Bara Bier

En
leverans av det större slaget landade i Mönchengladbach i slutet av februari. Sexton
nya trycktankar i rostfritt stål ger Oettinger en rejäl teknikuppgradering. Den
totala kostnaden uppgår till ett tvåsiffrigt miljonbelopp i euro.

I Mönchengladbach finns Oettinger Brauereis näst
största bryggerianläggning. Hit kom i slutet av februari sexton splitternya lagringstankar.
Tankarna är gjorda i rostfritt stål i tre olika storlekar. Tillsammans innebär
de en investering för bryggeriet på tio miljoner euro. I augusti ska alla
installationer vara klara och tankarna vara redo att användas för samtliga öl i
Oettingers utbud.

Oettingers anläggning i Mönchengladbach får en stor uppgradering (foto: Oettinger Brauerei).

I de sexton tankarna ska det
filtrerade ölet lagras i väntan på buteljering. Tankarna har en diameter på
4,20 meter och väger upp till trettio ton tomma. De fyra minsta är sjutton
meter höga, de fyra mellanstora 21 meter och de åtta största har en höjd på
trettio meter. 3 400 hektoliter öl ryms i de
största tankarna, vilket motsvarar 26 lastbilar med ölbackar. Den
helautomatiska buteljeringsprocessen sker från trycktankarna via en rörledning
som förbinder dem med buteljeringsanläggningen.

Den stora investeringen är ett
sätt att möta kraven på en allt mer priskänslig och krävande tysk ölmarknad,
som kräver ständiga effektiviseringar utan att kvaliteten påverkas. Oettingers
anläggning i Mönchengladbach ligger på många sätt
redan i framkant när det gäller bryggeriteknik. Man har bland annat vunnit pris
för sin innovativa biogasanläggning, som genererar el och värme på ett
energieffektivt sätt. 2015 installerade man dessutom ett nytt filtersystem med
membranfilter, som gör att man kan filtrera ölet med lägre energiförbrukning.

Med
en produktion på cirka 8,5 miljoner hektoliter är Oettinger den tredje
största bryggerikoncernen i Tyskland. Varje år buteljeras cirka två miljarder
flaskor och burkar med öl, ölblandningar och läsk, för distribution över hela
världen. Det familjeägda bryggeriet grundades 1731 och har sin bas i bayerska
Oettingen. Totalt arbetar ungefär 1 050 personer i de fyra anläggningarna
i Oettingen, Braunschweig, Gotha och Mönchengladbach.

Nästa tyska bryggeri att tas över av kinesiska intressen är Schlossbrauerei Au i bayerska Hallertau. Kinesernas entré kommer att innebära stora förändringar för bryggeriet.

Nyheten att ett kinesiskt holdingbolag tar över Schlossbrauerei Au-Hallertau slog ned som en bomb den 1 mars. Bolaget heter FCAA Castle Brewing Company och har sitt säte i Düsseldorf. De nya ägarna kommer att investera kraftigt i bryggeriet, vilket enligt uppgift långsiktigt kommer att rädda jobben för de fyrtio anställda. Dessutom kommer man att satsa ännu mer på att växa på den enorma kinesiska marknaden, rapporterar tidningen Merkur.

Att Schlossbrauerei Au ligger i Hallertauregionen lockar kinesiska köpare (foto: Hellerbrand).

FCCA Castle Brewery Company sköter affärerna på den tyska marknaden åt den kinesiska detaljhandelsjätten Dashang Group, med huvudkontor i Dalian. Inom koncernen finns ett flertal kinesiska livsmedelskedjor och andra stora återförsäljare. Målet är att etablera Schlossbrauerei Au som ett eget varumärke över hela Kina. Dashang Group har redan visat att strategin är framgångsrik genom att ta över vissa europeiska vintillverkare.

De kinesiska investerarna fastnade främst för slottsbryggeriets långa historia, som sträcker sig tillbaka till 1590. Sedan 1846 ägs bryggeriet av adelssläkten Beck von Peccoz, vars familjehistoria också lockar. Ölens höga kvalitet och bryggeriets läge i den stora humleregionen Hallertau är också avgörande faktorer. Öl från Au exporteras redan i dag till Kina och USA. Det är också Schlossbrauerei Au som brygger det thailändska ölet Singha för den tyska marknaden. Bryggeriets produktion har vuxit från 15 000 hektoliter år 1960 till 55 000 hektoliter år 2015. Andelen export ligger på cirka tjugo procent.

Hösten 2017 kom nyheten att Kaiser-Brauerei i Geislingen köpts av det kinesiska investmentbolaget Aitedian Holding med säte i Ottobrunn. Den affären räddade det traditionella schwabiska bryggeriet efter dess konkursansökan i september 2014.

Från och med den 1 mars säljs en ny ölstil under namnet König, något som inte har hänt på närmare ett halvt sekel. Ölet är bryggt för att möta konsumenternas efterfrågan på mildare öl.

König-Brauerei har haft som mål att ta fram ett mildare öl, men som fortfarande har mycket kropp och karaktär. Resultatet är König Rotbier, som är bryggt med specialmalt och hundra procent aromhumle. Anledningen till att man nu tar fram ett nytt öl är de tyska konsumenternas spirande intresse för nya ölstilar. Det nya ölet kommer i ett första skede endast finnas tillgängligt i norra och västra Tyskland.

König Rotbier är bryggeriets första nya ölstil på närmare femtio år (foto: König-Brauerei).

Att valet föll på just rotbier är att det är en historisk, men ändå relativt okänd ölstil i Tyskland. Enligt König-Brauerei är rotbier (eller rött öl) förmodligen världens äldsta ölstil, som omnämns i skrifter från så långt tillbaka som 1 750 år före vår tidräkning. I Königs nya öl är det karamell- och annan specialmalt som ger det dess röd-guldaktiga färg.

Eftersom det nya ölet inte är en pilsner har König även behövt lansera nya glas och förpackningar, som bättre passar det röda ölets karaktär. Samtliga är märkta med ordet ”König” och den karaktäristiska kronloggan. Enligt bryggeriet bidrar glasets timglasform till att ölets smaker och dofter utvecklas på bästa sätt.

Mitt bland alla små partier är det den 1 mars dags för
årets första nyhetssläpp i Systembolagets
fasta sortiment. Den här gången dyker inte mindre än två nya tyska öl upp på
hyllorna.

Först ut är en ljus
lager från Engelbräu
Rettenberg. Deras Urtyp Hell är, som namnet antyder, en
typisk bayersk Helles. Detta är en
riktig törstsläckare med en frisk doft av gräs, halm och malt. Smaken är
maltigt sötaktig med inslag av hö, gröna äpplen och honung. Eftersmaken har en
lätt och torr beska. Den som druckit de bayerska Helles som sålts på systemet förr lär känna igen sig.

Engelbräus historia börjar 1668, då Balthasar Hörmann öppnar ett
värdshus med tillhörande bryggeri. Efter
flera ägarbyten tar bryggmästaren Wilhelm Widenmayer, anfader till dagens
ägarfamilj, över bryggeriet 1888. I slutet av 1990-talet inleddes
moderniseringar och 2008 införskaffades åtta jästankar, som tillsammans rymmer
32 000 hektoliter öl. Det senaste tillskottet är en toppmodern
buteljeringsanläggning med en kapacitet att fylla 18 000 flaskor timmen.

Det är halvlitersflaskan av Engelbräu Urtyp Hell som kommer till Sverige (foto: Engelbräu).

Fakta Engelbräu Urtyp
Hell
Alkoholhalt: 4,9 %
Stamvörtstyrka: 11,7 %
Producent: Engelbräu Rettenberg
Leverantör: Velvetbox AB
Förpackning: Flaska, 50 cl
Pris: 19,90 kr (39,80 kr/l)

Den andra nyheten är ett veteöl
från ett av Tysklands nyare så kallade craft
bier-bryggerier – Freigeist Bierkultur
i Stolberg, Nordrhein-Westfalen. Aufschneider
är en hopfenweizen, det vill säga ett humligare veteöl. I det här fallet är det
humlesorterna cascade och mosaic som använts tillsammans med vete-, pilsner-,
cara- och Münchnermalt. Resultatet blir ett öl med kryddig, något
humlearomatisk doft med smak av ljust bröd, kryddnejlika, banan, honung och
örter.

Freigeist Bierkultur grundades
2009 av Sebastian Sauer. Målet med bryggeriet är enligt ägarna att ”slå sig
fria från de kreativa kedjorna hos industriella bryggerier genom att återliva
och uppdatera Tysklands unika, historiska ölstilar”.

Öl från Freigeist Bierkultur blir en ny upplevelse för många svenskar (foto: Systembolaget).

Fakta Freigeist
Aufschneider
Alkoholhalt: 6,0 %
Producent: Freigeist
Bierkultur
Leverantör: Constant Companion
Förpackning: Flaska,
50 cl
Pris: 29,90 kr (59,80 kr/l)

I samband med nyhetssläppet den 1
mars får också Beck’s komma
tillbaka till det fasta sortimentet efter ett års frånvaro. Samtidigt försvinner Störtebeker Kellerbier och Karmeliten Hefeweizen efter att ha sålt för dåligt.

Trots
fjolårets ökade ölförsäljning har tyska bryggerier anledning att vara
bekymrade. Det finns gott fog för att påstå att de gamla goda öltiderna är
över.

Även om det såldes aningen mer öl i Tyskland förra året så är vi långt ifrån den tyska
bryggerinäringens glansdagar. Trots sol, värme och fotbolls-VM ökade
försäljningen endast med 458 000 hektoliter under 2018. Det motsvarar en
ökning med 0,5 procent – eller lite drygt nittio miljoner halvlitersflaskor.

Trots fler bryggerier sjunker den tyska ölkonsumtionen (foto: diepresse.com).

Utslaget
på hela den tyska befolkningen motsvarar 2018 års konsumtion i sin tur
endast en dryg halvliter mer per person, enligt beräkningar från Georg
Schneider, ägare av Schneider Weisse-bryggeriet i München. För att hitta det tyska
öldrickarrekordet får vi gå tillbaka till 1976, då varje tysk drack 151 liter
öl. I dag ligger konsumtionen på drygt 101 liter per person och år – det vill
säga en minskning med cirka 100 halvlitersflaskor.

Dessutom
pågår det en strukturförändring i den tyska bryggerinäringen. Antalet
bryggerier har visserligen ökat under flera år. Men det beror främst på att det
blir fler små bryggerier, som producerar ganska dyr öl i små mängder. Vid
årsskiftet fanns det 1 539 bryggerier i Tyskland, vilket är 266 fler än
1997. Ökningen består endast av mikro- och småbryggerier, enligt Bayerischer
Brauerbunds vd Lothar Ebbertz. De stora
bryggerierna dominerar dock produktionen; sjuttio procent av Tysklands bryggerier
producerar endast 0,9 procent av all öl.

De sju största bryggerikoncernerna i Tyskland sålde närmare 55 miljoner hektoliter öl tillsammans 2018. Det motsvarar mer än hälften av den totala tyska ölproduktionen. Topp tre innehas av samma bryggerier som förra året medan det var tätare på platserna därefter.

Radeberger Gruppe blev åter Tysklands största bryggerikoncern med märken som Radeberger, Jever och Ur-Krostitzer. Totalt sålde koncernen 11,65 miljoner hektoliter öl förra året, vilket är 2,1 procent mer än året innan. I den tyska branschtidningen Inside lyfter bryggeriägarna fram den varma sommaren samt fotbolls-VM som förklaringar till det positiva resultatet.

Radeberger Gruppe blev 2018 åter Tysklands största bryggerikoncern (foto: capital.de).

På andra plats återfinns TCB Beverages, som har sitt säte i Frankfurt an der Oder i östra Tyskland. Koncernen sålde 8,95 miljoner hektoliter öl 2018, vilket är en procent mer än 2017. Störst del av ökningen stod märkena Feldschlösschen och Gilde för. Trea på listan är Oettinger Gruppe. Efter att genomgått en del interna ägarstrider under 2017, lyckades koncernen ta sig samman något sånär. Försäljningen minskade dock med 2,1 procent under 2018, till totalt 8,48 miljoner hektoliter. Fyra på listan är den bryggerikoncern som tappade mest av de sju största – Bitburger Braugruppe, vars försäljning sjönk med 3,1 procent till 6,59 miljoner hektoliter. Försäljningen av flaggskeppsmärkena Bitburger och König Pilsener sjönk med 4,2 respektive 4,8 procent. Även exporten gick sämre än väntat.

På femte plats återfinns jättarnas jätte AB Inbev, den enda koncernen på listan som inte är tyskägd. Resultatet präglas av den misslyckade försäljningen av bryggerierna Hasseröder och Diebels, där försäljningen av det förra märket tappade 7,5 procent till 143 000 hektoliter. Det positiva resultatet för veteölsmärket Franziskaner (+1,8 procent) och den marginella förlusten för flaggskeppet Becks (-0,6 procent) påverkade inte slutresultatet nämnvärt. AB Inbev rapporterade en försäljning som sjönk med 1,5 procent och landade på 6,48 miljoner hektoliter. Siffrorna inkluderar dock inte koncernens export.

Krombacher hamnar på sjätte plats. Försäljningen under 2018 hamnade på 6,31 miljoner hektoliter (+4,2 procent). Av detta säljs ungefär sex miljoner hektoliter under namnet Krombacher. Sist på topp sju är Paulaner Brauereigruppe, som förutom Paulaner och Hacker-Pschorr även består av märken som Kulmbacher och Fürstenberg. Koncernen stod för den största försäljningsökningen på listan (+5,5 procent) och landade på 6,05 miljoner hektoliter. Av detta stod veteölet Paulaner för drygt 2,5 miljoner hektoliter, vilket är en ökning med 7,1 procent från året innan.

Det
bayerska bryggarförbundet har haft sin årliga pressträff. Där konstaterades
bland annat att det blir fler bryggerier i Tyskland, men också att det finns
utmaningar med en sjunkande försäljning.

Vid årsskiftet fanns det 1 539
bryggerier i Tyskland, vilket är 39 fler än ett år tidigare. Av dessa finns
cirka 42 procent, eller 654 stycken, i Bayern. Det berättade Bayerischer Brauerbunds vd Lothar
Ebbertz vid förbundets årliga pressträff. Den största tillväxten sker inom små-
och mikrobryggerier, det vill säga bryggerier med en produktion på max
1 000 hektoliter. Dessa utgör drygt 55 procent av alla tyska bryggerier. Cirka
72 procent av alla tyska bryggerier (cirka 1 100 stycken) producerar i dag
upp till endast 5 000 hektoliter per år, vilket bara motsvarar 0,91
procent av all öl som bryggs i Tyskland. Som jämförelse är det endast 66
bryggerier som står för 83 procent av den totala tyska ölproduktionen.

De små bryggerierna blir allt fler i Tyskland, där branschen står inför flera utmaningar (foto: Gettyimages).

Bayerska
bryggarförbundets ordförande Georg Schneider pratade om något som bekymrar
de tyska bryggarna – den sjunkande försäljningen. Även om 2018 innebar en liten
uppgång, har trenden de senaste 25 åren varit tydlig. Schneider presenterade
tre förklaringar till detta: den demografiska situationen, förändrad livsstil (som
mer hälsomedvetenhet) och människors ökande mobilitet, som ofta hindrar
alkoholkonsumtion. Men trots detta ökar försäljningen av bayerska öl. Detta förklarar
Georg Schneider med det ökade utbudet alkoholfria öl, särskilt veteöl, och att
bayerska öl exporteras över hela världen. Bland länderna utanför EU är det Kina
som importerar mest från Bayern.

Det tyska bryggarförbundets ordförande Georg Schneider ser tre anledningar till sjunkande försäljning (foto: Bayerischer Brauerbund).

Georg
Schneider avslutade med att peka på några andra utmaningar som de tyska
bryggerierna står inför i framtiden. Internationaliseringen gör att bryggerierna,
särskilt de medelstora, är beroende av ett visst mått av samordning när det
gäller politik och ekonomi. Ett annat problem är tillgången på tomglas. Schneider
menar att det nuvarande retursystemet inte fungerar och att åtta eurocent pant
per flaska inte täcker kostnaderna. Ytterligare ett hot är den vikande
tillgången på utbildad arbetskraft. En sista utmaning handlar om klimatet. Förra
sommarens varma väder gav visserligen törstiga konsumenter, men var samtidigt dåligt
för humlen. Här sätter Schneider dock sitt hopp till nya, mer tåliga
humlesorter, som nu är under utveckling.

Den 1 mars stänger Brauerei Sigwart i Weissenburg för gott. Namnet lever dock vidare tack vare Privatbrauerei Hofmühl i Eichstätt.

Grunden till Brauerei Sigwart lades redan 1451, vilket gör bryggeriet till ett av de äldsta i Tyskland. Men den 1 mars är det över – då stänger det sista verksamma bryggeriet i bayerska Weissenburg. Att fortsätta verksamheten skulle kräva enorma investeringar i en modern buteljeringsanläggning, vilket inte skulle löna sig i det långa loppet, säger Sigwarts vd Wolfgang Aurnhammer till Eichstätter Kurier. För hundra år sedan fanns det sexton bryggerier i Weissenburg, men endast två av dem var kvar vid millennieskiftet.

Den 1 mars stänger Sigwart-bryggeriet i Weissenburg för gott (foto: Heubeck).

Aurnhammer lekte ett tag med tanken att buteljera Sigwart-öl hos andra bryggerier. Men eftersom många öl bryggs i små kvantiteter, skulle inte heller det vara ekonomiskt försvarbart. Istället förs nu rättigheterna till namnet Sigwart över till Privatbrauerei Hofmühl i Eichstätt, som kommer att brygga de två sorterna Sigwart Hell och Premium Pils under sina gamla namn. Man tar även över de kontrakt som finns med Sigwarts råvaruleverantörer, så att recepten är så lika som möjligt. Viss skillnad kommer dock märkas, eftersom Hofmühl använder annat vatten. Två av Sigwarts chaufförer och en administrativ assisten flyttar också med till Hofmühl. Däremot kommer inga bryggare att erbjudas nya tjänster.

För Hofmühl är övertagandet av Sigwart ytterligare ett steg för att långsiktigt säkra produktionen i Eichstätt. Bryggeriet har investerat kraftigt i ny teknik, energieffektivisering och förbättrad logistik de senaste åren. Att det bryggs öl av hög kvalitet i Eichstätt vittnar inte minst de utmärkelser som bryggeriet vunnit om. Vid World Beer Awards vann man exempelvis priset för ”Världens bästa vetebock”. Bryggeriet har också vunnit guld vid World Beer Championship.