Bara Bier

Få saker förknippas med Tyskland och Bayern som dess ölträdgårdar – Biergarten. Under varma dagar söker sig såväl lokalbor som turister till dessa vattenhål för att avnjuta en öl eller två under trädkronorna. Den äldsta ölträdgården i den bayerska huvudstaden München är Augustiner-Keller, vars namn också avslöjar dess ursprung.

För att hitta rötterna till Augustiner-Keller på Arnulfstrasse (tidigare Salzstrasse) i Münchens Maxvorstadt får vi gå tillbaka till det tidiga 1800-talet. Platsen dyker för första gången upp på en stadskarta 1812, då den ägdes av det numera försvunna Büchl-Brauerei. För att hålla ölen kall under sommaren behövde man vid den här tiden gräva djupa lagringskällare. Som extra skydd mot solen planterades även kastanjeträd över hela området. För att kunna servera så kall och färsk öl som möjligt, lät krögarna sedan gästerna helt enkelt sitta ovanpå källarna. Ölträdgården (Biergarten) var född!

För att inte konkurrera med restaurangerna i stadens centrum fick dock ingen mat serveras i ölträdgårdarna. Det var först 1842 som staden München beslutade att krögarna kunde ansöka om tillstånd att servera mat. Redan samma år fick ölträdgården på Salzstrasse tillstånd att servera såväl mat som dryck på en plats som beskrevs som en av Münchens vackraste – trots att den låg mittemot stadens dåvarande avrättningsplats.

Den som kom att spela en avgörande roll för utformningen av dagens Augustiner-Keller var Joseph Wagner, ägare av Augustiner-Bräu, som köpte ölkällaren 1862. Under följande år rustade han upp området, bland annat genom att plantera fler träd på det som då i princip var en äng. Dagens namn fick ölträdgården 1880. Den byggnad som finns på platsen har i stort sett varit oförändrad sedan 1896, då den efter genomgående renovering fick ett gårdsliknande område med kök och serveringsmöjligheter. Under samma tid byggdes även den stora festsalen.

I dag har Augustiner-Keller plats för 5 000 gäster under kastanjeträden och är en av de populäraste mötesplatserna i centrala München. Precis som sig bör med en äkta bayersk ölträdgård, är denna indelad i två sektioner: självserveringsdelen, dit gästerna får ta med sig egen mat under förutsättning att man köper dryck till, och bordsserveringsdelen, där man kan avnjuta typiskt bayerska specialiteter. Här finns också 150 bord för ställets stamgäster (Stammtisch), varav det äldsta har rötter ända tillbaka till 1847. Men höjdpunkten är förstås ölen, som på Augustiner-Keller serveras från stora träfat, i folkmun kallade ”Hirschen” (kronhjortar).

Källa: Hallo München

Få saker förknippas med tysk ölkultur som en fullsatt ölträdgård. Att en varm sommardag sitta i skuggan under ett kastanjeträd med en lagom kall ölsejdel i handen slår det mesta. För den som planerar en resa till Tyskland i sommar kommer här en nypublicerad lista med landets bästa ölträdgårdar.

Det är reseföretaget TUI som sammanställt en lista över Tysklands bästa ölträdgårdar (Biergarten) baserat på de recensioner som besökarna ger på Google. Av de totalt 7 800 ölträdgårdar som analyserats och jämförts, har drygt 5 400 hamnat i den slutliga rankingen. I listan finns allt från välkända vattenhål i stora städer till lite mer obskyra och lantliga ölställen. 

Etta på listan är ölträdgården till ett av de mest kända ölställena i Tyskland: Hofbräuhaus i München. Med 103 000 Googlebetyg är det också den ölträdgård som fått flest omdömen av alla i undersökningen. Detta bidrar delvis till förstaplaceringen, trots att snittbetyget inte är högst bland de analyserade ölställena. Förutom Hofbräuhaus innehåller topp 10-listan ytterligare tre ölträdgårdar i Bayern, av vilka två också ligger i München.

Här är de tio bästa ölträdgårdarna i Tyskland 2026:

1. Hofbräuhaus, München, Bayern (12,293)
2. Burg Hohenzollern, Baden-Württemberg (12,085)
3. Bräustüberl Tegernsee, Bayern (11,930)
4. Holzmarkt 25, Berlin (11,901)
5. Augustiner-Keller München, Bayern (11,867)
6. Restaurant Kevelaer/Herr Lehmann, Kevelaer, Nordrhein-Westfalen (11,466)
7. Vulkan Brauerei, Mendig, Reinland-Pfalz (11,257)
8. Mamma Mia, Erlangen, Bayern (11,246)
9. Weisses Bräuhaus, München, Bayern (11,226)
10. Bei Oma Kleinmann, Köln, Nordrhein-Westfalen (11,220)

För att räkna ut totalpoängen har TUI skapat ett eget system där man kombinerar två faktorer: det genomsnittliga stjärnbetyget på Google samt andelen femstjärniga omdömen. På så sätt går det att göra en rättvis jämförelse av ölträdgårdarna, oavsett om de fått 200 eller 100 000 omdömen.

Hela listan, där det bland annat går att sortera på olika förbundsländer, finns här.

Krombacherägda Starnberger Brauhaus satsar på att sprida konceptet med ståbarer utanför Bayern. Första lanseringen sker i Münster i Nordrhein-Westfalen. På sikt kommer dock fler platser läggas till listan.

Stående barer (Stehausschank) har inte några sittplatser; utrymmet fylls istället med ståbord och rejäla bardiskar. Frånvaron av stolar ska uppmuntra till rörelse och social samvaro mellan gästerna, som enkelt ska kunna inleda konversationer i en avslappnad atmosfär. På Starnberger Brauhaus menar man att formatet är idealiskt för afterwork och kortare pauser i vardagen. I Starnbergers ståpubar serveras äkta bayersk öl, främst i form av deras egen Starnberger Hell, som serveras från kopparfärgade öltankar i den centralt placerade baren. Utöver öl finns det även ett urval av enklare tilltugg, skriver Getränke News.

Den första av Starnbergers ståpubar kommer byggas i de centrala delarna av universitetsstaden Münster i Krombachers hemförbundsland Nordrhein-Westfalen. Ombyggnationen av lokalen inleds i april och invigning är planerad till början av sommaren. Ytterligare pubar kommer även byggas i utvalda städer framöver. Starnberger har redan traditionella pubar i Frankfurt, Olpe och Lemgo.

Starnberger Brauhaus startade sin verksamhet 2016 och fokuserar på bayerska ölspecialiteter. Från början låg bryggeriet i Berg nära München, men 2020 flyttade det till andra sidan Starnbergsjön. 2025 tog Krombachers ägarfamilj över som majoritetsägare av bryggeriet, efter att ha varit minoritetsägare sedan 2020. Krombacher grundades officiellt 1803, även om ett bryggeri i stadsdelen Krombach i Kreutztal, Nordrhein-Westfalen omnämns redan på 1300-talet. I dag är bryggeriet ett av Tysklands största privatägda bryggerier.

Stigande priser gör att den som vill ta en öl på en restaurang i centrala München får gräva allt djupare i plånboken. Det finns dock ett ställe som går mot strömmen och sänker sitt ölpris med mer än en euro.

Restauranger som sänker sina ölpriser hör inte till vanligheterna, särskilt inte i centrala München. Det är dock precis vad den klassiska och traditionella krogen Donisl på Weinstrasse gör. På sommarmenyn sänks priset för en halvliter av husölet Hacker-Pschorr Münchner Hell från 6,20 euro till betydligt mer överkomliga 4,90 euro. Förklaringen till prissänkningen går att hitta i den enklare uteservering som sedan tre veckor finns i direkt anslutning till restaurangen. I detta koncept, där kunderna tar en öl i farten, kostar en halvliter 4,60 euro. Krögare Peter Reichert tycker därför att det inte är mer än rätt att ölen även är billigare i restaurangen, skriver Süddeutsche Zeitung.

Alla priser har dock inte sänkts på Donisl. En halvliter Hefe Weisse kostar fortfarande 6,20 euro. Det gör även säsongsölet Sommerbier, som är tillgängligt från juni till augusti. En Münchner Dunkel kostar 6,10 euro och Oktoberfestölet, som serveras under september och oktober, går på 6,40 euro per halvliter. Donisl grundades 1715 och är därmed en av de äldsta restaurangerna i München. Sedan 2021 drivs den av Peter Reichert, som även driver Oktoberfesttältet Bräurosl.

Köln är en av Tysklands främsta ölstäder – inte minst tack vare stadens lokala specialitet kölsch. För den som vill upptäcka mer av stadens ölkultur kommer här tips på fem historiska men delvis okända ölställen.

Just nu kanske ni som bäst sitter och planerar sommarens semester. Varför inte överväga en resa till Köln för att insupa(!) lite lokal ölkultur och -historia? Här följer några tips på ölställen som ligger lite utanför de upptrampade turistvägarna, men som alla har en intressant historia och är väl värda ett besök.

Gaststätte Max Stark – Unter Kahlenhausen 47
Det var 1889 som Max Stark började brygga öl. Hans krog blev snart en bubblande mötesplats tills det förstördes under andra världskriget. Åren efter kriget bytte stället ägare och namn flera gånger och det var först vid millennieskiftet som det totalrenoverades till sin ursprungliga glans.

I dag är Max Stark en plats för såväl stammisar som lokalkändisar och kompisgäng i en härlig blandning i den ofta fullsatta krogen. Förutom färsk Päffgen Kölsch på fat får gästerna här ta del av många härliga anekdoter. En som ofta berättas är den om ett kvitto som en gång hittades här. Enligt denna papperslapp ska fyra gäster tillsammans ha satt i sig 100 kölsch, fyra Ehrenfelderöl och delat på en kycklingsallad.

Früh em Veedel – Chlodwigplatz 28
Att gå in på Früh em Veedel är som att resa bakåt i tiden. Krogen har varit inrymd på samma ställe sedan 1886, i en tegelbyggnad som tidigare var ett snapsbränneri. Stället var även känd som ”Invaliddomen” efter alla de pensionärer och krigsveteraner som brukade samlas här över en snaps, som dåtidens ägarfamilj själva tillverkade. Än i dag går det att få snaps från fat, men drycken har på senare år även fått sällskap av Bierbrand och hemmagjord äggtoddy. Matsalen serverar i sin tur genuin mat från företrädesvis det rhenska köket.

Malz-Bierbrauerei Gerhard Fischenich – Weyerstrasse 71
Ett ställe som är ett levande bevis på att även traditionella bryggerier kan överraska. Det finns till och med Kölnbor som inte vet att det finns, trots att gäster välkomnats här i 120 år vid det här laget. Innanför den gaslampsupplysta entrén hittar ni den kanske vackraste bryggeripuben i hela Köln. Sedan 2016 drivs krogen av Haus Töller, som ser till att lagren av Päffgen Kölsch aldrig sinar. På menyn står rediga rätter som Schweinshaxe, gulasch och potatissoppa.

Lommerzheim in Deutz – Siegesstrasse 18
”Lommi”, som stället kallas i folkmun, anses av många vara den mest ”kölniga” av alla stadens pubar. 1959 togs verksamheten över av  Hans Lommerzheim, en tidigare kölschservitör (Köbes) hos Päffgen, som drev stället tillsammans med sin fru till 2004. Det köptes senare av Päffgen och stod tomt till 2008, då Kölnbryggeriet åter öppnade i den gamla ”Lommi-andan”. Ur kranarna flödar Päffgen Kölsch och restaurangens fläskkotletter har fått kultstatus.

Annat var det på Hans Lommerzheim tid. Den excentriske ägaren lär ha vägrat att ta upp beställningar på kölsch och bara serverat det när han själv bedömde att det var nödvändigt. En annan favorithistoria – sanna eller inte – är den om när USA:s dåvarande president Bill Clinton ville besöka stället 1999. Herr Lommerzheim ville dock inte stänga ute stamgästerna och vägrade ta emot potentaten.

Brauhaus Reissdorf am Griechenmarkt – Kleiner Griechenmarkt 40
Reisdorff är ett av de äldsta bryggerierna i Köln, grundat 1894. Sedan 1968 har ölälskare som passerar bryggeriet på Rudolfplatz kunnat förundras över den stora neonskylten med texten ”Er trinkt, sie trinkt” (”Han dricker, hon dricker”). Bryggeriet har i dag tre krogar i Köln, varav en hittas på Griechenmarkt, i ett område som till stora delar är befriat från turister. Här får lokalborna alltså vara i fred och Brauhaus Reissdorf är det ställe där de samlats sedan 1992. Förutom rhenska specialiteter rymmer matmenyn också currywurst, rumpstek och några vegetariska rätter.

Källa: Köln Tourismus magasin K

På nyårsafton vankas det stort avskedsparty på traditionsrika Ratskeller i München. Festen är inte bara för att ta farväl av år 2025 – det är också slutet på restaurangens 150-åriga historia.

Den 31 december i år tar en era slut i München. Då stänger Ratskeller sina dörrar för sista gången, efter att ha varit i drift i 150 år i lokalerna som är inrymda i Münchens rådhus Neues Rathaus på Marienplatz. En anledning till att restaurangen stänger är att nuvarande ägaren, Peter Wieser, fyller 70 år i början av nästa år och vill gå i pension. Ett annat, kanske viktigare skäl är att restaurangen är i behov av omfattande renovering av kök, bar och en del andra utrymmen. Eftersom en totalrenovering av hela rådhuset är planerad att starta 2032, är det inte någon idé att redan nu lägga 1,5 miljoner euro på att renovera restaurangen, säger Peter Wieser till Süddeutsche Zeitung.

Vad som händer med Ratskeller efter årsskiftet är visserligen inte helt klart, men Peter Wieser menar att det i princip är otänkbart att en ny krögare tar över verksamheten under de år som återstår till den stora renoveringen. Planerna för hur rådhuset ska utformas efter renovering tas fram för närvarande, något som avgör hur restaurangen ska användas i framtiden. Det finns dock behov av att uppgradera det gamla rådhusets daterade tekniska funktioner, något som bland annat kräver att vissa utrymmen i Ratskeller minskas.

Den äldsta delen av Münchens rådhus stod klar 1874. I ungefär samma veva öppnades Ratskeller av krögarna Ernst och Franziska Steidl. När de sista delarna av rådhuset var klara cirka trettio år senare hade restaurangen blivit nästan dubbelt så stor och omfattade närmare 2 000 kvadratmeter. Restaurangen totalrenoverades senast i september 1972, strax efter sommar-OS i München. 1975 tog Christian och Maria Wieser över verksamheten och 1986 kom sonen Peter och svärsonen Toni Winklhofer in som delägare. De två driver även festtältet Festzelt Tradition under Oide Wiesn, den historiska sektionen av Oktoberfest.

I början av nästa år öppnar Weihenstephan en restaurang på Platzl i Münchens historiska centrum. Nu söker det statsägda bryggeriet efter en krögare som vill driva verksamheten.

Den 27 mars öppnades det första fatet Weihenstephaner Helles på Platzl i München av Weihenstephans vd Josef Schrädler och Bayerns vetenskapsminister Markus Blume. Den symboliska handlingen utgjorde startskottet för det projekt som i början av 2026 ska utmynna i en restaurang som ska rymma 180 gäster inomhus samt ha en uteservering. Restaurangen inryms i en byggnad som ägs av bryggeriets ägare, förbundslandet Bayern, och som i dag används av Bayerska statsoperan. En upphandling har också inletts för att hitta en erfaren krögare som vill driva verksamheten, skriver Bayerns ministerium för vetenskap och konst på sin hemsida.

Detta innebär att det som kallas världens äldsta bryggeri nu flyttar in i historiska omgivningar i Münchens historiska centrum. Till grannar får man bland annat Ayinger am Platzl och, inte minst, det klassiska och likaså statsägda Hofbräuhaus. Weihenstephans intåg stärker inte bara München som ölstaden framför andra, det innebär också att det här finns den största koncentrationen av statsägda bryggerier i världen, enligt Markus Blume. Josef Schrädler tycker å sin sida att den nya lokalen är idealisk, ”inte för stor och inte för liten”, och ger Weihenstephan ett andra hem vid sidan av Freising.

Hur gammalt Weihenstephan egentligen är kan diskuteras. Enligt de flesta grundades det år 1040 som ett klosterbryggeri drivet av benediktinmunkar. Klostrets ölbryggningstradition lär dock gå ända tillbaka till 700-talet. Sedan 1803 ägs bryggeriet av förbundslandet Bayern, men drivs som vilket kommersiellt bryggeri som helst. Dagens namn fick bryggeriet dock först 1921. Bryggeriet har i dag drygt 180 anställda och exporterar sin öl till sextio länder världen över. I sortimentet finns i dagsläget sexton ölsorter, varav två är helt alkoholfria.

Mitt i den smärre kris som präglar tysk bryggerinäring finns det vissa ljuspunkter. Den 3 maj öppnar ett nytt bryggeri i nyrenoverade lokaler i Bad Staffelstein i Oberfranken. Förhoppningen är att Ban Bräu ska skänka lite nytt liv till den lilla staden.

Renoveringsarbetet pågår för fullt på Bahnhofstrasse 33 i Bad Staffelstein. Om allt går enligt plan slår Ban Bräu upp portarna till sitt nya bryggeri med tillhörande restaurangdel den 3 maj. Bakom projektet står Thomas Ban, som fram till nu huvudsakligen bryggt öl i liten skala som hobby. Eftersom det nya bryggeriet har en kapacitet på 3 500 liter har han också tagit hjälp av två mer erfarna bryggare i form av en bryggmästare och en gesäll, skriver webbplatsen Infranken.de.

Ban Bräus restaurang kommer ha ett trettiotal sittplatser inomhus, från vilka gästerna även kan se bryggarna ”in action” i det öppna brygghuset. Ölen som serveras kommer i första hand vara det egna husölet, en klassisk bayersk helles. Under vintersäsongen ska även ett bocköl finnas på menyn. Utöver detta erbjuds också andra drycker för att skölja ned maten, som primärt utgörs av kalla snacktallrikar. En stor invigningsfest är planerad till den 3 maj och den ordinarie verksamheten startar den 7 maj. Ban Bräu kommer då ha öppet mellan klockan 12.00 och 22.00 onsdag till måndag.