I dag är det exakt
500 år sedan den tyska, eller snarare bayerska, renhetslagen instiftades. Det
firas med pompa och ståt på många håll i Tyskland denna dag, som sedan 1994
även är det tyska ölets dag.

Den 23 april 1516 instiftade hertig Wilhelm IV av Bayern den
bayerska renhetslagen i Ingolstadt. Liknande lagar hade visserligen stiftats
tidigare, bland annat i München 1487, men detta blev den mest betydelsefulla.
När Tyskland enades 1871 var det Bayern som tryckte på för att göra
lagstiftningen nationell. Andra tyska delstater gjorde dock motstånd, så det
var först 1906 som lagen tillämpades på samma sätt över hela Tyskland. Namnet Reinheitsgebot får i sin tur fäste först
under mellankrigstidens Weimarrepublik (1919-1933).

Reinheitsgebot är världens äldsta livsmedelslag (foto: Bayerischer Brauerbund e. V.).

Det de flesta vet om lagen är att den endast tillåter att öl
innehåller vatten, malt och humle. Jäst tillkom senare, när dess betydelse för
jäsprocessen blev känd. Det ursprungliga syftet med lagen var att förhindra
priskonkurrens mellan bryggare och bagare när det gällde vete och råg, som var
förbehållet brödtillverkning. Man ville också skydda det bayerska ölet från
diverse tillsatser som användes av nordtyska bryggerier.

Ändringar, justeringar och tillägg i lagen har skett flera
gånger. Från början var det bara kornmalt som tilläts. Men redan under
1500-talet godkändes vete, lager och koriander som ingredienser. Även andra
sädesslag, som råg och havre har godkänts. 1987 menade franska bryggare att
lagen var protektionistisk och stred mot Romfördraget. Europeiska domstolen
dömde till deras fördel, men sa samtidigt att domen bara rör importerad öl. (Väst-)Tyskland
kunde därmed fortsätta använda lagen för sin inhemska produktion. I ett
uppmärksammat fall från 1990 fick inte Klosterbrauerei Neuzelle kalla sin Schwarzer
Abt
för öl, eftersom den innehåller socker. Efter tio års rättsliga turer,
fick bryggeriet dock till sist rätt att kalla den för öl igen.

Skål för födelsedagsbarnet (foto: Bayerischer Brauerbund e. V.)!

I dag är Reinheitsgebots
vara eller icke vara ett hett debattämne. Många menar att det är dags att
skrota den gamla lagen, som man menar bara leder till likriktning av den tyska
ölproduktionen. Det är sant att Tysklands ölmarknad till stor del består av
pilsner. Men det finns även lokala varianter som har överlevt, som kölsch och altbier. Tidigare i år gick också det bayerska bryggarförbundet ut
och bemötte kritiken. Bland annat påpekade man att det går att brygga öl på
minst en miljon sätt enligt Reinheitsgebot,
med tanke på alla olika humlesorter, malttyper och jäststammar som finns. Moderna
tolkningar av lagen tillåter numera också undantag för vissa typer av öl,
exempelvis överjästa öl, exportöl och för olika regioner.

Visst går det att tycka att en lag som begränsar
ingredienserna också begränsar bryggeriernas möjligheter att skapa nya och
speciella öl. Å andra sidan, har man haft 500 år på sig att arbeta efter en
viss metod så lär man vara rätt bra på den. Så oavsett vad som händer med Reinheitsgebot i framtiden, så tycker
jag att det är värt att utbringa ett ordentligt Prost för födelsedagsbarnet!