Bara Bier

I amatörfotbollen är inte det viktiga hur mycket pengar du tjänar, var du kommer ifrån eller vad du kan eller inte kan göra. Viktigare är gemenskapen och de sociala bitarna. Här spelar även öl en stor roll – för att fira segrar eller som betalning vid förlorade vadslagningar. Det är också här som Sportplatzgold kommer in i bilden.  

Ölet Sportplatzgold uppstod som ett sätt att hylla den livsstil som hänger samman med amatörfotboll, alla som utövar den och de som hejar på. Idén kommer från Christoph Bauer, som själv har en bakgrund som amatörfotbollsspelare i distriktslaget SV Scherzheim i Lichtenau, Nordrhein-Westfalen. Han startade märket tillsammans med kollegan Florian Hayn, med vilken han även driver en reklambyrå. Med sig på tåget har de även amatörfotbollslegenden Tobias Sergeo samt Christoph och Wolfgang Koehler från Darmstädter Privatbrauerei i Hessen, där ölet också bryggs.

Bakom märket Sportplatzgold döljer sig en klassisk tysk pilsner på 4,8 procent. Ölet är lagom torrt, lätt kryddigt och väldigt smakrikt. Eftersom många fotbollsspelare av olika anledningar behöver avstå alkohol, så finns ölet även i en alkoholfri variant. Teamet bakom Sportplatzgold har medvetet valt en minimalistisk design på flaskorna. Detta är mycket ett svar på de trender som gäller i dagens fotboll, där mycket handlar om att stå ut så mycket som möjligt med olika färger på skorna och så vidare. Med designen och logotypen vill man snarare förmedla ett budskap kring vänskap, eftersom det ju inte går att skåla med sig själv.

I dagsläget säljs ölet via regionala handlare i Hessen samt via märkets webbshop. Diskussioner förs dock med flera återförsäljare och planen är att gradvis utöka distributionsnätverket utanför Hessen. Inom kort kommer det gå att köpa ölet i delar av Baden-Württemberg. För att nå ut över hela Tyskland lär man dock behöva inleda samarbeten med fler bryggerier, som kan brygga och distribuera ölet. För att öka synligheten har man även inlett ett reklamsamarbete med den förre Bundesligaspelaren Sascha Mölders, som kommer vara ölets ansikte utåt. På längre sikt är målet också att på olika sätt stödja amatörklubbarna i deras viktiga arbete med att ge människor en meningsfull tillvaro.

Källa: About Drinks

Det såldes något mer öl i september i år jämfört med samma månad förra året. Efter den närmare tolvprocentiga ökningen i augusti var dock denna uppgång på 0,7 procent något blygsammare.

Det såldes 7,5 miljoner hektoliter öl i Tyskland i september 2022, vilket är 55 000 hektoliter mer än samma månad i fjol. Däremot sjönk försäljningen av ölblandningar med 1,8 procent och uppgick till knappt 324 000 hektoliter. Detta enligt rykande färska siffror från den tyska statistikmyndigheten Destatis, som dock inte inkluderar alkoholfria öl eller andra maltdrycker.

Den tyska ölexporten backade också något i september. Jämfört med samma månad 2021 var den 2,5 procent mindre och landade på 1,4 miljoner hektoliter. Att exporten till andra EU-länder ökade med 12,3 procent till 670 000 hektoliter, kunde inte väga upp att försäljningen till länder utanför unionen minskade med 13,5 procent till 693 000 hektoliter.

Variationen mellan de olika förbundsländerna är ganska stor. Störst procentuell ökning hittar vi i Berlin/Brandenburg (+16,3 procent) och Hessen (+11,3 procent). Därefter följer Sachsen (+4,4 procent), Nordrhein-Westfalen (+3,5 procent), Bayern (+3,0 procent), Baden-Württemberg (+2,7 procent) och Thüringen (+0,8 procent). Störst försäljningstapp skedde i Mecklenburg-Vorpommern (-22,7 procent), Schleswig-Holstein/Hamburg (-13,8 procent) och Rheinland-Pfalz/Saarland (-10,1 procent). Minusresultat blev det även i Sachsen-Anhalt (-4,0 procent) och Niedersachsen/Bremen (-1,8 procent).

Trots att den varit igång i två år vid det här laget är det först nu som världens största anläggning för bearbetning av humle har kunnat invigas. Detta gjordes av Bayerns ministerpresident den 31 oktober.

Världens största humlebearbetningsanläggning finns i den lilla staden Train i Niederbayern. Enligt ägaren Barth Haas processas drygt en fjärdedel av världens humleskördar här, vilket på senare år motsvarat cirka 120 000 ton humle. Anläggningen sysselsätter närmare 200 personer, har kostat 65 miljoner euro att bygga och har varit i drift i två år. På grund av coronapandemin kunde den officiella invigningen dock ske först denna vecka, vilket skedde i närvaro av Bayerns ministerpresident Marcus Söder (CSU).

Humlen som bearbetas i anläggningen kommer i första hand från Hallertauregionen, det största kontinuerliga humleplanteringsområdet i världen. Under bearbetningsprocessen mals först de hela humlekottarna ner till ett pulver, som sedan förvandlas till pellets eller högkoncentrerade extrakt. Restprodukterna går inte till spillo, utan används som djurfoder. De färdiga produkterna köps i sin tur av många stora bryggerier världen över. En talesperson från tillverkaren säger att oavsett var i världen man dricker öl så är chansen stor att det innehåller humle som bearbetats i Train, skriver nyhetssajten BR24.

I början av oktober meddelade Radeberger Gruppe att man lägger ner Binding Brauerei i Frankfurt. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och stora demonstrationer har ägt rum på uppmaning av fackförbundet för den tyska livsmedels- och restaurangbranschen (NGG).

När Radeberger Gruppe meddelade att man lägger ner Frankfurtbryggeriet Binding Brauerei eftersom det inte längre är ekonomiskt hållbart att driva det vidare, hade man nog inte räknat med de anställdas och lokalbefolkningens starka vilja att ha bryggeriet kvar. Nyligen samlades stora skaror med protesterande bryggeriarbetare och sympatisörer på Sachsenhäuser Berg för att tala om för Radebergers ledning vad man tycker om deras beslut. Den stora uppslutningen väcker viss optimism i Frankfurt, inte minst eftersom andra nedläggningshotade bryggerier räddats i sista stund, skriver Getränke News.

När Binding Brauerei tillsammans med Henninger, som bryggs på samma anläggning i Frankfurt, köptes upp av Radebergers ägarbolag Oetker Gruppe var det början på en kraftig nedgång. Från att ha haft en produktion på 2,9 miljoner hektoliter vid millennieskiftet, lämnar i dag bara 700 000 hektoliter av de två märkena Sachsenhäuser Berg. Chansen att demonstranterna lyckas åstadkomma något för att rädda verksamheten lär vara liten. Sedan Tysklands enande 1990 har nio traditionella och regionala bryggerier stängts av Bielefeldkoncernen Oetker, trots tappra försök att rädda dem.

Förutom Binding och Henninger bryggs även märkena Schöfferhofer och Clausthaler på Radebergers Frankfurtanläggning. Dessa kommer i framtiden bryggas på någon annan av koncernens tretton anläggningar i Tyskland. Radeberger Gruppes huvudkontor i Frankfurt med dess 380 anställda berörs dock inte av nedläggningen. Enligt Radebergers plan kommer verksamheten i Frankfurt upphöra senast i oktober 2023. Vad som då händer med de drygt 150 anställda är i dagsläget oklart.

På tio år har burkarnas andel bland Tysklands ölförpackningar vuxit med 6,8 procent. Mest öl på burk producerar Krombacher som under 2022 beräknas sälja cirka 100 miljoner burkar.

För tjugo år sedan var marknaden för burköl så gott som död i Tyskland. När den då sittande regeringen beslutade att införa ett pantsystem tog försäljningen dock fart igen. Framför allt är det den yngre generationen som tagit ölburken till sitt hjärta, vana som de är vid att dricka energidrycker i återvinningsbara aluminiumbehållare. Från att ha haft en marknadsandel på 2,6 procent 2011 hade halvlitersburken knallat upp till en andel på 6,4 procent tio år senare. Under 2022 beräknas burken vinna ytterligare mark och vid årsskiftet ha en marknadsandel på 6,8 procent.

Inget tyskt bryggeri har anammat burkölstrenden som Krombacher; i dag hälls tio procent av den öl bryggeriet producerar på burk. Av hela burkölsmarknaden uppgår Krombachers marknadsandel till 10,8 procent, vilket ger dem ledarpositionen i Tyskland. På andra plats kommer det sedan tidigare etablerade burkölsmärket Holsten med en marknadsandel på 8,1 procent. Därefter följer Bitburger med 7,3 procent och Becks med 5,1 procent, rapporterar Getränke News.

Att pilsner och dortmunder är stilar som dominerar burkölsmarknaden är kanske ingen överraskning. Men med det ökande intresset för att köpa öl på burk går det också att hitta fler regionala specialiteter i förpackningstypen. När Paulaner började sälja sin Münchener Hell på burk tog det så kallade specialölssegmentet ett rejält kliv framåt. I dag säljs var tredje helles från Paulaner på burk i Tyskland. AB Inbev Deutschland har hakat på med sina märken Spaten och Löwenbräu. Till och med lokala specialiteter som kölsch går numera att hitta på burk.

Varannan öl som dricks i Tyskland är en pilsner. Det visar en sammanställning över årets öltrender som nyligen presenterades av det tyska bryggeriförbundet. Det är dock en annan ölstil som ökar mest i popularitet.

Varje tysk dricker i genomsnitt 92 liter öl per år och person. Med en marknadsandel på cirka femtio procent är det pilsnern som behåller greppet som den mest populära ölstilen i landet. På andraplats kommer den ljusa lagerstilen helles, som framför allt är populär i Bayern och Baden-Württemberg. Med en marknadsandel på nio procent ligger den långt efter pilsner, men är ändå den som ökar mest. Jämfört med förra året har försäljningen av helles ökat med fjorton procent, enligt det tyska bryggeriförbundet Deutscher Brauer-Bund (DBB).

På tredjeplats, med en marknadsandel på sju procent, återfinns alkoholfria öl och ölblandningar, som blir alltmer populära. Försäljningen av alkoholfria öl har fördubblats sedan 2007 och uppgick 2021 till drygt 680 miljoner liter. DBB tror att var tionde såld öl snart kommer att vara alkoholfri. Fjärde störst marknadsandel har alkoholhaltiga ölblandningar (också sju procent) och på femte plats kommer veteöl (sex procent). En annan tydlig trend är även att konsumenterna i allt större utsträckning vill ha regionala och historiska specialiteter som landbier, suröl och kellerbier.

De fem mest populära ölstilarna i Tyskland 2022:

1. Pilsner
2. Helles
3. Alkoholfria öl/ölblandningar
4. Alkoholhaltiga ölblandningar
5. Veteöl

Källa: Lebensmittelmagazin

Efter att ha gått ner i såväl juni som juli vände den tyska ölförsäljningen uppåt igen i augusti. Jämfört med samma månad förra året sålde tyska bryggerier och dryckesåterförsäljare 11,8 procent mer 2022. Den totala ölförsäljningen är till och med 500 000 hektoliter högre än i augusti 2019.

Under augusti i år såldes det cirka 8,8 miljoner hektoliter öl i Tyskland. Det är 931 000 hektoliter mer än samma månad 2021. Även ölblandningar gick bra med en ökning på 26,4 procent till närmare 524 000 hektoliter. Den tyska exporten vände också uppåt. Försäljningen till andra EU-länder ökade med 17,8 procent till 835 000 hektoliter, medan exporten till länder utanför unionen ”bara” ökade med 4,7 procent och uppgick till cirka 721 000 hektoliter. Det visar de senaste siffrorna från den tyska statistikmyndigheten Destatis, som dock inte inkluderar alkoholfria öl eller andra maltdrycker.

Om vi bryter ner siffrorna per förbundsland ser vi att augustiförsäljningen ökade i alla delar utom Schleswig-Holstein/Hamburg (-6,4 procent) och Sachsen-Anhalt (-0,2 procent). Störst var ökningen i Niedersachsen/Bremen (+19,9 procent), Rheinland-Pfalz/Saarland (+16,6 procent) och Nordrhein-Westfalen (+16,0 procent). Därefter följer Hessen (+12,3 procent), Berlin/Brandenburg (+12,1 procent), Baden-Württemberg (+11,0 procent), Thüringen (+10,4 procent) och Bayern (+10,0 procent). Mecklenburg-Vorpommern (+8,4 procent) och Sachsen (+6,9 procent) fick nöja sig med ensiffriga procenthöjningar under augusti 2022.

Det tyska bryggeriförbundet har tagit fram en internetbaserad plattform som ska hjälpa företag inom dryckesindustrin att få tag i kolsyra. Den nya tjänsten kopplar ihop kolsyreleverantörer med dryckestillverkare som är i akut behov av kolsyra till produktion eller buteljering.

Den nya tjänsten, som tagits fram gemensamt av det tyska bryggeriförbundet Deutsche Brauer-Bund (DBB) och det bayerska bryggeriförbundet (BBB), är gratis att använda och hittas på www.co2-plattform.de. Den kan användas av alla företag inom den tyska dryckesbranschen, oavsett om de är medlemmar i något av förbunden eller inte. Webbplatsen fungerar som en anslagstavla och är designad för att vara så enkel att använda som möjligt. Innan lanseringen har DBB stämt av med Tysklands konkurrensmyndighet att alla funktioner ligger i linje med gällande lagstiftning.

Många medelstora bryggerier och andra dryckestillverkare har i dagsläget stora problem med att få tag i kolsyra. I flera fall har man tvingats begränsa eller helt stoppa sin produktion. Kolsyra är en biprodukt vid gödseltillverkning och en förklaring till kolsyrebristen är att många gödseltillverkare tvingats minska sin produktion på grund av stigande energipriser. Gasen är även viktig för andra företag inom livsmedelsbranschen, som står inför samma utmaningar som dryckestillverkarna. De påverkade branscherna har vädjat till Tysklands regering och EU-kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att lindra de negativa effekterna av energikrisen.

Källa: Deutsche Brauer-Bund