Bara Bier

Stralsundbaserade Eat Beer Biotech kommer allt närmare en industriell användning av drav. Dotterbolaget till Störtebeker Braumanufaktur har inlett pilottester av en ny teknik med syfte att framställa nya typer av proteiner från bryggeriernas restprodukter.

I Eat Beer Biotechs pilotanläggning förvandlas bryggeridrav till en proteinrik mycelmassa genom svampjäsning. Målet är att utveckla en teknisk lösning som tillåter bryggerier att producera proteinet i sina egna anläggningar, utan att behöva anställa mer personal. Just nu pågår tester för att optimera jäsprocessen och kvaliteten på slutprodukten. Enligt Eat Beer fungerar processen oavsett vilken typ av drav som används. Under 2026 ska man dessutom utveckla en standardiserad process som fungerar under olika produktionsförhållanden. Det mycel som framställs används redan i tester för utveckling av nya livsmedel, till exempel köttersättningsprodukter, skriver Getränke News.

Parallellt med pilottesterna arbetar Eat Beer med den logistiska och digitala grunden för produktionssystemet. Den data man får fram kommer bland annat användas till att utveckla AI-stödda kontrollsystem, som kan användas för att automatisera jäsprocessen i framtiden. Det långsiktiga målet är att erbjuda en plattform som kan anpassas till olika bryggeriers interna strukturer; tanken är att en mjukvara ska kontrollera hela jäs- och produktionsprocessen utifrån varje bryggeriers enskilda förutsättningar. Eftersom svampproteinet räknas som ett nytt livsmedel (Novel food), måste det godkännas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) innan det lanseras på marknaden.

Den kraftigt minskade ölförsäljning som drabbat hela Tyskland slår även hårt mot bayerska bryggerier. Fjolårets inhemska försäljning av öl från Bayern minskade till och med mer än under coronapandemin.

Det såldes 17,1 miljoner hektoliter öl från bayerska bryggerier inom Tyskland förra året. Det är en minskning med 4,5 procent, siffror som inte ens förekom under coronapandemins år. Med exporten inräknad minskade försäljningen av bayersk öl med 5,4 procent, eller 1,3 miljoner hektoliter, under 2025. Då hjälper det inte att de alkoholfria ölen ökade med 11,5 procent (eller 260 000 hektoliter) under fjolåret. Av de 25 miljoner hektoliter öl som bayerska bryggerier sålde var ungefär 2,5 miljoner hektoliter alkoholfria, rapporterade det bayerska bryggeriförbundet under sin årliga presskonferens.

Som anledningar till försäljningstappet pekar bryggeriförbundet på redan välkända faktorer som demografiska trender, ändrat konsumentbeteende och en svagare efterfrågan på exportmarknaden. Särskilt hårt drabbade är de mellanstora bryggerierna, som förutom minskad försäljning även kämpar med stigande produktionskostnader, brist på kvalificerad arbetskraft, ökad prispress i detaljhandeln samt ökad byråkrati. För att underlätta för Bayerns bryggerier vill bryggeriförbundet minska de byråkratiska bördorna samt skapa förutsättningar för de mindre, familjeägda bryggerierna att investera i till exempel energieffektiviserande åtgärder.

Alkoholfri öl är det snabbast växande segmentet på den tyska marknaden. Under 2025 spräckte försäljningen av alkoholfria öl och ölblandningar för första gången tioprocentsgränsen i detaljhandeln.

Om alkoholfria öl utgör en egen stil är det i dag den tredje mest populära i Tyskland med en marknadsandel på 9,5 procent. Klar etta är fortfarande pilsner, som står för hälften av all såld öl. Lika klar tvåa är annan ljus lager (till exempel helles) med en marknadsandel på tolv procent. Dessa lite mer lättdruckna öl ökar dock i popularitet, då många konsumenter uppskattar deras milda, balanserade smak och måttliga beska, enligt det tyska bryggeriförbundet DBB.

Bryggeriförbundets nyligen presenterade statistik visar också att den mesta ölen fortfarande säljs i returflaskor i glas; den klassiska backen med tjugo flaskor står för ungefär femtio procent av marknaden. Att närmare åttio procent av alla flaskor som används till öl är just returflaskor, innebär att bryggeribranschen är den enda inom hela dryckesindustrin som överstiger sjuttio procent återanvändbara flaskor, som är det mål den tyska regeringen satt i sin förpackningslag.

Tysklands bryggerier och dryckesåterförsäljare kan se tillbaka på ett uselt fjolår. Enligt siffror från den tyska statistikmyndigheten sjönk ölförsäljningen med sex procent under 2025. Det är den största minskningen sedan nuvarande sätt att föra statistik infördes 1993.

Det såldes ungefär 78 miljoner hektoliter öl i Tyskland under 2025. Det är första gången som ölförsäljningen faller under 80 miljoner hektoliter sedan 1993. Det innebär också att tyska bryggerier sålde närmare 19 procent mindre öl 2025 jämfört med 2015, enligt siffror från Tysklands statistikmyndighet Destatis, som dock inte inkluderar alkoholfri öl, andra maltdrycker eller öl importerad från länder utanför EU.

Ölförsäljningen inom Tyskland sjönk med 5,8 procent till 64 miljoner hektoliter, vilket motsvarar 82,5 procent av den totala försäljningsvolymen. Exporten minskade i sin tur med sju procent till strax under fjorton miljoner hektoliter. Av detta gick 7,99 miljoner hektoliter (-1,3 procent) till andra EU-länder, medan 5,53 miljoner hektoliter (-14,2 procent) skeppades till länder utanför unionen. Ölblandningarna står för 5,2 procent av den totala försäljningen. Det såldes 4,02 miljoner hektoliter av dessa drycker, vilket är 5,2 procent mindre jämfört med 2024.

Den tyska ölindustrin pekar på de stora problem man står inför. Dessa omfattar bland annat ett förändrat köpbeteende hos konsumenterna, men också att många uteställen ännu inte återhämtat sig efter coronapandemin vilket bidrar till stora tapp på fatölssidan. Bedömare uppskattar också att ungefär 100 tyska bryggerier försvunnit sedan pandemin startade. En annan utmaning är återförsäljarnas stora makt över marknaden, skriver Getränke News.

Det finns dock vinnare under 2025 och det är framför allt de alkoholfria dryckerna. Även om dessa inte ingår i Destatis siffor, räknar datamätningsföretaget Nielsen med att alkoholfria öl och ölblandningar nu för första gången har en marknadsandel på återförsäljarsidan på över tio procent och strax under tioprocentsmarkeringen sett till volym. Det innebär att alkoholfri öl nu är den tredje mest sålda ölstilen efter pilsner, som har en andel på femtio procent, och helles med en andel på tolv procent.

Hachenburger ökar försäljningen
Westerwald-Brauerei, även känt som Hachenburger, ökade sin försäljning med cirka fyra procent förra året. Bedömare räknar med att den totala årliga produktionen nu ligger på 100 000 hektoliter. Fjolårsresultatet drogs upp av såväl  fat- som flasköl, med sorterna Hachenburger Pils och Hachenburger Hell som främsta draglok. Däremot gick försäljningen av Hachenburger Zwickel ner. Starkast gick dock de alkoholfria ölsorterna, som ökade sin försäljning med dubbla procenttal. Under fjolåret lanserades även läsken Hachenburger Limmo i smakerna apelsin och citron. Under våren får dessa sällskap av sorterna Cola och Cola Zero, berättar Getränke News.

Berliner Kindl lanserar mild lager
Med den nya Berliner Mildes Lager hoppas Berliner-Kindl-Schultheiss-Brauerei attrahera öldrickare som tycker att pilsner är för beskt, men som ändå vill ha ett öl med karaktär. Det är framför allt yngre konsumenter i storstäderna som letar efter mer variation och nya ölstilar. Den nya lagern är ljus till färgen och har en mild smak. Med en alkoholhalt på 4,8 procent kompletterar den Berliner Kindls övriga sortiment på ett bra sätt. Lanseringen sker genom riktade provsmaknings- och andra kampanjer samt stor exponering i butiker och restauranger. Berliner Mildes Lager kommer säljas i halvliterflaskor i detaljhandeln och i 33-centilitersflaskor i restauranger och barer, rapporterar About Drinks.

Störtebeker byter utseende
Stralsundbryggeriet Störtebeker Braumanufaktur inleder året med ny flaskdesign för flera av sina öl. Den nya designen behåller dock de element som blivit synonyma med bryggeriet, som den röda flaggan, skeppet och den nordtyska känslan. Den största förändringen är att bryggeriets namn nu kommer skrivas lodrätt, samtidigt som den röda flaggan och skeppet får en mer central position på etiketterna. Olika produktkategorier kommer också få en ny look. Atlantik-Ale, New England IPA och Pazifik-Ale kommer nu marknadsföras som en separat ”familj”, med en röd flagga på flaskhalsarna. De alkoholfria sorterna känns igen på sina vita kapsyler och flaskhalsetiketter. Den nya designen har tagit ett år att ta fram och de första flaskorna lär dyka upp i handeln i slutet av januari, skriver bryggeriet i ett pressmeddelande.

Eichbaums konkursprocess inledd
Den 1 januari inledde Mannheims distriktsdomstol konkursprocessen för Privatbrauerei Eichbaum. Samtidigt slog man fast att bryggeriet kan drivas vidare under självförvaltning, vilket tyder på att domstolen anser att den räddningsplan som lagts fram är genomförbar. Förhandlingar har också inletts med flera potentiella investerare, ett arbete som bryggeriet får stöd i av en managementkonsult. Senast den 24 mars tror man sig kunna presentera en lösning för bryggeriets framtid. Målet är inte bara att rädda det anrika bryggeriet, utan även stärka dess konkurrenskraft och bevara så många arbetstillfällen som möjligt. Det ska bland annat göras genom att styra om verksamheten från att vara ett rent ölbryggeri till att bli en mer mångfacetterad dryckestillverkare med fokus på alkoholfria produkter, skriver About Drinks.

Krombacher utökar det alkoholfria sortimentet
I början av februari lanserar Krombacher ett nytt alkoholfritt öl under varumärket Krombacher 0.0%. Det innebär att bryggerijätten nu har två alkoholfria produkter: Krombacher Pils Alkoholfrei och Krombacher 0,0% Pils. Den förra är gjord för att i största möjliga mån efterlikna den vanliga pilsnern, både vad gäller smak och utseende. 0.0% Pils har dock en helt annan design, som inte främst ska föra tankarna till öl, utan till en uppfriskande vardagsdryck. Krombacher Pils Alkoholfrei kommer också marknadsföras mer intensivt, bland annat genom reklamfilmer i tv och sociala medier samt annonsering i samband med Bundesligamatcher på kanalerna ARD och Sky, enligt ett pressmeddelande.

Ny vd för Carlsberg Deutschland
Dansken Anders Krantz tar över vd-posten på Carlsberg Deutschland från och med den 1 februari 2026. Han efterträder därmed Peter Haahr Nielsen, som fungerat som tillfällig vd sedan augusti 2025. Krantz kom till Carlsberg 2019, då han fungerade som koncernens strategichef. Genom åren har han arbetat i såväl Asien som Europa. Mellan 2022 och 2024 var han försäljningschef för Carlsberg i Sverige. 2024 kom han tillbaka till Köpenhamn för att åter arbeta med koncernens övergripande strategi, rapporterar About Drinks.

Alpirsbacher satsar på läsk
Med Kloster-Limo ger sig Alpirsbacher Klosterbräu in på läskmarknaden. Den nya läskedrycken finns i sex olika varianter: Cola, Cola Zero, Cola-Mix, Orange (apelsin), Zitrone (citron) och Apfelschorle (kolsyrad äppeljuice). Försäljning av dryckerna kommer i ett första skede endast ske till restauranger och pubar. Satsningen följer i kölvattnet av att Alpirsbachers distributionsavtal med den klassiska läsktillverkaren Sinalco upphörde den 31 december 2025. Den har också möjliggjorts genom Alpirsbachers nya buteljeringsanläggning, som invigdes i oktober 2024 och som gör det möjligt att fylla 25 000 flaskor i timmen, skriver Getränke News.

Tyska hälsopolitiker vill höja alkoholskatten
Alkoholskatten i Tyskland är föråldrad och behöver höjas. Det tycker i alla fall de hälsoinriktade politikerna Christos Pantazis från socialdemokratiska SPD och Simone Borchardt från kristdemokratiska CDU. Utspelet kommer samtidigt som siffror från statistikmyndigheten Destatis visar att Tysklands alkoholpriser ligger långt under snittet i EU. Samtidigt har alkoholskatten inte förändrats på många år och har, inte minst på grund av inflationen, tappat mycket av sin påverkan på tyskarnas alkoholkonsumtion. Tyskland har 5,9 alkoholrelaterade dödsfall per 100 000 invånare, vilket är en bra bit över EU-snittet på 3,7, enligt About Drinks. 

Alkoholhaltiga drycker är billigare i Tyskland än i de flesta andra EU-länderna. Det visar nyligen släppta siffror från den tyska statistiskmyndigheten Destatis.

Den tyska detaljhandelns priser för öl, vin och sprit är fjorton procent lägre än i ett genomsnittligt EU-land. Billigare alkohol finns bara i Italien, där priserna ligger nitton procent under EU-snittet. Dyrast är alkoholen i Finland, som ligger 110 procent över snittet i EU. Även i några av Tysklands absoluta grannländer är alkohol dyrt; i Danmark kostar alkoholhaltiga drycker 23 procent mer än i EU i övrigt, i Belgien tretton procent mer och i Polen nio procent mer, enligt Destatis.

När det gäller alkoholfria drycker är dock läget ett annat. Här ligger tyska detaljhandelns priser två procent högre än snittet i EU. Drycker utan alkohol är dyrast i Lettland, som ligger 46 procent över EU-snittet, vilket bland annat beror på landets sockerskatt. Men de är också dyrare i Danmark (+30 procent) och Nederländerna (+23 procent). Italien är återigen billigast med en prisnivå på arton procent lägre än ett genomsnittligt EU-land.

Fotnot: Statistiken baseras på siffror från oktober 2025. Några siffror för Sverige har vi dessvärre inte hittat.

November brukar vara en mörk månad och så även för tyska bryggerier och dryckesåterförsäljare. Ölförsäljningen minskade med 8,2 procent i Tyskland under 2025 års elfte månad. Återigen är det exporten till länder utanför EU som drar ner siffrorna rejält.

I absoluta tal motsvarar försäljningssiffrorna i november ett tapp på 468 000 hektoliter öl jämfört med samma månad 2024. Det är framför allt exporten till länder utanför EU som gäckar de tyska bryggerierna; under november rasar denna med hela 18,8 procent. Väl värt att notera är dock exporten till länder inom unionen faktiskt ökar med 1,8 procent under perioden. Samtidigt bidrar ölblandningarna till månadens minussiffror med ett tapp på 1,4 procent.

Ser vi till varje enskilt förbundsland kan vi konstatera att det bara är i Rheinland-Pfalz/Saarland och Thüringen som det går uppåt i november, med försäljningsökningar på 3,2 respektive 2,7 procent. I övriga delar av Tyskland är mörkret närmast kompakt, med allra dystrast siffror i Sachsen-Anhalt (-35,1 procent). Mungiporna går också kraftigt nedåt i Hessen (-24,1 procent), Berlin/Brandenburg (-22,7 procent), Mecklenburg-Vorpommern (-16,2 procent) och Niedersachsen/Bremen (-15,6 procent). Något lindrigare klarar sig bryggerierna i Schleswig-Holstein/Hamburg (-8,9 procent), Baden-Württemberg (-7,6 procent), Bayern (-6,1 procent), Sachsen (-5,1 procent) och Nordrhein-Westfalen (-5,0 procent).

Siffrorna kommer från Tysklands statistikmyndighet Destatis och omfattar inte alkoholfri öl, andra maltdrycker eller öl importerad från länder utanför EU.