet med lagen var att förhindra priskonkurrens mellan bryggare och bagare när det gällde vete och råg, som var förbehållet brödtillverkning. Man ville också skydda det bayerska ölet från diverse tillsatser som användes av nordtyska bryggerier.
Ändringar, justeringar och tillägg i lagen har skett flera gånger. Från början var det bara kornmalt som tilläts. Men redan under 1500-talet godkändes vete, lager och koriander som ingredienser. Även andra sädesslag, som råg och havre har godkänts. 1987 menade franska bryggare att lagen var protektionistisk och stred mot Romfördraget. Europeiska domstolen dömde till deras fördel, men sa samtidigt att domen bara rör importerad öl. (Väst-)Tyskland kunde därmed fortsätta använda lagen för sin inhemska produktion. I ett uppmärksammat fall från 1990 fick inte Klosterbrauerei Neuzelle kalla sin Schwarzer Abt för öl, eftersom den innehåller socker. Efter tio års rättsliga turer, fick bryggeriet dock till sist rätt att kalla den för öl igen.
Skål för födelsedagsbarnet (foto: Bayerischer Brauerbund e. V.)!
I dag är Reinheitsgebots vara eller icke vara ett hett debattämne. Många menar att det är dags att skrota den gamla lagen, som man menar bara leder till likriktning av den tyska ölproduktionen. Det är sant att Tysklands ölmarknad till stor del består av pilsner. Men det finns även lokala varianter som har överlevt, som kölsch och altbier. Tidigare i år gick också det bayerska bryggarförbundet ut och bemötte kritiken. Bland annat påpekade man att det går att brygga öl på minst en miljon sätt enligt Reinheitsgebot, med tanke på alla olika humlesorter, malttyper och jäststammar som finns. Moderna tolkningar av lagen tillåter numera också undantag för vissa typer av öl, exempelvis överjästa öl, exportöl och för olika regioner.
Visst går det att tycka att en lag som begränsar ingredienserna också begränsar bryggeriernas möjligheter att skapa nya och speciella öl. Å andra sidan, har man haft 500 år på sig att arbeta efter en viss metod så lär man vara rätt bra på den. Så oavsett vad som händer med Reinheitsgebot i framtiden, så tycker jag att det är värt att utbringa ett ordentligt Prost för födelsedagsbarnet!
