Bara Bier

I slutet av den ökända gatan Reeperbahn är Astra på väg att skapa ett nytt hem. Det gamla kultmärket kommer därmed tillbaka till de kvarter man lämnade för snart femton år sedan.

Från och med våren 2018 kommer det åter bryggas öl mitt i Hamburg. Och det är inte vilket öl som helst, utan det legendariska Astra som nu återvänder till sina rötter i stadsdelen St. Pauli. Genom att öppna en bryggeripub vill man visa att Astra också kan göra annat än vanlig ljus lager. Astras standardöl kommer även fortsättningsvis att bryggas i Holstenbryggeriet, enligt nyhetsplattformen About drinks.

Så här ska den nya bryggeripuben se ut när den är klar (foto: Carlsberg Deutschland).

Astra siktar på att brygga populära ölstilar som pale ale och kellerbier, men också lite mer galna och ovanliga varianter. I det nya bryggeriet kan man brygga upp till 1 400 hektoliter öl om året. Basen för bryggeripuben blir tio lagringstankar och hela tjugo ölkranar. Besökarna kommer att kunna njuta av en nybryggd Astra Urtyp eller något helt nytt, samtidigt som man stillar hungern med rejäl nordtysk mat från pubens samarbetspartner längs Reeperbahn. Astras vill också bidra till kulturlivet och ett bättre närområde genom att bland annat låta lokala band och artister från St. Pauli uppträda.

Genom sin koppling till Hamburgs livligare kvarter har Astra fått något av en kultstämpel (foto: Primestory).

Grunden till Astra lades 1647 då holländaren Peter I. de Voss börjar brygga öl under namnet Bavaria i Hamburgförorten Altona. 1897 bildas aktiebolaget Bavaria, som från 1909 börjar använda namnet Astra. 1922 går bryggeriet samman med Actien-Brauerei från St. Pauli, dit man senare flyttar bryggeriet. 1999 tas Astra över av Holsten Gruppe, som stänger anläggningen i St. Pauli 2003. Sedan 2004 ägs Holsten, och därmed Astra, av Carlsberg Deutschland.

En
krögare i den bayerska staden Moosburg planerar inte bara att göra om sin
restaurang. Han leker också med tanken att starta ett nytt bryggeri.

En gång i tiden var den lilla staden Moosburg
ett riktigt bryggerifäste. Numera produceras det dock inget öl lokalt. Märken
som Drei Rosenbier och Kämper Bräu har
visserligen staden som bas, men ölet bryggs utanför dess gränser.

I dag är det kafé och bistro i fastigheten som snart också kan få bryggeri (foto: moosburg.de).

Den som vill ha riktigt lokalbryggt
öl kan därför glädja sig åt att det nu finns långt skridna planer på att starta
ett bryggeri mitt i själva Moosburgs gamla stadskärna. Passande nog kommer det
att ligga på en plats där öl har producerats förr. I hörnet av Münchner Strasse
och Weingraben ligger Café Bistro
Woch’nblatt, som finns i en byggnad från 1837 och som en gång i tiden låg
granne med Kirchhammer Brauerei.

Det
är Woch’nblatts ägare Rüdiger
Germaier med kollega som har lämnat in en ansökan om att få bygga om
fastigheten och starta ett bryggeri. Till nyhetssajten Merkur säger Germaier att man funderat på
detta under fem år, men att det nu är dags att sätta planerna i verket. Först
ska dock kaféet med tillhörande bostäder renoveras. Bryggeriprojektet blir en
fråga efter det, enligt Germaier.

Rüdiger
Germaier vill brygga eget öl i sin restaurang (foto: Woch’nblatt).

När
det väl är dags tänker sig Rüdiger Germaier
ett litet hantverksbryggeri. Först måste dock byggnadsnämnden i Moosburg ge
sitt godkännande. De har bygglovsansökan uppe för beslut på sitt sammanträde
den 4 december. Den som hoppas att den lilla ölträdgården några meter längre
ner på gatan också kommer att öppnas igen, lär dock bli besviken. Germaier och
hans partner äger bara själva bryggerifastigheten och en bit mark runt den,
allt annat tillhör en annan ägare.

Den som beställer en ”Ahlenfelder” i Bremen lär fortfarande få en öl och en snaps. Bakom den dryckeskombon hittar vi en legendarisk fotbollsdomare.

En öl och en Malteser Aquavit kallas för ”Ahlenfelder” i Bremen (foto: drinkmix.de).

Wolf-Dieter Ahlenfelder må ha varit död i drygt tre år, men han lever fortfarande kvar i mångas minne som en kultfigur inom tysk fotboll. Han var lika känd för sitt resoluta sätt att leda matcherna som för sin påtagliga ölmage. Men hans karriär kunde ha slutat innan den knappt hunnit börja.

Den 8 november 1975 skulle Ahlenfelder döma sin tredje match i Bundesliga, den mellan Werder Bremen och Hannover 96. Innan matchen åt han lunch med domarbasen Richard Ackerschrott. Ahlenfelder, som trots att han snart skulle leda en fotbollsmatch i Tysklands högsta liga, beställde in en öl och en Malteserkreuz Aquavit att skölja ner maten med. När domaren senare kritiserades för tilltaget svarade han att ”vi är män och vi dricker inte Fanta”.

Att alkoholintaget påverkade Ahlenfelders insats på planen blev tydligt när han blåste av första halvlek redan efter 32 minuter. Enligt mediebolaget NDR ska då följande dialog ha utspelat sig mellan domaren och Werder Bremens försvarare Horst-Dieter Höttges:

Höttges: ”Domar’n, är du säker på att det är halvtid redan?”
Ahlenfelder: ”Hurså, herr Höttges?”
Höttges: ”Min tröja, vet du, brukar alltid vara dyblöt vid halvtid, men titta, den är nästan helt torr.”

Ahlenfelder inspekterade tröjan och tittade sedan bort mot ena linjemannen, som frenetiskt pekade på sin klocka. Matchen fick fortgå, bara för att blåsas av elva minuter senare – fortfarande nittio sekunder för tidigt.

Wolf-Dieter Ahlenfelder dömde i Bundesliga under tretton år (foto: ndr.de).

Det tyska fotbollsförbundet valde dock att ha överseende med
saken. Ahlenfelder hade blivit förkyld och tagit hostmedicin som innehöll alkohol, hette det. Wolf-Dieter Ahlenfelder skulle döma 106 matcher till i Bundesliga, innan han la pipan på hyllan 1988. I augusti 2014 avled han i sviterna av sin diabetes, sjuttio år gammal. Men dryckeskombinationen öl och Malteser lever ännu kvar, så nästa gång ni är i Bremen kan ni alltid prova med att beställa ”ein Ahlenfelder, bitte”.

Den 1 december kommer det åter
nytt i Systembolagets fasta
sortiment. Den här gången kan vi se fram emot tre tyska bekantskaper. Bland
annat erbjuds ett lysande tillfälle att jämföra de snarlika stilarna kölsch och
alt.

Men vi börjar med en
pilsner. Från bayerska Privatbrauerei
Egerer kommer Egerer Pilsner. Färgen är den
traditionellt halmgula och det bildas en skaplig skumkrona vid upphällning. I
doften återfinns en del maltsötma, karamell, honung och en aning citrus. Smaken
är en aning tunn med söt malt, gräs, citrus och honung. Det här är en ganska
ordinär tysk pilsner, inget sensationellt men heller ingen katastrof. Ibland
undrar jag dock var Systembolagets inköpare hittar dessa pilsner och varför de
har en sådan förkärlek för dem. Det finns helt klart bättre varianter på
marknaden (när kommer till exempel Rothaus Tannenzäpfle
i ordinarie sortimentet).

Privatbrauerei Egerer grundades 1919 av dryckesdistributören Wilhelm
Egerer, men det dröjde till 1931 innan man började brygga öl. Exporterat sina
produkter har man bara gjort sedan 2015, då man installerade en tillverkningslina
för burköl. Bryggeriet har i dag cirka 120 dryckesprodukter i sitt sortiment,
allt från öl till mineralvatten, läsk och vin. Ägare är i dag fjärde
generationens Egerer – Franz Luitpold.

Fakta Egerer Pilsner
Alkoholhalt: 4,9 %
Producent: Privatbrauerei H. Egerer
Leverantör: Concealed Wines AB
Förpackning: Burk,
33 cl
Pris: 11,90 kr (36,06 kr/l)

Egerer Pilsner på burk är främst avsedd för export (foto: Systembolaget).

Näst ut är en altbier från
ölstilens huvudstad Düsseldorf. Frankenheim
Alt är ett kopparfärgat öl som bildar en mediumstor, lätt beige skumkrona.
I doften finns rostad malt och torkad frukt, medan smaken minner om grapefrukt
och choklad. Grapefrukten återkommer också i den halvtorra eftersmaken. Det här
är en solid representant för stilen, även om den kanske inte matchar de bästa
altbryggerierna i Düsseldorf.

Bryggeriets rötter hittar vi
1873, då Heinrich Frankenheim grundade sitt bryggeri i Düsseldorf. 2005 togs
verksamheten över av Warsteiner och fyra
år senare stängdes bryggeriet i Neuss-Holzheim. Sedan dess är Frankenheim bara ett
varumärke i den stora koncernen.

Fakta Frankenheim Alt
Alkoholhalt: 4,8 %
Producent: Privatbrauerei
Frankenheim (Warsteiner)
Leverantör: Åbro Bryggeri
Förpackning: Flaska,
33 cl
Pris: 16,90 kr (51,21 kr/l)

Frankenheim Alt kommer från ölstilens huvudstad Düsseldorf (foto: Constructive Consumption).

Sista ölet har funnits på
Systembolaget tidigare i olika omgångar. Det ger alla som gillar att hitta
skillnader mellan ölstilar en möjlighet att jämföra altbier med kölsch, vilket
detta handlar om. Früh Kölsch är ett
av de klassiska namnen när det gäller den här stilen. Den ersätter den
likaledes kända Gaffel Kölsch på
systemhyllorna. I doften återfinns en lätt fruktighet av vindruvor och äpple.
Smaken är mild med en pepprig torrhet i eftersmaken. Även här lite frukt, men
väldigt lite malt.

Bryggeriet grundades 1904 av
Peter Joseph Früh och är i dag med sina 400 000 hektoliter det tredje
största kölsch-bryggeriet. Tillägget Hofbräu i namnet har att göra med
bryggeriets ursprungliga placering på adressen Hof 12 i närheten av
Kölnerdomen.

Fakta Früh Kölsch
Alkoholhalt: 4,8 %
Producent: Cölner Hofbräu P. Josef Früh
Leverantör: Ahlén & Small Trading AB
Förpackning: Flaska,
33 cl
Pris: 17,90 kr (54,24 kr/l)

Ett öl som det är värt att köpa hem en flaska eller två av (foto: meinglas24.de).

I samma veva som dessa öl gör entré, får några andra tyskar lämna det fasta sortimentet. Det gäller König Pilsener, Grönwohlders Das Pils och Störtebekers Roggen-Weizen.

Fotnot: Den som vill jämföra
stilarna altbier och kölsch bör känna till att de är nära besläktade med
varandra. Båda är överjästa öl, vilket placerar dem i alekategorin.
Efter jäsningen lagras de dock kallt, likt lageröl. I altbier används i regel
mörkare maltsorter än i kölsch, vilket också ger ölet en mörkare färg. Den
ljusare kölsch uppfattas ofta som aningen mildare i förhållande till den
kryddigare alten.

Hamburgbryggarna Jens Hinrichs och Jens Block har funnit sig väl tillrätta i stadsdelen Wilhelmsburg. Förutom det lilla bryggeriet har man sedan en tid också en egen bar på sin ö i Elbe.

Jens Hinrichs och Jens Block är männen bakom Bunthaus Brauerei (foto: Bunthaus).

Wilhelmsburg ligger centralt men ändå lite avsides beläget på en ö i Hamburg, precis där floden Elbe delar sig i en nordlig och en sydlig arm. Här har de två bryggarna med namnet Jens skapat sitt tvåhektoliters bryggeri, som de kallar Bunthaus Brauerei. Läget har inte bara en koppling till bryggarnas rötter i södra Hamburg, det är också en plats där det finns god tillgång till råvaror. ”Från det omgivande Moorweder kommer färska ingredienser, till exempel gurka till vår gose och pumpa till vårt pumpaöl”, berättar bryggarna för tidningen Bier, Bars & Brauer.

Den 22 september 2017 öppnade dessutom Bunthaus sin egen bar på Kurdamm 24, i en lokal som tidigare tillhört Wilhelmsburgs vattenverk. Här står de båda bryggarna gärna själva bakom disken för att ge råd och tips om hantverksöl till nyfikna kunder. Hittills har efterfrågan efter deras öl varit stor, både bland barbesökare och butiker i närheten. Den har varit så stor att de båda jensarna inte riktigt kunnat möta den. För att kunna leverera öl till alla som vill ha, uppstod bland annat behov av en ny buteljeringsanläggning.

Bunthaus brygger såväl klassiska som mer experimentella ölstilar (foto: Hopfenhelden).

För att få ihop pengar till detta skapade man en crowdfunding-kampanj, som startade den 9 juni 2017. Redan den 1 augusti hade det kommit in tillräckligt med pengar. Wilhelmsburgborna och andra ölälskare hade då bidragit med den nätta summan 25 000 euro. I utbyte fick investerarna bland annat sexpack med öl, t-shirts och inbjudningar till ölprovningar. Den 6 oktober kunde så Bunthaus hämta en bättre begagnad buteljeringsanläggning hos bryggarkollegorna på Ratsherrn Brauerei.

Trots sitt centrala läge är naturen alltid nära i Wilhelmsburg (foto: www.mojitopapers.de).

När Bunthaus Brauerei startade sin verksamhet förra året var det första gången på 210 år som det fanns ett bryggeri i Wilhelmsburg. I dagsläget har bryggeriet tagit fram ett trettiotal olika ölsorter, allt från klassiska stilar till mer experimentella brygder. På sommaren tillverkas även den roliga säsongsprodukten ölglass. Enligt de två ägarna vill man nu göra ett öl med låg eller ingen alkohol. Bunthaus öl kan främst köpas via direktförsäljning på bryggeriet eller i någon specialbutik i Hamburg eller Berlin.

Trots
att tyskarna dricker allt mindre öl fortsätter nordtyska Flensburger Brauerei
att växa. Det beror bland annat på en envis svensk och en tilltagande
retrotrend.

Trots att den tyska ölmarknaden har minskat under flera år, växer Flensburger Brauerei stadigt. 2016 sålde bryggeriet 575 000 hektoliter
öl i Tyskland. Siffrorna för det här årets första tio månader visar på en fortsatt
tillväxt på cirka 7,5 procent jämfört med samma period förra året. I dag
sysselsätter bryggeriet ungefär 200 människor i nordtyska Flensburg,
rapporterar Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Flensburgers klassiska bygelkorkar bidrar till bryggeriets framgång (foto: ndr.de).

En
förklaring till bryggeriets framgångar
är att man envist hållit kvar vid de gamla bygelkorkarna på sina flaskor. En
gång i tiden var dessa porslinskorkar standard. Men när de billigare metallkapsylerna
gjorde sitt intåg i början av 1970-talet, var det många bryggerier som övergav
de dyrare korkarna. Flensburgers dåvarande ägare, den svenske tidigare
köpmannen och konsuln Emil Petersen, vägrade dock dras med i trenden, bland
annat för att slippa investera i en ny buteljeringsanläggning. Så bygelkorkarna
blev kvar och är nu, tillsammans med det karaktäristiska ”ploppet”, bryggeriet
signum.

Emil Petersens (1900-1974) intåg 1932 räddade bryggeriet från konkurs (foto: Flensburger).

Trots
att många experter skakade på
huvudet för drygt fyrtio år sedan, är Flensburger i dag trendsättare. I spåren av den retrotrend som sveper över Tyskland har allt fler
bryggerier börjat ta efter konkurrenterna i norr; i dagsläget finns det cirka
150 bryggerier som använder bygelkorkar på sina flaskor. Det som blivit en klar
marknadsföringsfördel har dock sitt pris. En vanlig kapsyl kostar ungefär 12 eurocent
att köpa in, medan bygelkorkarna går på 38 cent. Att fylla och rengöra
flaskorna är också svårare. Om det till exempel finns cigarettfimpar i returflaskorna
måste korkens gummipackning bytas ut, annars kan ölets smak påverkas.

VD Hans-Peter Heyen och bryggerichef Andreas Tembrockhaus gläds åt ökad försäljning (foto: shz.de).

Det
sker dock förändringar även på
Flensburger. Under de senaste tjugo åren har bryggeriet investerat närmare
tjugo miljoner euro i ny teknik. Största delen av pengarna har gått till en ny
buteljeringsanläggning, som är igång dygnet runt sex dagar i veckan. Under en
dag kan runt en miljon flaskor fyllas med öl.

Flensburger
Brauerei grundades 1888 som
Flensburger Export-Brauerei. Trots att många bryggerier har köpts upp av
öljättar som AB Inbev och Heineken, har Flensburger behållit sitt oberoende. Bryggeriet ägs
i dag av familjen Dethleffsen-Petersen, som genom Emil Petersen tog över företaget
1937.

I
Tyskland är öl allvarliga saker och många väljer noga vad de har i glasen. Inte
minst gäller detta i Rhenländerna, där det pågår en ständig kamp mellan kölsch
och alt. En ny karta visar var ölstilarna i huvudsak bryggs.

Det har sagts förr, men tyskarna älskar verkligen sitt öl. Varje år dricker den
genomsnittlige tysken 104 liter av den gyllene drycken. Det västra
förbundslandet Nordrhein-Westfalen är inget undantag. Precis som i övriga
Tyskland har antalet bryggerier här ökat stadigt de senaste tio åren. En ny interaktiv
karta från webbtidningen RP Online visar att det i dag finns 146 registrerade och aktiva
bryggerier. Via kartan får man information om bryggerierna, var de ligger och ser vilka det är
som främst ägnar sig åt de för regionen klassiska stilarna kölsch och altbier. Men
det går också att se vilka som har anammat den moderna hantverkstrenden.

Kölsch får i princip bara heta så i Köln med omnejd (foto: koeln-magazin.info).

Den
som granskar kartan märker snart
var gränsen mellan kölsch och alt går. Kölsch får bara kallas så om det bryggs
i staden Köln, eller av dem som redan bryggde ölstilen när regeln började
gälla. Men det finns också bryggerier som gör öl i kölschstil, men med lokala
namn, och även dessa är vanligast i direkt anslutning till Köln. På kartan
markeras samtliga som kölschbryggerier. Altbryggerierna är i huvudsak koncentrerade
kring två områden: runt Düsseldorf, Mönchengladbach och Niederrhein samt i
Ruhrområdet och Westfalen.

Här hittar du kartan över
Nordrhein-Westfalens bryggerier.

Stilarna altbier
och kölsch är nära besläktade
med varandra. Båda är överjästa öl, vilket placerar dem i alekategorin.
Efter jäsningen lagras de dock kallt, likt lageröl. I altbier används i regel
mörkare maltsorter än i kölsch, vilket också ger ölet en mörkare färg. Den
ljusare kölsch uppfattas ofta som aningen mildare i förhållande till den kryddigare
alten.

Den mörkare alten förknippas främst med Düsseldorf (foto: theculturetrip.com).

2016
bryggde de 32 största bryggerierna i Nordrhein-Westfalen
18,3 miljoner hektoliter öl. Siffrorna omfattar inte alkoholfria öl,
ölblandningar eller öl från bryggerier med färre än tjugo anställda. Kölsch och
alt står dock bara för fem procent av den tyska ölmarknaden, där pilsner är den
stil som säljer allra bäst.

Ledningen för Berlins
poliskår vill se ett generellt alkoholförbud i samband med Hertha Berlins
hemmamatcher. Detta som ett resultat av ett huliganupplopp i februari.

Snart ett minne blott om Berlinpolisen får som den vill (foto: Flickr/Kenny P).

Det skulle vara en klar fördel om det helt gick att förbjuda öl och annan
alkohol kring arenan före och under Hertha
Berlins hemmamatcher. Det säger företrädare för Berlins
poliskår till Berliner
Morgenpost. I dagsläget är alkohol bara förbjudet i samband
med så kallade högriskmatcher och matcher i Europa League.

Berlinpolisens önskemål vilar
dock på goda grunder. Det tyska fotbollsförbundets (DFB) generella
säkerhetsriktlinjer förhindrar faktiskt redan försäljning av alkoholhaltiga
drycker i samband med matcher. Alkohol får bara undantagsvis serveras med
tillstånd av säkerhetsmyndigheterna och polisen på respektive spelort. I
praktiken har dock detta undantag blivit norm på tyska fotbollsarenor. Från
Hertha Berlins håll avvisas polisens förslag om ett generellt förbud. Enligt
styrelseledamoten Thomas E. Herrich kommer klubben även fortsättningsvis att
diskutera om undantag direkt med polisen.

I februari i år
drabbade ett sextiotal anhängare till Eintracht
Frankfurt och Hertha Berlin samman i stadsdelen Moabit. Sex
personer skadades under bråket, som ägde rum inför vad som betraktas som en
högriskmatch. Trots att alkohol var förbjudet kring Olympiastadion i Berlin,
kunde törstiga fotbollssupportrar fukta sina strupar på andra ställen i staden.

30 till 40 personer omhändertogs i samband med februarimatchen (foto: Berliner Zeitung/Olaf Wagner).

Polisen i Berlin ser
med bävan fram emot Herthas nästa hemmamatch mot Eintracht Frankfurt den 3
december, ett möte som återigen klassas som en högriskmatch. Detta är dock ett
undantag i tysk fotboll. Av 181 matcher som spelades i Bundesliga förra säsongen förlöpte
drygt 100 utan problem. Endast vid 34 matcher förekom det mer omfattande
ordningsstörningar. Totalt skadades 79 personer, varav 27 allvarligt. Totalt
17 500 poliser var i tjänst under större idrottsevenemang förra året.