Bara Bier

Hamburgbryggarna Jens Hinrichs och Jens Block har funnit sig väl tillrätta i stadsdelen Wilhelmsburg. Förutom det lilla bryggeriet har man sedan en tid också en egen bar på sin ö i Elbe.

Jens Hinrichs och Jens Block är männen bakom Bunthaus Brauerei (foto: Bunthaus).

Wilhelmsburg ligger centralt men ändå lite avsides beläget på en ö i Hamburg, precis där floden Elbe delar sig i en nordlig och en sydlig arm. Här har de två bryggarna med namnet Jens skapat sitt tvåhektoliters bryggeri, som de kallar Bunthaus Brauerei. Läget har inte bara en koppling till bryggarnas rötter i södra Hamburg, det är också en plats där det finns god tillgång till råvaror. ”Från det omgivande Moorweder kommer färska ingredienser, till exempel gurka till vår gose och pumpa till vårt pumpaöl”, berättar bryggarna för tidningen Bier, Bars & Brauer.

Den 22 september 2017 öppnade dessutom Bunthaus sin egen bar på Kurdamm 24, i en lokal som tidigare tillhört Wilhelmsburgs vattenverk. Här står de båda bryggarna gärna själva bakom disken för att ge råd och tips om hantverksöl till nyfikna kunder. Hittills har efterfrågan efter deras öl varit stor, både bland barbesökare och butiker i närheten. Den har varit så stor att de båda jensarna inte riktigt kunnat möta den. För att kunna leverera öl till alla som vill ha, uppstod bland annat behov av en ny buteljeringsanläggning.

Bunthaus brygger såväl klassiska som mer experimentella ölstilar (foto: Hopfenhelden).

För att få ihop pengar till detta skapade man en crowdfunding-kampanj, som startade den 9 juni 2017. Redan den 1 augusti hade det kommit in tillräckligt med pengar. Wilhelmsburgborna och andra ölälskare hade då bidragit med den nätta summan 25 000 euro. I utbyte fick investerarna bland annat sexpack med öl, t-shirts och inbjudningar till ölprovningar. Den 6 oktober kunde så Bunthaus hämta en bättre begagnad buteljeringsanläggning hos bryggarkollegorna på Ratsherrn Brauerei.

Trots sitt centrala läge är naturen alltid nära i Wilhelmsburg (foto: www.mojitopapers.de).

När Bunthaus Brauerei startade sin verksamhet förra året var det första gången på 210 år som det fanns ett bryggeri i Wilhelmsburg. I dagsläget har bryggeriet tagit fram ett trettiotal olika ölsorter, allt från klassiska stilar till mer experimentella brygder. På sommaren tillverkas även den roliga säsongsprodukten ölglass. Enligt de två ägarna vill man nu göra ett öl med låg eller ingen alkohol. Bunthaus öl kan främst köpas via direktförsäljning på bryggeriet eller i någon specialbutik i Hamburg eller Berlin.

Trots
att tyskarna dricker allt mindre öl fortsätter nordtyska Flensburger Brauerei
att växa. Det beror bland annat på en envis svensk och en tilltagande
retrotrend.

Trots att den tyska ölmarknaden har minskat under flera år, växer Flensburger Brauerei stadigt. 2016 sålde bryggeriet 575 000 hektoliter
öl i Tyskland. Siffrorna för det här årets första tio månader visar på en fortsatt
tillväxt på cirka 7,5 procent jämfört med samma period förra året. I dag
sysselsätter bryggeriet ungefär 200 människor i nordtyska Flensburg,
rapporterar Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Flensburgers klassiska bygelkorkar bidrar till bryggeriets framgång (foto: ndr.de).

En
förklaring till bryggeriets framgångar
är att man envist hållit kvar vid de gamla bygelkorkarna på sina flaskor. En
gång i tiden var dessa porslinskorkar standard. Men när de billigare metallkapsylerna
gjorde sitt intåg i början av 1970-talet, var det många bryggerier som övergav
de dyrare korkarna. Flensburgers dåvarande ägare, den svenske tidigare
köpmannen och konsuln Emil Petersen, vägrade dock dras med i trenden, bland
annat för att slippa investera i en ny buteljeringsanläggning. Så bygelkorkarna
blev kvar och är nu, tillsammans med det karaktäristiska ”ploppet”, bryggeriet
signum.

Emil Petersens (1900-1974) intåg 1932 räddade bryggeriet från konkurs (foto: Flensburger).

Trots
att många experter skakade på
huvudet för drygt fyrtio år sedan, är Flensburger i dag trendsättare. I spåren av den retrotrend som sveper över Tyskland har allt fler
bryggerier börjat ta efter konkurrenterna i norr; i dagsläget finns det cirka
150 bryggerier som använder bygelkorkar på sina flaskor. Det som blivit en klar
marknadsföringsfördel har dock sitt pris. En vanlig kapsyl kostar ungefär 12 eurocent
att köpa in, medan bygelkorkarna går på 38 cent. Att fylla och rengöra
flaskorna är också svårare. Om det till exempel finns cigarettfimpar i returflaskorna
måste korkens gummipackning bytas ut, annars kan ölets smak påverkas.

VD Hans-Peter Heyen och bryggerichef Andreas Tembrockhaus gläds åt ökad försäljning (foto: shz.de).

Det
sker dock förändringar även på
Flensburger. Under de senaste tjugo åren har bryggeriet investerat närmare
tjugo miljoner euro i ny teknik. Största delen av pengarna har gått till en ny
buteljeringsanläggning, som är igång dygnet runt sex dagar i veckan. Under en
dag kan runt en miljon flaskor fyllas med öl.

Flensburger
Brauerei grundades 1888 som
Flensburger Export-Brauerei. Trots att många bryggerier har köpts upp av
öljättar som AB Inbev och Heineken, har Flensburger behållit sitt oberoende. Bryggeriet ägs
i dag av familjen Dethleffsen-Petersen, som genom Emil Petersen tog över företaget
1937.

I
Tyskland är öl allvarliga saker och många väljer noga vad de har i glasen. Inte
minst gäller detta i Rhenländerna, där det pågår en ständig kamp mellan kölsch
och alt. En ny karta visar var ölstilarna i huvudsak bryggs.

Det har sagts förr, men tyskarna älskar verkligen sitt öl. Varje år dricker den
genomsnittlige tysken 104 liter av den gyllene drycken. Det västra
förbundslandet Nordrhein-Westfalen är inget undantag. Precis som i övriga
Tyskland har antalet bryggerier här ökat stadigt de senaste tio åren. En ny interaktiv
karta från webbtidningen RP Online visar att det i dag finns 146 registrerade och aktiva
bryggerier. Via kartan får man information om bryggerierna, var de ligger och ser vilka det är
som främst ägnar sig åt de för regionen klassiska stilarna kölsch och altbier. Men
det går också att se vilka som har anammat den moderna hantverkstrenden.

Kölsch får i princip bara heta så i Köln med omnejd (foto: koeln-magazin.info).

Den
som granskar kartan märker snart
var gränsen mellan kölsch och alt går. Kölsch får bara kallas så om det bryggs
i staden Köln, eller av dem som redan bryggde ölstilen när regeln började
gälla. Men det finns också bryggerier som gör öl i kölschstil, men med lokala
namn, och även dessa är vanligast i direkt anslutning till Köln. På kartan
markeras samtliga som kölschbryggerier. Altbryggerierna är i huvudsak koncentrerade
kring två områden: runt Düsseldorf, Mönchengladbach och Niederrhein samt i
Ruhrområdet och Westfalen.

Här hittar du kartan över
Nordrhein-Westfalens bryggerier.

Stilarna altbier
och kölsch är nära besläktade
med varandra. Båda är överjästa öl, vilket placerar dem i alekategorin.
Efter jäsningen lagras de dock kallt, likt lageröl. I altbier används i regel
mörkare maltsorter än i kölsch, vilket också ger ölet en mörkare färg. Den
ljusare kölsch uppfattas ofta som aningen mildare i förhållande till den kryddigare
alten.

Den mörkare alten förknippas främst med Düsseldorf (foto: theculturetrip.com).

2016
bryggde de 32 största bryggerierna i Nordrhein-Westfalen
18,3 miljoner hektoliter öl. Siffrorna omfattar inte alkoholfria öl,
ölblandningar eller öl från bryggerier med färre än tjugo anställda. Kölsch och
alt står dock bara för fem procent av den tyska ölmarknaden, där pilsner är den
stil som säljer allra bäst.

Ledningen för Berlins
poliskår vill se ett generellt alkoholförbud i samband med Hertha Berlins
hemmamatcher. Detta som ett resultat av ett huliganupplopp i februari.

Snart ett minne blott om Berlinpolisen får som den vill (foto: Flickr/Kenny P).

Det skulle vara en klar fördel om det helt gick att förbjuda öl och annan
alkohol kring arenan före och under Hertha
Berlins hemmamatcher. Det säger företrädare för Berlins
poliskår till Berliner
Morgenpost. I dagsläget är alkohol bara förbjudet i samband
med så kallade högriskmatcher och matcher i Europa League.

Berlinpolisens önskemål vilar
dock på goda grunder. Det tyska fotbollsförbundets (DFB) generella
säkerhetsriktlinjer förhindrar faktiskt redan försäljning av alkoholhaltiga
drycker i samband med matcher. Alkohol får bara undantagsvis serveras med
tillstånd av säkerhetsmyndigheterna och polisen på respektive spelort. I
praktiken har dock detta undantag blivit norm på tyska fotbollsarenor. Från
Hertha Berlins håll avvisas polisens förslag om ett generellt förbud. Enligt
styrelseledamoten Thomas E. Herrich kommer klubben även fortsättningsvis att
diskutera om undantag direkt med polisen.

I februari i år
drabbade ett sextiotal anhängare till Eintracht
Frankfurt och Hertha Berlin samman i stadsdelen Moabit. Sex
personer skadades under bråket, som ägde rum inför vad som betraktas som en
högriskmatch. Trots att alkohol var förbjudet kring Olympiastadion i Berlin,
kunde törstiga fotbollssupportrar fukta sina strupar på andra ställen i staden.

30 till 40 personer omhändertogs i samband med februarimatchen (foto: Berliner Zeitung/Olaf Wagner).

Polisen i Berlin ser
med bävan fram emot Herthas nästa hemmamatch mot Eintracht Frankfurt den 3
december, ett möte som återigen klassas som en högriskmatch. Detta är dock ett
undantag i tysk fotboll. Av 181 matcher som spelades i Bundesliga förra säsongen förlöpte
drygt 100 utan problem. Endast vid 34 matcher förekom det mer omfattande
ordningsstörningar. Totalt skadades 79 personer, varav 27 allvarligt. Totalt
17 500 poliser var i tjänst under större idrottsevenemang förra året.

Center för fantombryggare öppnar i
Berlin
I
slutet av året öppnar Craft
Zentrum Berlin (CZB) sina dörrar i stadsdelen Spandau. Därmed får alla
fantombryggare och start up-bryggerier chansen att förverkliga sina
drömbrygder. Inledningsvis är det bara själva bryggeriet som är igång, men i
början av nästa år kommer även en buteljeringsanläggning tas i bruk. CZB kommer
att vara tillgängligt för alla bryggare i såväl som utanför Berlin. Så här långt
har det kommit in ett fyrtiotal förfrågningar från bryggare i sju länder på tre
kontinenter. Initiativtagare till CZB är Ivan Semikin, som annars är ansvarig
för den ryska marknaden hos utrustningstillverkaren Braukon. Sedan tidigare finns det två delägare i
bakgrunden och nu har även Berlinbryggeriet Brlo
tillkommit som en tredje.

Ivan Semikin är mannen bakom Craft Zentrum Berlin (foto: hopfenhelden.de).

Welde bygger nytt stamlokus
Bryggeriet
Welde bygger ny bryggeripub med restaurang
i hemstaden Schwetzingen. I slutet av 2018 kommer den moderna och funktionella
byggnaden stå färdig längs stadens gågata. Cirka fyra miljoner euro kostar det
nya bygget, som ersätter det gamla stamlokuset som tagit emot gäster sedan
1752. Den nya byggnaden är byggd i sten, järn, koppar och trä. I blickfånget på
entrévåningen kommer det finnas en stor bardisk med upp till tjugo ölkranar. En
trappa upp hamnar restaurangen. Dessutom planeras det för mötes- och evenemangslokaler.
På andra och tredje våningarna finns det planer på att bygga lägenheter. Totalt
kommer det nya stamstället kunna ta emot runt 400 gäster inom- och utomhus.

Så här ska Weldes nya Stammhaus se ut när det är klart (skiss: Welde).

Berlins senaste craft-hotspot
Berlin
har blivit ett craft beer-ställe
rikare. Frankfurt-baserade Braufactum öppnade
nyligen bar och restaurang vid Alexanderplatz i den tyska huvudstaden. Från
ställets sexton ölkranar kommer inte bara Braufactums egna kreationer, utan
också ett urval brygder från några av världens bästa hantverksbryggerier. Bland
dessa märks till exempel Firestone
Walker, Mikkeller, Brouwerij Boon och Birrifico Italiano. 300
gäster får plats och maten består huvudsakligen av hamburgare och annat från
grillen. Braufactum Berlin har även
egen butik och erbjuder dessutom provsmakningar och seminarier.

Braufactum Berlin har sexton ölkranar med öl från hela världen (foto: Braufactum).

Oettinger sparkar chefer efter
familjetvist
Bara
dagar efter att en dom om ägarförhållandena i Oettinger Brauerei trätt i
kraft, sparkas två höga chefer av majoritetsägarna Ingrid Kollmar och hennes
dotter Pia Kollmar. De som får gå är Jörg Dierig, som sedan 2014 haft ansvar för
marknadsföring, försäljning, export och licenser samt den operativa chefen Karl
Liebl, som arbetat i företaget i arton år. Båda sägs att stått nära den
tidigare ägaren Dirk Kollmar, som oväntat avled 2014 endast femtio år gammal.
Efter hans död begärde änkan Astrid Kollmar att makens aktier skulle tillfalla
henne och de två sönerna. En del av aktierna var dock en gåva från Dirk
Kollmars mor, Ingrid Kollmar, med villkoret att de skulle gå tillbaka till
henne om sonen skulle avlida innan modern. Änkan tog saken till domstol, som
dock tilldömde Ingrid Kollmar och dottern Pia rätten till aktiemajoriteten (75
procent av bolaget). Bryggerikoncernen Oettinger Brauerei är Tysklands tredje
största och är placerad som nummer 26 i världen.

Pia Kollmar (bakre raden t.v.) och Ingrid Kollmar (mitten) äger nu 75 procent av Oettinger (foto: Augsburger Allgemeine).

Karmeliten Brauerei vinner energipris
Karmeliten Brauerei prisas för
sitt koncept som självförsörjande bryggeri när det gäller energi. Bryggeriets
mål är att minska utsläppen av koldioxid och att använda energikällor på flera
sätt, för att göra sig oberoende av energimarknaden. I slutet av 2018 ska
Karmeliten ha samma koldioxidutsläpp för 200 backar öl som man hade för en enda
back 2015. Energipriset delas årligen ut av tidningen Handelsblatt och energiföretaget GE till innovativa projekt med syfte att
öka energieffektiviteten och minska energiförbrukningen. Priser delas ut inom
fem kategorier: Industri, Mobilitet, Smart infrastruktur, Start-up samt
Allmännyttiga tjänster. Karmeliten Brauerei vann i den första kategorin.
Vinnarna utses av en expertjury bestående av representanter från elbranschen,
vetenskapen, entreprenörer och politiker.

Glada miner när Karmeliten tog emot sitt energipris (foto: Karmeliten Brauerei).

Det är inte billigt att bygga en ny restaurang. Det vet gänget bakom Henninger am Turm i Frankfurt, som nu vill ha invånarnas hjälp med att finansiera projektet.

Restaurangen Henninger am Turm, även kallad Frankfurter Brauhaus eller kort och gott ”Brauhaus”, öppnar i mitten av november i den exklusiva skyskrapan Henninger Turm. Trots att restaurangen redan är inredd och klar, letar ägarna i en online-kampanj efter investerare som vill bidra med pengar till bygget. Tanken är att få tillbaka en del av vad det har kostat att skapa Frankfurts nyaste ölställe, rapporterar webbtidningen Merkurist.

Henninger am Turm är Frankfurts nyaste ställe för öl och mat (foto: Henninger am Turm).

Kampanjen skiljer sig från klassisk crowdfunding, som ju i grunden handlar om donationer. ”Brauhaus”-ägarna satsar istället på vad de kallar crowdinvesting, som förhoppningsvis också ska ge den som satsar något tillbaka. Mot ett löfte att investera pengar under tre år, lovar ägarna att ge investerarna en avkastning på 4,8 procent per år. Dessutom finns det särskilda bonusar i form av rabatt på mat och dryck i restaurangen. För att vara en del av detta måste intresserade Frankfurtbor investera minst 100 euro. Målet är att kampanjen ska dra in runt 500 000 euro totalt.

Henninger Turm är ett riktigt landmärke i Frankfurt (foto: welt.de).

Henninger am Turm startas av Tobias Jäkel och Mattias Schöneberger i samarbete med bryggeriet Henninger Bräu AG. De två ägarna driver sedan tidigare den japanska nudelbarkedjan Mosch Mosch. Tanken med ”Brauhaus” är att det ska kännas modernt och mysigt på samma gång. I restaurangen serveras såväl gedigen tysk mat som hamburgare, pizza och lättare rätter. Fatölslistan omfattar åtta öl, varav minst hälften kommer från Henninger.

Tyskland
är och förblir ett land av öldrickare. 72 procent uppger att de dricker öl,
medan bara 27 procent helt säger nej till den gyllene drycken.

Nästan tre av fyra tyskar uppger att de dricker öl (foto: onmeda.de).

Det är undersökningsföretaget Yougov som på uppdrag av branschorganisationen Forum Getränkedose har kartlagt
tyskarnas relation till öl. Studien visar alltså att närmare tre av fyra tyskar
identifierar sig som öldrickare. Av dessa uppger 40 procent att de helst
dricker öl till mat. Andra vanliga dryckestillfällen är kalas och andra firanden
(39 procent), i samband med fester och ute på klubbar (36 procent), till
afterwork (31 procent) och framför tv:n (29 procent).

En
annan del av studien visar hur stora öl man
helst dricker och ur vilken form av förpackning. En majoritet av öldrickarna (55
procent) satsar på en halvliter, medan 39 procent föredrar
33-centilitersbehållare. 48 procent av de svarande uppger att de köper öl på
burk. Enbart i Tyskland såldes det 2,5 miljarder dryckesburkar förra året,
varav 940 miljoner innehöll öl. Det som talar till burkarnas fördel är enligt
öldrickarna att de är lätta, snabba att kyla, återvinningsbara samt att de inte
släpper in ljus eller luft.

Många öldrickare uppskattar aluminiumburkens fördelar (foto: stern.de).

Siffrorna
kommer från en online-undersökning som Yougov
gjorde mellan den 13 och 16 oktober i år. Totalt svarade 2 007 personer på
studien, vars resultat ska vara representativt för alla tyskar över 18 år.
Forum Getränkedose är en del av Metal
Packaging Europe (MPE) som samlar tillverkare och leverantörer av
metallförpackningar samt nationella branschorganisationer och för deras talan
på den europeiska marknaden.

En kall och regnig sommar samt en åldrande befolkning. Det är två anledningar till att den tyska ölkonsumtionen minskade under årets första nio månader.

Mellan januari och september i år minskade de tyska bryggeriernas försäljning med 3,1 procent jämfört med samma tid förra året. Det visar siffror från Tysklands statistiska centralbyrå, Statistische Bundesamt (Destatis). Totalt såldes cirka 72 miljoner hektoliter öl under årets tre första kvartal, om även exporten inräknas. Under perioden minskade den tyska exporten till andra EU-länder med 3,1 procent och till andra delar av världen med 6,6 procent. Det bekräftar den negativa trenden för tyska bryggerier, som har sett en minskad ölförsäljning under flera år.

Även om man bara tittar på den inhemska marknaden så säljs det mindre öl. Mellan januari och september såldes 58,9 miljoner hektoliter – en minskning med 2,7 procent jämfört med förra året. En förklaring till detta kan vara att det i år inte varit något stort fotbollsmästerskap, som annars brukar dra upp ölförsäljningen. Minskad inhemsk försäljning slår hårt mot bryggerierna, som säljer mer än fyra femtedelar av sin produktion till konsumenter i Tyskland. Årets inhemska försäljning ser nu ut att bli något sämre än 2016. Då såldes det 79 miljoner hektoliter öl, vilket är den lägsta siffran sedan man började föra statistik.

Den inhemska ölförsäljningen fortsätter att minska i Tyskland (foto: Wikimedia).

Det tyska bryggarförbundets (Deutschen Brauer-Bund) vd Holger Eichele ser ytterligare förklaringar till den minskade försäljningen. Framför allt är det sommarens regniga och bitvis kalla väder som har spelat in. Han menar dock att det ännu är för tidigt att ge upp helåret. En varm höst och en stabil försäljning till jul och nyår kan rädda upp resultatet. Bryggarförbundet påpekar också att statistiken inte omfattar alkoholfria öl eller ölblandningar, drycker som stadigt ökar på den tyska marknaden. I dagsläget är sex procent av all öl som bryggs i Tyskland alkoholfri och det finns över 400 olika märken.

En annan förklaring till den sjunkande ölförsäljningen kan vara en åldrande befolkning. Äldre människor dricker i allmänhet mindre alkohol. Det finns också studier som visar att även yngre tenderar att dricka mindre än för några år sedan. Detta till trots fortsätter ändå antalet bryggerier att öka i Tyskland. Under 2016 tillkom det sexton nya och vid årsskiftet fanns det 1408 bryggerier i hela landet. Det är den högsta siffran sedan Tysklands enande år 1990.