Bara Bier

Center för fantombryggare öppnar i
Berlin
I
slutet av året öppnar Craft
Zentrum Berlin (CZB) sina dörrar i stadsdelen Spandau. Därmed får alla
fantombryggare och start up-bryggerier chansen att förverkliga sina
drömbrygder. Inledningsvis är det bara själva bryggeriet som är igång, men i
början av nästa år kommer även en buteljeringsanläggning tas i bruk. CZB kommer
att vara tillgängligt för alla bryggare i såväl som utanför Berlin. Så här långt
har det kommit in ett fyrtiotal förfrågningar från bryggare i sju länder på tre
kontinenter. Initiativtagare till CZB är Ivan Semikin, som annars är ansvarig
för den ryska marknaden hos utrustningstillverkaren Braukon. Sedan tidigare finns det två delägare i
bakgrunden och nu har även Berlinbryggeriet Brlo
tillkommit som en tredje.

Ivan Semikin är mannen bakom Craft Zentrum Berlin (foto: hopfenhelden.de).

Welde bygger nytt stamlokus
Bryggeriet
Welde bygger ny bryggeripub med restaurang
i hemstaden Schwetzingen. I slutet av 2018 kommer den moderna och funktionella
byggnaden stå färdig längs stadens gågata. Cirka fyra miljoner euro kostar det
nya bygget, som ersätter det gamla stamlokuset som tagit emot gäster sedan
1752. Den nya byggnaden är byggd i sten, järn, koppar och trä. I blickfånget på
entrévåningen kommer det finnas en stor bardisk med upp till tjugo ölkranar. En
trappa upp hamnar restaurangen. Dessutom planeras det för mötes- och evenemangslokaler.
På andra och tredje våningarna finns det planer på att bygga lägenheter. Totalt
kommer det nya stamstället kunna ta emot runt 400 gäster inom- och utomhus.

Så här ska Weldes nya Stammhaus se ut när det är klart (skiss: Welde).

Berlins senaste craft-hotspot
Berlin
har blivit ett craft beer-ställe
rikare. Frankfurt-baserade Braufactum öppnade
nyligen bar och restaurang vid Alexanderplatz i den tyska huvudstaden. Från
ställets sexton ölkranar kommer inte bara Braufactums egna kreationer, utan
också ett urval brygder från några av världens bästa hantverksbryggerier. Bland
dessa märks till exempel Firestone
Walker, Mikkeller, Brouwerij Boon och Birrifico Italiano. 300
gäster får plats och maten består huvudsakligen av hamburgare och annat från
grillen. Braufactum Berlin har även
egen butik och erbjuder dessutom provsmakningar och seminarier.

Braufactum Berlin har sexton ölkranar med öl från hela världen (foto: Braufactum).

Oettinger sparkar chefer efter
familjetvist
Bara
dagar efter att en dom om ägarförhållandena i Oettinger Brauerei trätt i
kraft, sparkas två höga chefer av majoritetsägarna Ingrid Kollmar och hennes
dotter Pia Kollmar. De som får gå är Jörg Dierig, som sedan 2014 haft ansvar för
marknadsföring, försäljning, export och licenser samt den operativa chefen Karl
Liebl, som arbetat i företaget i arton år. Båda sägs att stått nära den
tidigare ägaren Dirk Kollmar, som oväntat avled 2014 endast femtio år gammal.
Efter hans död begärde änkan Astrid Kollmar att makens aktier skulle tillfalla
henne och de två sönerna. En del av aktierna var dock en gåva från Dirk
Kollmars mor, Ingrid Kollmar, med villkoret att de skulle gå tillbaka till
henne om sonen skulle avlida innan modern. Änkan tog saken till domstol, som
dock tilldömde Ingrid Kollmar och dottern Pia rätten till aktiemajoriteten (75
procent av bolaget). Bryggerikoncernen Oettinger Brauerei är Tysklands tredje
största och är placerad som nummer 26 i världen.

Pia Kollmar (bakre raden t.v.) och Ingrid Kollmar (mitten) äger nu 75 procent av Oettinger (foto: Augsburger Allgemeine).

Karmeliten Brauerei vinner energipris
Karmeliten Brauerei prisas för
sitt koncept som självförsörjande bryggeri när det gäller energi. Bryggeriets
mål är att minska utsläppen av koldioxid och att använda energikällor på flera
sätt, för att göra sig oberoende av energimarknaden. I slutet av 2018 ska
Karmeliten ha samma koldioxidutsläpp för 200 backar öl som man hade för en enda
back 2015. Energipriset delas årligen ut av tidningen Handelsblatt och energiföretaget GE till innovativa projekt med syfte att
öka energieffektiviteten och minska energiförbrukningen. Priser delas ut inom
fem kategorier: Industri, Mobilitet, Smart infrastruktur, Start-up samt
Allmännyttiga tjänster. Karmeliten Brauerei vann i den första kategorin.
Vinnarna utses av en expertjury bestående av representanter från elbranschen,
vetenskapen, entreprenörer och politiker.

Glada miner när Karmeliten tog emot sitt energipris (foto: Karmeliten Brauerei).

Det är inte billigt att bygga en ny restaurang. Det vet gänget bakom Henninger am Turm i Frankfurt, som nu vill ha invånarnas hjälp med att finansiera projektet.

Restaurangen Henninger am Turm, även kallad Frankfurter Brauhaus eller kort och gott ”Brauhaus”, öppnar i mitten av november i den exklusiva skyskrapan Henninger Turm. Trots att restaurangen redan är inredd och klar, letar ägarna i en online-kampanj efter investerare som vill bidra med pengar till bygget. Tanken är att få tillbaka en del av vad det har kostat att skapa Frankfurts nyaste ölställe, rapporterar webbtidningen Merkurist.

Henninger am Turm är Frankfurts nyaste ställe för öl och mat (foto: Henninger am Turm).

Kampanjen skiljer sig från klassisk crowdfunding, som ju i grunden handlar om donationer. ”Brauhaus”-ägarna satsar istället på vad de kallar crowdinvesting, som förhoppningsvis också ska ge den som satsar något tillbaka. Mot ett löfte att investera pengar under tre år, lovar ägarna att ge investerarna en avkastning på 4,8 procent per år. Dessutom finns det särskilda bonusar i form av rabatt på mat och dryck i restaurangen. För att vara en del av detta måste intresserade Frankfurtbor investera minst 100 euro. Målet är att kampanjen ska dra in runt 500 000 euro totalt.

Henninger Turm är ett riktigt landmärke i Frankfurt (foto: welt.de).

Henninger am Turm startas av Tobias Jäkel och Mattias Schöneberger i samarbete med bryggeriet Henninger Bräu AG. De två ägarna driver sedan tidigare den japanska nudelbarkedjan Mosch Mosch. Tanken med ”Brauhaus” är att det ska kännas modernt och mysigt på samma gång. I restaurangen serveras såväl gedigen tysk mat som hamburgare, pizza och lättare rätter. Fatölslistan omfattar åtta öl, varav minst hälften kommer från Henninger.

Tyskland
är och förblir ett land av öldrickare. 72 procent uppger att de dricker öl,
medan bara 27 procent helt säger nej till den gyllene drycken.

Nästan tre av fyra tyskar uppger att de dricker öl (foto: onmeda.de).

Det är undersökningsföretaget Yougov som på uppdrag av branschorganisationen Forum Getränkedose har kartlagt
tyskarnas relation till öl. Studien visar alltså att närmare tre av fyra tyskar
identifierar sig som öldrickare. Av dessa uppger 40 procent att de helst
dricker öl till mat. Andra vanliga dryckestillfällen är kalas och andra firanden
(39 procent), i samband med fester och ute på klubbar (36 procent), till
afterwork (31 procent) och framför tv:n (29 procent).

En
annan del av studien visar hur stora öl man
helst dricker och ur vilken form av förpackning. En majoritet av öldrickarna (55
procent) satsar på en halvliter, medan 39 procent föredrar
33-centilitersbehållare. 48 procent av de svarande uppger att de köper öl på
burk. Enbart i Tyskland såldes det 2,5 miljarder dryckesburkar förra året,
varav 940 miljoner innehöll öl. Det som talar till burkarnas fördel är enligt
öldrickarna att de är lätta, snabba att kyla, återvinningsbara samt att de inte
släpper in ljus eller luft.

Många öldrickare uppskattar aluminiumburkens fördelar (foto: stern.de).

Siffrorna
kommer från en online-undersökning som Yougov
gjorde mellan den 13 och 16 oktober i år. Totalt svarade 2 007 personer på
studien, vars resultat ska vara representativt för alla tyskar över 18 år.
Forum Getränkedose är en del av Metal
Packaging Europe (MPE) som samlar tillverkare och leverantörer av
metallförpackningar samt nationella branschorganisationer och för deras talan
på den europeiska marknaden.

En kall och regnig sommar samt en åldrande befolkning. Det är två anledningar till att den tyska ölkonsumtionen minskade under årets första nio månader.

Mellan januari och september i år minskade de tyska bryggeriernas försäljning med 3,1 procent jämfört med samma tid förra året. Det visar siffror från Tysklands statistiska centralbyrå, Statistische Bundesamt (Destatis). Totalt såldes cirka 72 miljoner hektoliter öl under årets tre första kvartal, om även exporten inräknas. Under perioden minskade den tyska exporten till andra EU-länder med 3,1 procent och till andra delar av världen med 6,6 procent. Det bekräftar den negativa trenden för tyska bryggerier, som har sett en minskad ölförsäljning under flera år.

Även om man bara tittar på den inhemska marknaden så säljs det mindre öl. Mellan januari och september såldes 58,9 miljoner hektoliter – en minskning med 2,7 procent jämfört med förra året. En förklaring till detta kan vara att det i år inte varit något stort fotbollsmästerskap, som annars brukar dra upp ölförsäljningen. Minskad inhemsk försäljning slår hårt mot bryggerierna, som säljer mer än fyra femtedelar av sin produktion till konsumenter i Tyskland. Årets inhemska försäljning ser nu ut att bli något sämre än 2016. Då såldes det 79 miljoner hektoliter öl, vilket är den lägsta siffran sedan man började föra statistik.

Den inhemska ölförsäljningen fortsätter att minska i Tyskland (foto: Wikimedia).

Det tyska bryggarförbundets (Deutschen Brauer-Bund) vd Holger Eichele ser ytterligare förklaringar till den minskade försäljningen. Framför allt är det sommarens regniga och bitvis kalla väder som har spelat in. Han menar dock att det ännu är för tidigt att ge upp helåret. En varm höst och en stabil försäljning till jul och nyår kan rädda upp resultatet. Bryggarförbundet påpekar också att statistiken inte omfattar alkoholfria öl eller ölblandningar, drycker som stadigt ökar på den tyska marknaden. I dagsläget är sex procent av all öl som bryggs i Tyskland alkoholfri och det finns över 400 olika märken.

En annan förklaring till den sjunkande ölförsäljningen kan vara en åldrande befolkning. Äldre människor dricker i allmänhet mindre alkohol. Det finns också studier som visar att även yngre tenderar att dricka mindre än för några år sedan. Detta till trots fortsätter ändå antalet bryggerier att öka i Tyskland. Under 2016 tillkom det sexton nya och vid årsskiftet fanns det 1408 bryggerier i hela landet. Det är den högsta siffran sedan Tysklands enande år 1990.

Sedan
tidigare ingår det fyra ”djur” i Hopferei Hertrichs ölserie Veto. Mitt under den
mörka hösten kommer nu det femte – och det är passande nog en mörk och lite starkare
historia.

Det femte ölet i Veto-serien är ett bocköl
med namnet Lammbock. Hopferei
Hertrich i Feucht fortsätter därmed på temat
klassiska tyska ölstilar med djuriska namn. Men bryggeriet skulle inte vara vad
det är om man inte satt en egen twist på den nya brygden.

Lanseringen av Lammbock skedde förra veckan på Bierothek (foto: Bierothek).

Lammbock har tack vare sin kombination av olika maltsorter fått en mörkt
rödbrun kastanjefärg och en kraftig maltarom. I doften anas lädersoffa och i
smaken finns en lätt ton av bacon. De fem humlesorter som använts spelar
möjligen en underordnad roll till malten. Enigma, som tillsatts sent i
bryggprocessen, ger dock ölet en smak som för tankarna till röda bär.

Enligt
bryggeriet ska den ofiltrerade Lammbock helst drickas vid 9-11 grader
och passar alldeles utmärkt som ersättare till rött vin. Extra bra funkar ölet
till viltkött, ost eller bara som det är.

Lammbock är Hopferei Hertrichs femte öl med djurtema (foto: Hopferei Hertrich).

Sedan
tidigare består Veto-serien av fyra
öl med djurtema i såväl namnen som på etiketterna: den prisbelönta stouten Schokobär
(björn), dubbel-IPA:n Hopfentiger (tiger), vetebocken Weisser Hai
(vithaj) samt zwickeln Zwickelhahn (tupp).

Fakta
Lammbock
Alkoholstyrka: 7,3 %
Stamvörtstyrka: 17,9 %
Beska: 28 IBU
Färg: 51 EBC
Malt: Münchener-, pilsner-, wiener-, karamell- och rökmalt
Humle: Hallertauer Mittelfrüh, Hersbrucker Spät, Spalter Select, Enigma och
Merkur

Snart börjar Schlossbrauerei
Kaltenberg brygga öl i Kroatien. Det bekräftas av bryggeriets vd, som också
råkar vara prins av Bayern.

Prins Luitpold av Bayern bygger nytt i Kroatien (foto: banjaluckapivara.com).

Inom kort startar König
Ludwig Schlossbrauerei Kaltenberg ett nytt bryggeri i Kukuljanovo, som
ligger tolv kilometer öster om Kroatiens tredje största stad Rijeka.
– Arbetet går framåt varje dag. Vi kommer att testa all utrustning
intensivt tills vi når samma kvalitet som vi har i Bayern innan vi släpper ölet
på marknaden. De flesta av de femtio anställda är på plats och vi har ett helt
år av förberedelser bakom oss, säger bryggeriets vd prins Luitpold av Bayern
till den kroatiska tidningen Novi List.

Kaltenberg Adria, som
bryggeriet heter, täcker en yta av 10 000 kvadratmeter och är byggt i
moduler. Den första etappen har kostat 10 miljoner euro och har en kapacitet på
30 000 hektoliter. För ytterligare 15 miljoner euro kan bryggeriet byggas
ut till att klara 100 000 hektoliter om året. I början kommer bryggeriet fokusera
på att brygga Kaltenberg Pils och Kaltenberg Hefeweissbier. Det mesta som
produceras kommer att säljas lokalt, mycket på grund av att Rijeka inte har
något eget bryggeri. Kaltenberg kommer också att driva en restaurang och en
ölträdgård i anslutning till bryggeriet.

Kaltenberg Hefeweissbier är ett av ölen som ska bryggas (foto: banjaluckapivara.com).

Kaltenberg har funnits på
den kroatiska marknaden sedan 1994, då man ingick ett licensavtal med Jadranska
Pivovara i Split. 2001 köpte det slovenska bryggeriet Pivovarna Laško upp majoriteten i Jadranska,
men blev i sin tur uppköpta av Heineken
2015. Heineken, som även äger Karlovačka
Pivovara (Karlovačko) och två bryggerier i Serbien, valde då att säga upp
licensavtalet med Kaltenberg.

Förutom Kroatien brygger Kaltenberg
även på licens hos bland annat Krönleins Bryggeri
i Sverige och Marston’s i
Storbritannien. Man finns även i Mongoliet, Kazakstan, Bosnien, Bulgarien,
Indien, Vitryssland, Ukraina, Iran, Indonesien, Kina och Turkmenistan. I juni
nästa år inleder Kaltenberg också ett samarbete i Ryssland.

Schloss Kaltenberg är ett riktigt bayerskt sagoslott (foto: festicket.com).

Prins Luitpold av Bayern
tillhör huset Wittelsbach, som styrde Bayern fram till 1918. Schlossbrauerei
Kaltenberg startade 1871 och var från början ett litet bryggeri vid prins
Luitpolds släktgods Schloss Kaltenberg. Prins Luitpold tog över slottet 1976 och
återupplivade då en 750-årig familjetradition med att brygga öl. Sedan 2001
ingår Schlossbrauerei Kaltenberg i Warsteiner
Gruppe.

Ofta
får vi höra att veteöl har en tydlig doft av bland annat banan och
kryddnejlika. Men det sistnämnda stämmer inte enligt en tysk forskare.

Veteöl doftar mycket, men inte kryddnejlika (foto: kegworks.com).

Thomas A. Vilgis är professor vid universitetet i Mainz och forskar även kring livsmedel vid Max Planck-institutet i samma stad. Han har lagt ner en ansenlig tid på att
förstå vilka aromer som återfinns i olika livsmedel, däribland öl. Bland annat
hävdar han att kryddnejlika inte är en doft som finns i veteöl, trots att många
öldrickare säger sig känna just det.
– I veteöl finns det många aromatiska
substanser, till exempel 4-vinylguaiacol eller 4-vinylfenol som också finns i
rökt kött. Dessa substanser för ofta tankarna till kryddnejlika, men finns sällan
i den kryddan. Där är det istället eugenol som ger doft, säger han till Frankfurter Allgemeine Zeitung.

Veteöl luktar alltså inte som
kryddnejlika, utan snarare som väldoftande bacon eller rökt skinka. Thomas
Vilgis påpekar också att den som får lukta på ren eugenol, den typiska
kryddnejlikedoften, kommer att känna skillnaden.

Thomas A. Vilgis forskar kring livsmedels dofter (foto: Fona Verlag).

Det finns ungefär 300 substanser
som påverkar
hur öl, och faktiskt alla livsmedel, doftar. Thomas
Vilgis delar i
sin tur in dessa i åtta familjer, bland annat gröna dofter
(till exempel nyklippt gräs), svavelliknande dofter (kål, katturin), blommiga
dofter (pelargoner, rosor), citrusdofter samt kryddiga dofter (oregano,
rosmarin). Öl omfattar ofta alla familjer, förutom starkt kryddiga substanser
som kryddnejlika, persilja och muskot. Enda möjligheten att återskapa dem är
att lagra ölet på fat eller att använda rökmalt.

Thomas
Vilgis ger sig också på att jämföra öl med vin
och menar att ölet visar upp en större bredd i smak och doft. Druvans aromer
skiljer sig kanske inte så mycket från humlens, men i öl har man ju även malt som
ger en extra dimension. Vilgis tycker att det tack vare bredden av stilar oftast
är oproblematiskt att kombinera öl med mat. Även om han gärna dricker vin, så
tycker han till exempel att det passar bättre att kombinera ost med öl.

Nu finns chansen för den som vill äga en egen del av den
tyska bryggerihistorien. Det gamla Feldschlösschen-bryggeriet i Greiz ligger ute
till försäljning.

Om du vill
äga ett eget bryggeri och har 299 000 euro över så ska du fortsätta läsa. Nu
finns nämligen chansen att köpa en bryggeribyggnad från 1896 i den lilla staden
Greiz i sydöstra Thüringen. Nackdelen? Bryggeriet har inte varit aktivt sedan
2005 och utrustningen är närmare trettio år gammal.

Nu går det att förvärva ett stycke bryggerihistoria i Greiz (foto: Immovario).

Bryggeriutrustningen inkluderar bland annat två maltsilon,
kopparpannor, whirlpool, vörtkylare på sjuttio hektoliter och en åttio
hektoliters varmvattentank. Det är dock svårt att säga exakt i vilket skick som
utrustningen är. Inom den 3 000 kvadratmeter stora fastigheten finns också
kontor, lager, garage och verkstad. Totalt omfattar byggnad och omgivande tomtmark
14 604 kvadratmeter, enligt mäklarfirman Immovarios
hemsida.

Det var den 1 juni 1893 som
bryggmästaren Franz Wiedemar köpte bryggeriet och döpte det till Brauerei
Feldschlösschen. Vid sekelskiftet 1800/1900 byggdes bryggeriet mer eller mindre
helt om och fick dagens utseende. Vid den här tiden tillkom också bryggeriets
restaurang.

Bryggeriutrustningen från tidigt 1990-tal är i okänt skick (foto: Immovario).

Efter andra världskriget hamnade bryggeriet i Östtyskland,
vilket inte direkt hade någon positiv effekt på underhållet. När Berlinmuren fallit
gick dock bryggeri och restaurang igenom en totalrenovering åren 1991-1992. Det
är också från den här tiden som den mesta av bryggeriutrustningen är.

I december 1995 togs bryggeriet över av Isolde Haase,
som drev det vidare i tio år. 2005 las dock bryggeridelen ner och i dag
återstår bara restaurangen Gaststätte Feldschlösschen. Det är fortfarande en populär
mötesplats för såväl gammal som ung. Byggnaden har delvis restaurerats och är i
bra kondition. Den har också fortfarande kvar många vackra inredningsdetaljer
från sin glans dagar.

Många vackra detaljer från förr är bevarade (foto: Immovario).