Bara Bier

I Lanxess
Arena i Köln, spelplats för stadens hockeylag Kölner Haie, brukar stämningen
vara på topp. Dyrare öl har dock fått supportrarna att surna till.

Ölpriset i Lanxess Arena smyghöjdes nyligen, till stor
förtret för Kölner Haies supportar. Tidigare
kostade en halvliter Gilden-Kölsch
4,70 euro. Numera är ölmuggarna mindre (0,4 liter) och kostar 4,50 euro. Den
som är duktig på att räkna ser snabbt att literpriset därmed har höjts med
nästan två euro.

Lanxess Arena har höjt ölpriserna med nästan två euro per liter (foto: Kölner Haie).

Det
här har inte passerat obemärkt för Haies
supporterförening. Dess ordförande Armin Höhner säger till tidningen Bild att han får cirka trettio till fyrtio klagomål
efter varje hemmamatch. Han tror dock att många fler än så är upprörda. Supporterföreningen
har därför skrivit ett öppet brev till ägarna av Lanxess Arena, där man å supportrarnas
vägnar säger att prisnivån på ölen inte är rimlig längre. Man ber också arenaägarna
att ta hänsyn till de klagomål som kommit in och se över de nyligen införda
priserna.

Till
sitt och arenans försvar säger
Lanxess Arenas chef Stefan Löcher att priserna inom livsmedelsbranschen ökar,
men att detta hittills inte har påverkat de priser som arenabesökarna betalar.
Nu har man dock sett sig tvungna att föra över åtminstone en liten del av kostnadsökningarna
på kunderna. Samtidigt har arenan fått många klagomål för bristande hygien, bland
annat till följd av smutsiga och översvämmade toaletter. Stefan Löcher slår
tillbaka även den kritiken och menar att renligheten i arenan håller en hög
nivå.

I ett
kloster med anor från medeltiden är det nunnor som brygger öl. Klosterbryggeriet
är numera det enda i sitt slag i Tyskland – kanske i hela världen.

Kloster Mallersdorf ligger vackert beläget i östra Bayern (foto: Süddeutsche Zeitung).

I historieböckerna går det att läsa att
munkarna i klostret i
bayerska Mallersdorf fick rätt att sälja öl 1623. Det blev starten på en
verksamhet som lever än i dag, även om det skett vissa förändringar och varit
en del uppehåll längs vägen. Numera är det till exempel nunnor som står för
ölbryggandet. Så har det varit sedan 1881, då det gamla klostret togs över av
den franciskanska nunneorden.

Det var
av två anledningar som nunnorna återupptog
munkarnas ölbryggning. Den ena var att kunna erbjuda klostrets boende och
besökare en ren och närande dryck. Den andra var för att de ”vördnadsvärda och
hedersamma invånarna” i och kring Mallersdorf förtjänade detsamma för att må
bra och trivas. Dessa skäl är förmodligen lika giltiga nu som då.

Klosterbryggeriet i Mallersdorf har flera ölsorter i sitt sortiment (foto: bier.by).

Sedan
1933 är det en av klostrets egna
bryggmästare som basar över det lilla företaget. Bryggeriet producerar
3 000 hektoliter öl och 700 hektoliter läsk varje år. I sortimentet finns
bland annat ett ljust bocköl, en dubbelbock, en zoigl och diverse säsongsöl. Arton
procent av det som produceras går åt för att täcka behovet för de 500 människor
som bor och verkar i klostret, resten säljs. Bryggmästare är syster M. Doris
Engelhard, som är den sista nunnan i Tyskland – och kanske i hela världen – som
driver ett klosterbryggeri.

Syster Doris kan vara den sista nunnan i världen som driver ett bryggeri (foto: draftmag.com).

Kloster
Mallersdorfs historia går att spåra
tillbaka till 1109, då fem benediktinmunkar kommer dit från Michelsberg i
Bamberg. Klostret hade sin höjdpunkt på 1700-talet, men stängdes i spåren av
sekulariseringen 1803. Därefter har det bland annat fungerat som fängelse. 1869
blev det dock åter kloster, då nunnor från franciskanerorden köpte en del av
den delvis privatägda byggnaden. Sedan 1913 är klostret helt i nunnornas ägo.

Det
lilla Münchenbryggeriet Giesinger Bräu blir större. I slutet av nästa år börjar
byggandet av deras andra bryggeri i stadsdelen Milbertshofen.

Så här ska det nya bryggeriet se ut när det är klart (foto: Aurelis Real Estate).

Byggstarten av Giesinger Bräus nya bryggeri är planerad till november nästa år,
rapporterar flera Münchentidningar. Den 4 700 kvadratmeter stora anläggningen
kostar femton miljoner euro att bygga och uppförs av Aurelis Real Estate, som sedan hyr ut den till Giesinger. Med det nya
bryggeriet kan Giesinger Bräu öka sin totala produktion till 32 000
hektoliter, varav åttio procent bryggs i den nya anläggningen.

Bryggeriet
i Giesinger Berg nådde sin
maximala kapacitet på 12 000 hektoliter öl, eller 2,4 miljoner flaskor,
redan 2016. Det gamla bryggeriet kommer att finnas kvar som ett komplement till
den nya anläggningen i Milbertshofen. De 20 000 hektoliter som kommer
bryggas där motsvarar cirka fyra miljoner flaskor årligen.

Münchens borgmästare Josef Schmid, bryggerichef Steffen Marx och Aurelis vd
Stefan Wiegand skålar för det nya bryggeriet (foto: Aurelis Real Estate).

Det
nya bryggeriet innebär också att
Giesinger kan minska sin klimatpåverkan. Som det är nu bryggs ölen i Giesinger
Berg, för att sedan fem gånger i veckan transporteras till Eitting en timmes
resväg bort. Där hälls ölet på flaskor och förpackas i lådor innan det körs
tillbaka till München. Bryggerichef Steffen Marx tror att man kommer kunna
halvera sin energiförbrukning när det nya bryggeriet invigs i slutet av 2019.
För att delfinansiera projektet har Giesinger Bräu startat en
crowdfunding-kampanj, som hittills har dragit in 650 000 euro.

Sedan den 8 december går
det åter att köpa öl och annan alkohol nattetid i Baden-Württemberg. Då
upphörde det säljförbud som gällt sedan 2010. Var den inköpta ölen får drickas
bestäms av varje stad.

Nu är det fritt fram att köpa öl på natten igen i Baden-Württemberg (foto: DPA).

I mars 2010 bestämde den politiska majoriteten i förbundslandet Baden-Württemberg
att förbjuda försäljning av alkoholhaltiga drycker under nattetid.
Bensinstationer, snabbköp och kiosker förbjöds att sälja alkohol mellan klockan
22.00 och 05.00. Politikernas främsta argument var att man ville skydda
ungdomarna. Förra året bestämde sig dock partierna CDU och Die Grüne för att
upphäva förbudet.

Samtidigt beslutade man
att det är kommunerna själva som bestämmer om
alkoholförtäring ska förbjudas på vissa offentliga platser. Det finns dock
vissa villkor knutna till detta. Bland annat kan förbud bara gälla platser där
det förekommer fler alkoholrelaterade brott i förhållande till resten av staden.
Förbudet ska även fastställas av den lokala polismyndigheten, skriver Südwest Presse.

Det är högst osäkert
om det nu avskaffade försäljningsförbudet haft någon egentlig effekt, särskilt längs
Baden-Württembergs gränser. Wolfgang Jürgens, talesman för polisen i Ulm, menar
att det där inte haft någon betydelse alls. Gränsstadens ölsugna invånare har istället
åkt till närliggande Neu-Ulm i Bayern för att handla efter klockan 22.
Butiksföreståndare vittnar också om att ungdomar köpt på sig alkohol tidigare
på dagen, för att sedan dricka den under kvällen. Många handlare välkomnar nu de
ändrade reglerna, eftersom man menar att förbudet haft en negativ effekt på
deras övriga försäljning.

Bayerska Hofbräuhaus
Traunstein anklagas för sexism. Ett sjutton år gammalt motiv på ett ölunderlägg
har nämligen väckt vrede och nu blivit ett fall för den tyska reklammyndigheten.

I våras gick den tyska feministiska tidningen Emma till hårt angrepp mot Hofbräuhaus Traunstein
och anklagade bryggeriet för sexism. Anledningen var ett sjutton år gammalt ölunderlägg
med en bild på en urringad dirndl tillhörande en bayersk servitris, två skummande
ölsejdlar och texten ”Was darf’s sein?”
(ungefär ”Vad får det lov att vara?”). Efter en anmälan har fallet nu nått
Tysklands motsvarighet till Reklamombudsmannen – Deutscher Werberat.

Det så omtalade ölunderlägget blir fall för reklammyndigheten (foto: Hofbräuhaus Traunstein).

Reklammyndigheten menar
att klagomålen mot Hofbräuhaus Traunstein i huvudsak handlar
om att ölunderläggen är sexistiska och att de ”nedsätter och diskriminerar
människor”. Bilden ger i kombination med texten intrycket att kvinnan är ”sexuellt tillgänglig”. Värt att notera i sammanhanget är att Deutscher
Werberat fick klagomål på ölunderläggen redan för tio år sedan, men valde då
att avvisa kritiken. Till bryggeriet säger myndigheten att det var något man
gjorde då, men att medvetenheten om sexism har ökat under senare år,
rapporterar nättidningen Chiemgau24.

Bryggeriets svar lät
inte vänta på sig. Där skriver man att det numera är
standard bland experter och företrädare för kvinnors rättigheter att spela ut ”sexismkortet”. Samtidigt menar man att ölunderlägget helt enkelt visar en
bayersk servitris som utför sitt arbete i dirndl – ett arbete som naturligtvis
omfattar att fråga vad gästerna önskar sig. Vidare säger bryggeriet att ”en
dirndl inte är en burka, utan en bayersk folkdräkt som i princip har sett
likadan ut i flera hundra år” och som ”tack och lov inte bryter mot några
förbud”. Dessutom påpekar man att ölsejdlarna på bilden tar minst dubbelt så
mycket plats som servitrisens urringning.

Bryggeriägare Bernhard och Maximilian Sailer tar saken med ro (foto: Chiemgau24/XE).

Deutscher Werberat har
ännu inte kommit med ett officiellt klagomål mot
bryggeriet, vilket man normalt gör. Den rådgörande kommittén håller fortfarande
på att diskutera frågan. Fallet har dock väckt en del diskussion kring
vad som ska betraktas som sexistiskt och diskriminerande. I anslutning till sin
rapportering frågade Chiemgau24 sina läsare om Hofbräuhaus Traunsteins
ölunderlägg är sexistiska. Av de drygt 5 700 personer som röstade sa
knappt sex procent ja och drygt 94 procent nej.

I morgon öppnar Rysslands första Hofbräuhaus,
närmare bestämt i sibiriska Kemerovo. Restaurangen kommer inte att skilja sig
nämnvärt från originalet 500 mil bort.

Nu blir det bayersk ölfest i Sibirien också (foto: Andreas Gebert/DPA).

Den 15 december öppnar ett nytt Hofbräuhaus i den västsibiriska staden
Kemerovo, som har cirka 533 000 invånare. Sibirien, som ofta kopplas samman med ödsliga vidder,
björnar, vargar och iskyla, kan numera också förknippas med bayersk öl och
mat.

Etableringen är möjlig tack vare Staatliches Hofbräuhaus licens-
eller franchisesystem, som låter restauranger i olika delar av världen använda
namnet Hofbräu. Några krav måste dock uppfyllas. Kemerovos Hofbräuhaus har 260
sittplatser och baseras strikt på förlagan i München. Bord, bänkar och
väggpaneler är tillverkade på samma sätt i trä och det serveras i huvudsak bayersk
mat. Självklart är det endast öl från Hofbräu som kommer ur kranarna.

Hofbräuhaus i Kemerovo följer i allt väsentligt förlagan i München (foto: muenchen.de).

I ett pressmeddelande säger Markus Söder, bayersk
ekonomi- och inrikesminister och därmed huvudansvarig för det statliga bryggeriet,
att det världsberömda ölet från Hofbräu München är en exportsuccé. Det har han
verkligen fog för; mer än hälften av de 340 000 hektoliter Hofbräu-öl som
säljs varje år går nämligen på export.

Hofbräu grundades 1597 av hertig Vilhelm V av
Bayern, som ville slippa transportera öl från Einbeck i Niedersachsen. Det
första Hofbräuhaus på Platzl i München uppfördes 1607 på samma plats som dagens
byggnad. Hofbräu ägs sedan 1852 av den bayerska staten. Förutom originalet i
München finns det även Hofbräuhaus i bland annat Berlin, Hamburg, Bremen och
Las Vegas.

En bar med öl från enbart små bryggerier och som endast serveras från fat är på väg att bli verklighet i München. Bakom projektet står en hantverksbryggare och en rutinerad barägare.

De nyblivna vännerna Tilman Ludwig och Maximilian Heisler förenas av sin starka kärlek till öl och dess mångfald. Tillsammans har de därför bestämt sig för att öppna en ölbar i distriktet Schlachthofviertel i Münchenstadsdelen Isarvorstadt. Tanken är att baren ska bli som gästernas andra vardagsrum, med fjorton ölkranar med drycker från små, regionala hantverksbryggerier.

Tilman Ludwig och Maximilian Heisler öppnar ölbar i München (foto: Florian Stielow/oh).

En lokal har införskaffats på Thalkirchner Strasse. Egentligen skulle baren ha stått klar i oktober, men lokalen ser fortfarande ut som en byggarbetsplats. De två kompanjonernas vanliga arbeten tar så mycket tid att de har tvingats skjuta upp öppnandet på obestämd tid. Barens namn är inte heller klart. Det är dock finansieringen. Projektet innebär en stor ekonomisk risk för de blivande barägarna, som satsat mycket av sina egna pengar. Ändå är de inte oroliga, utan menar att om det bara finns bra öl så kommer gästerna att komma. För att få in mer pengar har man också haft en crowdfunding-kampanj som dragit in 12 000 euro.

Maximilian Heisler är sedan två år tillbaka en av fyra ägare till puben Die Geyerwally i Glockenbachviertel. Till Süddeutsche Zeitung säger han att München på många sätt är Tysklands ölhuvudstad, men att mycket av den öl som säljs kommer från de stora bryggerierna. Därför har han länge närt en dröm om att få starta en egen bar med öl från enbart mindre, oberoende bryggerier. Med på tåget har han fått en av Geyerwallys ölleverantörer, Tilman Ludwig, som de senaste tre åren har livnärt sig på det egna bryggeriet Tilmans Biere.