Bara Bier

Kan ingredienser i öl motverka inflammationer och fetma?
Forskare vid universitetet i Erlangen har undersökt de antiinflammatoriska egenskaperna
hos två vanliga ölingredienser.

Den antiinflammatoriska
effekten hos två vanliga ingredienser i öl har undersökts av biokemister vid Friedrich-Alexander Universität Erlangen-Nürnberg.
Studien ingår i ett forskningsprojekt lett av professor Claus Hellerbrand. De
två ämnena återfinns i humle och är xanthohumol
samt alfasyror som isomeriseras under vörtkoket till så kallade iso-alfasyror. Studien
visar att ämnena kan motverka så kallad fettlever och bryta ner levercancerceller,
rapporterar universitetet.

Två ämnen vanliga i humle verkar ha positiva effekter på leverskador (foto: altmeuhlfranken.de).

De
två ämnena har visat sig ha en extra bra effekt
tillsammans. Vanligt öl, som innehåller alkohol, är dock inte lämpligt som förebyggande
medicin. Däremot verkar alkoholfritt öl, humleläsk och humlete fungera som
behandling av leverskador orsakade av fetma. Forskarna från Erlangen har för
sin studie fått ett forskningspris på 60 000 euro från den europeiska fonden för alkoholforskning (ERAB)
och organisationen European
Brewery Convention.

Den varma sommaren fick ölförsäljningen att skjuta i höjden i Baden-Württemberg. Jämfört med förra året ökade den med 6,2 procent till totalt 457,8 miljoner liter.

Under årets sommarmånader såldes det 26,5 miljoner liter mer öl i Baden-Württemberg jämfört med förra året. Bara i augusti ökade försäljningen med 10,6 procent jämfört med samma period i fjol. Den enskild viktigaste faktorn för bra sommarförsäljning är vädret och det visade sig verkligen från sin bästa sida, enligt den regionala bryggeriorganisationen Baden-Württembergischer Brauerbund (BWB).

Den varma sommaren drog upp ölförsäljningen i Baden-Württemberg (foto: Gettyimages).

Även ölblandningar gick bra i hettan. Jämfört med augusti 2017 ökade försäljningen av dessa drycker med 39,2 procent. Det innebär att det i augusti såldes totalt 3,9 miljoner liter ölblandningar i det sydvästra förbundslandet. BWB menar att de lokala bryggerierna har lyckats bra med att komma på nya varianter, som slagit igenom på en marknad med hård konkurrens. Dessutom kommer det allt fler alkoholfria varianter från Baden-Württemberg.

(Siffrorna som presenteras ovan inkluderar inte öl, ölblandningar eller andra maltdrycker med en alkoholhalt på 0,5 procent eller lägre.)

Georg
Schneider är sjätte generationens ägare av familjeföretaget Schneider Weisse
och dessutom ordförande för det bayerska bryggarförbundet. Vi pratar alltså om
en tung figur på den tyska bryggarscenen, med starka åsikter om allt från ölpriser
till blanddrycker.

Georg Schneider för vidare en stolt tradition
som ägare av anrika Schneider Weisse.
Som ordförande i det bayerska bryggarförbundet, Bayrischer Brauerbund, har han
dessutom ett inflytande som få andra tyska ölbryggare. Han kan därför kosta på
sig att ha åsikter om både det ena och det andra. I en intervju i Augsburger Allgemeine ger han
bland annat sin förklaring till varför den tyska ölkonsumtionen sedan 1990 har
minskat från 160 liter per person och år till dagens 100 liter.
– Medelåldern ökar i Tyskland och äldre människor
dricker mindre öl än yngre. Samhället blir också allt mer mobilt. Människor har
längre resväg till jobbet och kör därför mer bil, vilket gör att de dricker
mindre öl. Människor har också mindre fysiskt ansträngande jobb och har blivit
mer hälsomedvetna. I Tyskland bor det i dag också fler muslimer, som inte
dricker alkohol. Alla dessa faktorer gör att ölkonsumtionen minskar. Min
gissning är att den kommer att fortsätta sjunka något.

Georg Schneider tror att den tyska ölkonsumtionen kommer fortsätta minska (foto: Marcus Merk).

Georg
Schneider uppger också att han gillar
hantverksöl, som han tycker har vitaliserat marknaden. Men han tror samtidigt
att de mest extrema hantverksölen kommer att bli omoderna och att efterfrågan på
klassiska ölsorter kommer att öka. Samtidigt tror Georg Schneider att det finns
utrymme för att sälja mer alkoholfria öl, som i dag står för sex procent av den
årliga försäljningen. Ölblandningar, som Radler,
har han dock inget till övers för.
– Vi erbjuder inte sådana Musse Pigg-öl på
Schneider Weisse. Om du vill dricka sådant får du själv blanda ölen med lemonad.
Vi har specialiserat oss på veteöl och jag vill inte se en låda med kemikalier
i bryggeriet.

I intervjun får Schneider också frågan
hur han ser på det priskrig som råder inom ölbranschen. Han påpekar att det
inte är någon slump att de stora bryggerierna tjänar mer pengar i Sydamerika än
i Europa. Han understryker att Tyskland har ett av de lägsta ölpriserna i världen;
en back kostar cirka fjorton euro, eller så lite som tio euro vid specialerbjudanden.
Det är alldeles för billigt, enligt bryggeribossen.
– Priset är för lågt med tanke på att vi
bryggare lägger ner så mycket hårt arbete och samarbetar med jordbrukarna för
att hitta råvaror av högsta kvalitet. Ölpriset borde vara högre, så att även jordbrukarna
kan få mer skäligt betalt med tanke på deras stora ansvar och kvalitet. En låda
öl borde inte kosta fjorton-femton euro, utan snarare 20 till 25 euro.

De
tyska bryggerierna är de stora vinnarna efter en lång sommar med vackert väder och
höga temperaturer. Ovanligt mycket öl dracks dessutom under kvällstid.

Med en medeltemperatur på 19,3 grader var årets
sommar den näst varmaste i Tyskland sedan man började föra statistik 1881. Några
som drog nytta av vädret var de tyska bryggerierna. Enligt den tyska branschorganisationen
Deutschen Brauer-Bund sålde tyska bryggerier
i snitt 1,2 procent mer öl under årets sju första månader jämfört med samma
period förra året. Vissa bryggerier fick till och med införa extra skift för
att klara av att möta efterfrågan. Allra bäst gick det i maj och juni.

Tyska uteserveringar och ölträdgårdar har varit fullpackade i sommar (foto: Tanja Pickartz).

Stora
fotbollsmästerskap brukar kunna dra
upp försäljningen, särskilt om det går bra för Tyskland. Att Die Mannschaft slogs ut redan i gruppspelet
i årets fotbolls-VM har dock inte påverkat ölförsäljningen nämnvärt. Vackert
väder verkar alltså vara en viktigare faktor för ölförsäljningen, något som
bekräftas av flera stora bryggerier. Till exempel ökade Veltins sin försäljning med 7,8 procent
under sommaren. Bryggeriet har också märkt ett förändrat konsumentbeteende. Det
såldes betydligt mindre öl än normalt under dagtid, medan ölträdgårdar och uteserveringar
var fullpackade under de ljumma kvällarna. Restauranger som inte har
ölträdgårdar har dock haft det lite tuffare.

Bochum-bryggeriet
Fiege kan räkna hem en
tvåsiffrig ökning i procent av försäljningen under sommaren. Det som sålt bäst är
ljus lager (Helles) och ölblandningen
Radler. Men även de alkoholfria ölen
sålde bra. Enligt siffror från Deutschen Brauer-Bund ökade försäljningen av
ölblandningar och alkoholfria öl med tvåsiffriga procenttal under sommaren.

Fotboll och öl är en oslagbar
kombination tycker många. Den som besöker tyska Bundesligaarenor kommer
dessutom att känna igen priserna.

Fans till storlaget FC Bayern München
är återigen de som får betala mest för ölen. En halvliter Paulaner kostar 4,40
euro på Allianz Arena, vilket dock är
samma pris som förra säsongen. Faktum är att priserna är oförändrade på de
flesta arenorna i tyska förstadivisionen Bundesliga.
Den enda höjningen står VfB Stuttgart för,
som har höjt priset med tio eurocent. Men det som kanske sticker ut mest är priserna
på RB Leipzigs hemmamatcher. Den
som vill se Emil Forsberg och kompani på Zentralstadion kan glädja sig åt att
ölen är hela femtio eurocent billigare än föregående år. Med 3,50 euro är man
dessutom billigast av alla klubbar i ligan.

FC Bayerns fans är återigen de som får betala mest för matchölen (foto: Imago Ulmer).

Här är ölpriserna på alla
Bundesligalags hemmamatcher:

* Säljer endast öl I 0,4
litersmuggar, priset omräknat till 0,5 liter.

Humleskörden i Tyskland har
kommit igång, en vecka tidigare än normalt. Det kommer att ta en dryg månad att
få in all humle, men redan nu verkar det som att kvaliteten och mängden ändå är
bättre än förväntat.

Trots en sommar med höga temperaturer och lite nederbörd, räknar de
tyska humleodlarna med en skörd som bara är något under det normala. 3,1
procent av humlearealen drabbades extra hårt med små skördar, vilket kommer att
minska den totala humleskörden i Tyskland med cirka 3,45 procent, enligt beräkningar
som presenteras av Inside Beer.

Årets humleskörd i Tyskland blir bättre än många befarat (foto: altmuehlfranken.de).

De vanligaste bashumlesorterna
står för cirka sjuttio procent av den totala arealen i världens näst största
humleodlingsområde. Bland dessa finns Herkules med 6 309 hektar och Hallertauer
Magnum med 1 992 hektar, följt av aromsorterna Perle (3 303 hektar)
och Hallertauer Tradition (2 712 hektar). Modernare humlesorter står bara
för 1 150 hektar totalt, där de mest kända är Mandarina Bavaria (320
hektar) och Amarillo (300 hektar).

I det land där det odlas
mest humle i världen, USA, förväntas normala eller skördar som är något bättre än
snittet. Det betyder att den globala tillgången till humle kommer att vara mer
eller mindre i balans. Bitter- och smakhumle kommer att finnas i tillräcklig
mängd, medan det kan bli lite sämre med aromhumle på marknaden.

Ett
nytt hantverksöl har sett dagens ljus på universitetet i Bayreuth. Forskare har
i samarbete med ett mälteri i Kulmbach bryggt ett öl med stenåldersväxten
råglosta.

På universitetet
i Bayreuth har växtekologen Pedro Gerstberger odlat den numera sällsynta
växten råglosta i ett försök att hitta en alternativ gröda för ölbryggning. Efter
att ha samlat in frön från fälten i Franken har han anlagt en testodling på cirka
hundra kvadratmeter på universitetet. Den skördade råglostan har sedan mältats på
mälteriet Ireks i Kulmbach. Malten användes
sedan till ölbryggning av ett team på den bryggtekniska fakulteten på Universität
Bayreuth.

Teamet bakom det nya ölet med den gamla växten råglosta (foto: Jürgen Rennecke).

Det
överjästa ölet är bryggt i
enlighet med den bayerska renhetslagen (Reinheitsgebot),
har en stamvörtstyrka på 12,8 procent och en alkoholhalt på 5,5 procent. De som
smakat den färdiga brygden framhåller främst ölets lätta och eleganta smak. Hur
stenåldersbryggarna nu ska gå vidare är dock inte helt klart. Teamet bakom ölet
kommer att prata med sina samarbetspartners för att se i vilken utsträckning
råglosta kan odlas i Oberfranken och användas för ölbryggning i framtiden. Detta
kan också vara ett sätt att rädda den numera ovanliga växten.

Råglosta påminner på många sätt om vanlig råg (foto: Jürgen Rennecke).

Råglosta
återfinns i växtfamiljen gräs och har
fått sitt namn av att den oftast förekommer i rågåkrar, inte minst i Centraleuropa.
I dag är råglostan ganska sällsynt, men var under sten- och bronsåldern ett
vanligt ogräs på åkrarna. Dåtidens jordbrukare visste inte att detta var en
egen art, utan skördade och sådde den som vanlig råg. I modern tid har dock
effektivare metoder mot ogräs gjort att råglostan nästan försvunnit. Råglostans
korn är nästan lika stora som riktig råg och sitter kvar på växten tills de
blir skördade.

En av det förra århundradets främsta
ölpersonligheter i Tyskland, Leo König, har avlidit bara några veckor
innan sin 94-årsdag.

Leo König var barnbarnsbarn till Theodor König, som grundade König-Brauerei i Duisburg 1858. Leo tog över ledningen
för företaget 1967, vid en tid då König-Brauerei var det största privatägda bryggeriet
i Tyskland. Tillsammans med sin kusin Renate König bidrog Leo till att flaggskeppet
König Pilsener blev ett av de främsta
märkena i pilsnerkategorin. Det blev också det enda märke bryggeriet valde att
satsa på. Fram till 1976 fördubblades bryggeriets produktion till två miljoner
hektoliter. Sex år senare passerade man rekordnivån 2,5 miljoner hektoliter.

Leo König dog den 20 augusti, han blev 93 år gammal (foto: Friedhelm Geinowski).

1991 lämnade Leo König över
ansvaret till sin dotter Doris König, som blev den femte generationen König att
styra bryggeriet. 1990-talet innebar dock tuffa tider för den tyska ölbranschen
och tio år efter övertagandet sålde Doris König bryggeriet till Holsten Gruppe,
som i sin tur köptes upp av danska Carlsberg.
Som en del i den affären gick dock ägandet av König-Brauerei vidare till Bitburger, ett annat familjeägt
bryggeri, som äger det än i dag. König-märket har dock aldrig kommit upp i de försäljningsnivåer
man hade under Leo Königs tid vid rodret.