Bara Bier

Coronapandemin gör 2020 till ett av de sämsta åren någonsin för den tyska bryggerinäringen. Försäljningen för de femton största ölmärkena minskade med nästan 1,5 miljoner hektoliter, vilket motsvarar ett tapp på 4,2 procent från året innan.

Det är Inside Getränke som har sammanställt resultaten för de femton tyska ölmärken som sålde över en miljon hektoliter 2020. Sämst gick det för de bryggerier som sedan tidigare kämpar med fallande försäljning. Under coronaåret 2020 hör dock även de märken som huvudsakligen säljs via restauranger och pubar till förlorarna. För vissa bryggerier minskade fatölsförsäljningen med mellan femtio och sextio procent. De ölmärken med störst andel fatölsförsäljning, och som därmed förlorade mest, är i fallande ordning Bitburger, Paulaner, Krombacher, Veltins och Warsteiner.

Det märke som det gick sämst för var alltså Warsteiner, som minskade sin försäljning med 16,2 procent. Bryggeriet har brottats med fallande siffror ända sedan toppåret 1994, då man sålde över sex miljoner hektoliter öl. Förra året hamnade man för första gången på fyrtio år under två miljoner sålda hektoliter. En annan stor förlorare är Paulaner, som inte bara behövde hantera en inställd Oktoberfest, utan även drabbades extra hårt av nedstängda restauranger och pubar. 2020 slutade med ett minus på 13,2 procent.

Bättre gick det för de märken som huvudsakligen säljs via livsmedelsaffärer och dryckeshandlare. Allra bäst gick det något överraskande för Mönchshof, som tillhör Paulaner Gruppe. Bryggeriet ökade sin försäljning med 190 000 hektoliter (+19,8 procent) och sålde för första gången över en miljon hektoliter öl. Även Radeberger-ägda Ur-Krostitzer hade ett bra 2020 och ökade sin försäljning med 11,3 procent eller 135 000 hektoliter. Jever, ett annat av Radebergers märken, gjorde också ett bra år och stannade på plus 3,5 procent (+42 000 hektoliter). Münchenbryggeriet Augustiner hade ett varierande 2020, där fatölsförsäljningen minskade med hela 59 procent. Detta kunde man dock mer än väl kompensera för med en ökad flaskölsförsäljning, vilket sammanlagt gjorde att man stannade på plus 2,6 procent (+43 000 hektoliter).

Lanseringen av bockölet Senatsbock är en tradition som samlat Hamburgs bryggerier sedan 1950-talet. Speciella tider skapar speciell gemenskap, så när årets öl presenteras blir det inte bara i en variant – utan sex.

Hamburgs bryggerier har en gemenskap som är närmast unik i Tyskland. Detta visar sig inte minst i lanseringen av ölet Senatsbock, som stadens bryggerier tillsammans tog fram första gången 1958. Efter att ha legat nere under många år, togs traditionen upp igen 2015 med fem medverkande bryggerier. Sedan dess har antalet Hamburgbryggerier blivit fler, så när årets Senatsbock lanseras är det inte mindre än åtta bryggerier som är inblandade. Och eftersom tiderna är som de är, så nöjer man sig inte med att ta fram ett öl. Istället har man utifrån ett basrecept skapat sex olika varianter av den populära vinterbrygden.

Här är de åtta Hamburgbryggerierna och deras sex varianter av Senatsbock 2021, som lanseras vid en webbsänd ölprovning den 29 januari:

Ratsherrn
Ratsherrn-Senatsbock är en cuvée, där Senatsbock bryggd enligt årets basrecept blandas med fatlagrade varianter från tidigare år. Ett smakrikt och komplext öl med en alkoholhalt på 7,7 procent.

Kehrwieder Kreativbrauerei
Kehrwieder-Senatsbock 2021 är i princip en flytande variant av bryggerichef Julia Wesselohs favoritchoklad. En mörk dubbelbock med smak av karamell, mörk choklad och salt.

Wildwuchs Brauwerk
Hamburgs första ekologiska bryggeri bjuder på en smakrik, mörk bock. Smaken för tankarna till pumpernickel, vanilj och mycket mörk choklad.

Überquell Brauwerkstätten
Som en hyllning till hamnstaden Hamburg skapar Überquell ett bocköl med krossade kakaobönor från Sydamerika och den starka chilifrukten habanero. Med sina åtta procent är detta den starkaste varianten av årets Senatsbock.

Landgang Brauerei
Presenterar en mörk ale bryggd med cascadehumle och med smak av choklad, röda bär och citrus.

Blockbräu, Brauhaus Joh. Albrecht och Gröninger Privatbrauerei
De tre bryggerierna gör åter gemensam sak och levererar en Senatsbock med rostade toner och smak av choklad och espresso. Det hela avslutas med en trevlig beska.

Bryggarnestorn Oscar Maisel har avlidit vid nittio års ålder. Tillsammans med sin bror drev han Brauerei Gebr. Maisel i 45 år. Oscar Maisels ledarskap präglades av såväl passion som innovativa idéer och gott entreprenörskap.

Oscar Maisel var aktiv nästan till slutet och var på plats i bryggeriet varje dag fram till den första tyska coronanedstängningen i mars förra året. 1955 gick han in som delägare i Brauerei Gebr. Maisel och var högst delaktig när Bayreuthbryggeriet tog fram veteölet Champagner-Weizen, som i dag går under namnet Maisel’s Weisse Kristall. Ölet räknas som en milstolpe för bryggeriet och gjorde det känt över stora delar av världen.

Sin bryggarutbildning fick Oscar Maisel vid Löwenbräu i München och högskolan i Weihenstephan. Han reste även till Sverige, USA och Spanien i jakt på förbättringar och innovationer inom bryggerinäringen. I USA lärde han sig om ny teknik inom ölbryggning och jordbruk, men fick också insyn i de problem som amerikanska bryggerier brottades med. Dessa erfarenheter tog han med sig hem och använde för att förbättra det egna bryggeriet. Oscar Maisel var en stor filantrop och besökte även i hög ålder bryggeriets kunder och partner i samband med jubileer och andra festligheter.

Brauerei Gebr. Maisel grundades i bayerska Bayreuth 1887 av bröderna Hans och Eberhardt Maisel. 1951 tog tredje generationen Maisel, Hans, över styret. 1955 fick han sällskap av sin bror Oscar och tillsammans gjorde de bryggeriet internationellt känt. 1996 gick stafettpinnen vidare till kusinerna Andreas och Jeff, som fjärde generation Maisel. Jeff Maisel startade 2012 dottermärket Maisel & Friends, som ett svar på den växande hantverkstrenden. Brauerei Gebr. Maisel marknadsför i dagsläget fem veteölsvarianter: Kristall, Original, Leicht, Dunkel och Alkoholfrei.

Brian Gibson är ny professor och chef på den brygg- och dryckestekniska avdelningen vid Berlins tekniska universitet. Han efterträder därmed professor Frank-Jürgen Methner, som ledde avdelningen mellan 2005 och 2019.

Irlandsfödde Brian Gibson har gjort internationell karriär som forskare inom området jäst och jäsning. 1995 började han studera växtvetenskap och mykologi vid University College i Dublin, där han även doktorerade 2004. Därifrån gick han vidare till Brookes University i Oxford och Nottinghams universitet, där han började studera bryggjäst och vetenskapen bakom jäsning. Nästa steg för Gibson var att 2009 bli vetenskaplig chef för bryggeristudier vid det tekniska forskningscentret VTT i Finland, en tjänst han hade till förra året. Han har dessutom undervisat vid Helsingfors universitet.

Brian Gibson är särskilt intresserad av bryggjästens betydelse för ölens jäsning och kvalitet. Han har bland annat studerat hur man kan optimera jästcellerna genom hybridisering och adaptiv utveckling. Hans arbete har resulterat i flera praktiska lösningar, som i dag används inom bryggindustrin. Gibson har också studerat andra jästa drycker och livsmedel, som vin, cider, kombucha och surdeg. Han har skrivit eller medverkat i ett sextiotal vetenskapliga publikationer och har handlett en mängd avhandlingar och uppsatser på olika nivåer.

I sin roll som professor på Berlins tekniska universitet vill Brian Gibson modernisera utbildningen och särskilt fokusera på innovationer inom öl och andra drycker. Utifrån sina kunskaper om jäst och jäsning vill han också bidra till den pågående forskningen kring råvaror, processoptimering och ölkvalitet. Hans professorstjänst samfinansieras av testnings- och utbildningsinstitutet Versuchs- und Lehranstalt für Brauerei (VLB). Det är en fristående organisation som samarbetar med Berlins tekniska universitet kring ölbryggningsvetenskap och som även har en nära relation till bryggerinäringen.

Tillsammans med Munig Distillers har Giesinger Bräu skapat en gin smaksatt med humlesorterna Lemondrop och Hersbrucker. De första tusen flaskorna sålde slut i ett nafs, men fler är på gång.

Oväntade möten inom dryckesvärlden kan ibland leda till lyckade samarbeten. Vid en ginprovning i Giesinger Bräustüberl blev en gin från den Münchenbaserade tillverkaren Munig Distillers så pass uppskattad att gänget bakom Giesinger Bräu ville inleda ett samarbete. Resultatet blev Ginsinger Gin, en 43-procentig dryck med en distinkt smak från humlesorterna Lemondrop och Herbsrucker. Dessa valdes ut bland det femtontal humlevarianter som ölbryggarna föreslog. Förutom humle och enbär, har Ginsinger Gin fått smak av citronskal, koriander, olika sorters peppar samt violrot och kvanne.

Det är tydligt att de två samarbetspartnerna har ungefär samma filosofi när det gäller dryckeshantverk och lokal förankring. Alla flaskor är manuellt etiketterade, med såväl batch- som flasknummer skrivna för hand. Örterna är köpta av lokala återförsäljare i München, etiketterna trycks i Gröbenzell väster om staden och korkens läderdetaljer kommer från en liten tillverkare på Schleissheimerstrasse. Vattnet hämtas i sin tur från Giesinger Bräus egen brunn, medan själva ginen destilleras söder om den bayerska huvudstaden.

Giesinger Bräu grundades i München 2006 med målet att brygga typiska Münchenöl och andra specialiteter med traditionella bryggmetoder. Alla Giesingeröl innehåller endast lokala råvaror och är dessutom ofiltrerade och opastöriserade. Munig Distillers föddes 2018, när Jochen Zeyher och Thomas Kurzenberger började göra sin egen gin i Münchenstadsdelen Glockenbach. I centrum står kvalitet, passion, lokal förankring, tillverkning i små kvantiteter och en hantverksmässig karaktär.

Augustiner Bräu använder alltmer lokalproducerat i sin produktion. Förutom vatten, malt och humle kommer nu även elen från närområdet. Från och med 2021 kommer all ström som produceras av vindkraftverket i Fröttmaning gå till Münchens äldsta bryggeri.

Stadtwerke München (SWM) och Augustiner Bräu har tecknat ett långtidsavtal för leveranser av så kallad grön el. Det innebär att det klassiska bryggeriet, som grundades 1328, kommer att få all ström som produceras av det vindkraftverk som byggdes 1999 i Fröttmaning, inte långt från Allianz Arena i norra München. Utöver vatten, malt och humle kan alltså Augustiner nu också räkna in elektricitet som en lokalproducerad ”ingrediens” i sitt ölbryggande.

Vindkraftverket i Fröttmaning är knappt hundra meter högt och har blivit något av ett landmärke i München. Det genererar cirka 1,9 miljoner kilowattimmar el varje år, vilket motsvarar det årliga behovet hos 720 hushåll. Vid en vindstyrka på tretton meter per sekund kan vindkraftverket generera upp till 1,5 megawatt. Stadtwerke München ägs av staden München och erbjuder offentliga tjänster för staden och regionen. Företaget har bland annat byggt ett annat vindkraftverk norr om Allianz Arena, som är 150 meter högt och som mest generar 3,5 megawatt vid en vindstyrka på femton meter per sekund. Det har kapacitet att årligen producera el till 2 800 hushåll.

Myndigheterna i Köln återkallar två snabbtest för covid-19 som på olaglig väg har sålts till bryggerier över hela Tyskland. Även bensinstationer och livsmedelsaffärer med flera har erbjudits att köpa snabbtesten.

Det tyska bryggeriförbundet DBB går i en skrivelse ut till sina medlemmar och varnar dem för att köpa de två aktuella snabbtesten för covid-19. Testen säljs från Kölnförorten Frechen av ett företag som i början av förra veckan fick besök av myndigheterna. Enligt gällande lagstiftning får coronatest bara säljas direkt till medicinskt utbildade personer, som exempelvis företagsläkare, men företagen själva får inte köpa in dem.

Myndigheterna menar att det finns en överhängande risk för fel om lekmän hanterar snabbtesten, eftersom de i regel inte vet hur man på rätt sätt tar prover i näsan. På så sätt riskerar man att missa många smittade personer. Det finns också risk för fysiska skador på de personer som testas. Vid myndigheternas besök hos företaget i Frechen konfiskerades cirka 5 700 leveransadresser. Man kommer också att kontakta alla kända kunder via brev under de kommande dagarna. Enligt uppgifter till Getränke Zeitung har företaget kontaktat potentiella köpare över hela Tyskland via fax och på så sätt marknadsfört sina produkter.

I den kinesiska staden Neijiang i södra Sichuanprovinsen håller en ölstad av tysk modell på att ta form. Distriktsregeringen har tecknat ett avtal för ett projekt värt två miljarder dollar med företagen Kalenburg och Heimat, som båda har anknytning till Heidelberger Brauerei.

Den kinesiska ölstaden ska byggas på en 170 hektar stor yta och kommer bland annat att rymma ett bryggeri med kapacitet att producera tre miljoner hektoliter öl från Heidelberger Brauerei. Det kommer dessutom att finnas ett ölmuseum, ett torg med öltema, ett shoppingcenter och ett hotell. Allt kommer att byggas i en stil som påminner om kända byggnader i Heidelberg, som universitetet och kyrkan Heiliggeistkirche. Allt enligt den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua.

Under nästa år kommer två av Heidelberger Brauereis bryggmästare åka till Kina för att hjälpa sina nya samarbetspartner att börja brygga öl enligt bryggeriets gamla recept. Tysk öl är mycket populär i Kina och många kinesiska företag vill köpa eller börja brygga tyska ölmärken på licens i landet. Sedan flera år tillbaka bryggs exempelvis Schlossbrauerei Kaltenbergs öl på licens av två bryggerier i Peking och Shanghai. I mars 2019 köpte Kinas största detaljhandelskedja Dashang Group det 400 år gamla Schlossbrauerei Au-Hallertau och några månader senare tecknade Fürst Carl Schlossbrauerei i Ellingen ett avtal om licenstillverkning med 1308 Brewing Technology Co.

Heidelberger Brauerei är det äldsta och största bryggeriet i Heidelberg, som förutom att vara vår drottnings födelseort även är känt för sitt vackra slott och Tysklands äldsta universitet. Bryggeriet grundades 1753 i centrala Heidelberg, men flyttade 1999 till sin nuvarande plats i Pfaffengrund i stadens utkanter. 2005 köptes bryggeriet av dåvarande vd Michael Mack. Bryggeriet säljer cirka 37 000 hektoliter öl per år, varav sjuttio procent går till barer, restauranger och festivaler i närområdet. Export har hittills utgjort en mycket begränsad del av bryggeriets försäljning. Som många andra bryggerier i samma sits, har coronapandemin slagit hårt mot Heidelberger Brauerei, så en storaffär i Kina är säkert mer än välkommen.