Bara Bier

I samband med årets lönerörelse har personalen på tre tyska bryggerier i Niedersachsen strejkat under veckan. På Einbecker Brauhaus, Hofbrauhaus Wolters och Wittinger Brauerei lades arbetet ner under 24 timmar för att sätta press på arbetsgivarna inför löneförhandlingarnas tredje omgång på fredagen.

Totalt handlar det om 350 anställda på Einbecker Brauhaus, Hofbrauhaus Wolters och Wittinger Brauerei som kämpar för högre löner. Mellan måndag och onsdag har personalen på de tre bryggerierna turats om att strejka i 24 timmar för att få till ett så bra kollektivavtal som möjligt inför nästa avtalsperiod. Facket NGG kräver löneökningar på 385 euro under tolv månader från och med juni i år. Från arbetsgivarsidan har man erbjudit en inflationskompensation på tusen euro för 2023 och 140 euro för 2024. I andra delar av Tyskland ligger årets löneökningar på 180 euro till 240 euro, rapporterar Getränke News.

Facket har så här långt inte köpt arbetsgivarnas argument om att bryggerierna verkar på en extremt konkurrensutsatt marknad, att det är svårt att räkna på snabbt svängande priser på råvaror, energi och logistik samt att företagen alltjämt tyngs ner av höga kostnader. Från fackets sida menar man att förmågan att framgångsrikt hantera hård konkurrens helt enkelt handlar om skicklighet i ledarskapet. De anser också att de anställda är den enda förutsägbara variabel som bryggerierna har och att de borde få uppskattning för det. Blir personalen sparkad på smalbenen kommer de att tappa förtroende, motivation och ambition. Den lönehöjning som eftersträvas ska fungera som en motvikt mot höjda priser, det är en fråga om uppskattning och inte att begära för mycket, heter det.

Årets tyska humleskörd kommer att bli lägre än förväntat. Detta enligt preliminära siffror från det tyska humleodlarförbundet. Den främsta orsaken är en lång torrperiod under sommaren, som inte vägdes upp av det regn som kom under senare delen av säsongen.

Den officiella uppskattningen av årets tyska humleskörd visar att det i Hallertauregionen skördats 35 250 ton humle på en total yta av 17 129 hektar. I Tettnangregionen uppskattas skörden till 2 928 ton i området Elbe-Saale och 550 ton i området Spalt. I odlingsområdet Bitburg uppgår 2023 års skörd till 22 ton. Sammanlagt blir det en humleskörd på 41 110 ton i Tyskland, vilket är cirka tjugo procent högre än det historiskt dåliga skördeåret 2022. Sett till de senaste tio åren ligger dock årets skörd ungefär 5 000 ton under snittet. Tidiga analyser av humlens alfasyrainnehåll indikerar att också detta är aningen under snittet, skriver Getränke Zeitung.

Enligt det tyska humleodlarförbundet gör klimatförändringarna det nödvändigt att anpassa odlingssystemen. En titt på den globala humleproduktionen visar att det i dag är vanligt att kombinera torkbeständiga humlesorter med utvecklade bevattningssystem. Som en av världens ledande humleodlarnationer måste Tyskland komma ifatt och göra nödvändiga justeringar, menar förbundet. Framtagande av nya humlesorter, parallellt med en kraftig utbyggnad av bevattningssystemen, måste ges högsta prioritet och ske med hög fart.

I en stor intervju framhåller det tyska bryggeriförbundets nye ordförande Christian Weber att den tyska bryggerinäringen är uthållig. Samtidigt ger han sin syn på branschens utmaningar, framtida uppdrag och politiska beslut.

Det är i branschtidningen Getränke Zeitung som Christian Weber ger sin första större intervju som ny ordförande för det tyska bryggeriförbundet Deutscher Brauer-Bund (DBB). På frågan vilken som är hans för stunden viktigaste uppgift svarar han att de förändringar som sker i kölvattnet av coronapandemin, Ukrainakriget och politiska beslut kring energi och miljö, kräver att bryggeriförbundet visar fullt engagemang för att hänga med i svängarna och aktivt representera de tyska bryggeriernas intressen. Han menar att bryggeribranschen inte bara behöver identifiera och tidigt undvika risker, utan också måste ta initiativ och dra fördel av de möjligheter som erbjuds, till exempel när det gäller förnybar energi.

Att ta över som ordförande för bryggeriförbundet i tider av kris kan tyckas vara vågat. Christian Weber menar dock att det inte var något svårt beslut att representera en organisation och bransch som står för hög kvalitet, som stödjer odling av högkvalitativt korn, vete och humle och som bidrar till att Tyskland har en gastronomi av högsta klass. Han menar att DBB många gånger genom åren har visat hur viktigt det är att samarbeta inom branschen för att möta framtida utmaningar. Eftersom bryggerierna talar med en röst blir de också lyssnade på, kan föra diskussionen framåt och säkra sina intressen.

I intervjun berörs också frågan om den höga inflationen och om bryggerierna kommer att kunna komma tillbaka till det läge som rådde 2019. Weber framhåller att de höga kostnaderna är en enorm börda för alla bryggerier. Att jämföra med hur det var 2019 är meningslöst, det är bättre att titta framåt och kämpa för bryggeriernas framtid. Som ägare av det familjeägda bryggeriet Karlsberg Brauerei har han vanan inne att tänka i generationer. Han avslutar med att säga att de tyska bryggeriernas framtid är beroende av deras förmåga att investera och attrahera personal till branschen. Det är något som driver honom varje dag.

Öl från andra länder blir allt populärare på en annars sviktande ölmarknad i Tyskland. I en nyligen publicerad undersökning svarar tyska öldrickare på frågan varför de väljer öl från andra länder.

Enligt Mafowerks undersökning Importbiere 2023 är det framför allt tyska öldrickare i åldrarna 30 till 39 år som oftast köper öl från andra länder. Om försäljningen av importerad öl kommer att öka ytterligare hänger dock till stor del på den yngre åldersgruppen 18 till 29 år, heter det vidare. 83 procent av de som köper importöl ser sig själva som konnässörer, med en god till mycket god kunskap om öl, som också är öppna för att dricka lokal öl när de är utomlands. För de flesta av dessa konsumenter är öldrickande också ett nöje och öl beskrivs som ”något speciellt”.

På frågan varför tyskarna köper importerad öl visar undersökningen att det ofta handlar om en vilja att uppleva nya smaker och få lite omväxling från de invanda tyska ölen. 37 procent av de tillfrågade tycker till och med att utländsk öl smakar bättre än tysk. Trots det väljer 72 procent av konsumenterna helst utländska öl som är bryggda enligt samma princip som den tyska renhetslagen, det vill säga att de bara innehåller vatten, malt, humle och jäst. Konsumtionen av importerad öl påverkar också viljan att köpa den inhemska; trettio procent av importköparna uppger att de nu köper mindre tysk öl.

Mafowerk är ett oberoende marknadsundersökningsföretag med fokus på marknadsföring, försäljning och strategier. Företaget tar fram lösningar för kunder inom sektorerna konsumtionsvaror och detaljhandel. För undersökningen Importbiere 2023 tillfrågades 1 000 tyska köpare av importerad öl om sina inköpsvanor. Dessa svarade under juli 2023 på en online-enkät med flera frågeområden.

Försäljningen av alkoholfri öl i Tyskland har ökat med 96 procent under de senaste tio åren. Det visar statistik som publiceras inför den internationella öldagen den 4 augusti.

Under 2022 producerades det drygt 474 miljoner liter alkoholfri öl i Tyskland, till ett sammanlagt värde av cirka 396 miljoner euro. Detta kan jämföras med 2012, då det producerades 242 miljoner liter alkoholfri öl i landet. Enligt nyligen publicerade siffror från den tyska statistikmyndigheten Destatis ligger dock de alkoholfria ölvarianterna fortfarande i lä jämfört med dem med alkohol. Under fjolåret producerade tyska bryggerier drygt 7,6 miljarder liter öl med alkohol till ett värde av ungefär sex miljarder euro. Detta är dock tolv procent mindre än för tio år sedan, skriver Getränke Zeitung.

Ölblandningar som radler har lägre alkoholhalt, men är inte helt alkoholfria. Enligt Destatis har produktionen av dessa drycker också ökat de senaste tio åren, från närmare 325 miljoner liter 2012 till nästan 403 miljoner liter 2022. Det motsvarar en ökning på 24 procent, vilket sett över hela tioårsperioden dock är en mer moderat ökning än den för helt alkoholfria öl.

Ölförsäljningen i Tyskland sjönk med 2,9 procent eller 127,8 miljoner liter under det första halvåret i år jämfört med samma period förra året. Det visar nyligen publicerade siffror från den tyska statistikmyndigheten Destatis.

Det såldes cirka 4,2 miljarder liter öl i Tyskland under årets första sex månader. Efter fjolårets lilla återhämtning efter coronakrisen, sjönk siffrorna återigen detta år. Jämfört med det första halvåret 2013 har ölförsäljningen i Tyskland sjunkit med hela 12,2 procent. Detta enligt färsk statistik från Destatis, som dock inte inkluderar alkoholfria öl, andra maltdrycker eller öl importerad från länder utanför EU.

82 procent av all öl som såldes i Tyskland var avsedd för inrikes konsumtion. Försäljningen inom Tyskland sjönk med 3,5 procent till 3,4 miljarder liter jämfört med de första sex månaderna 2022. De återstående arton procenten, eller 757,5 miljoner liter, gick på export eller till bryggerianställda som så kallad haustrunk. Försäljningen av ölblandningar sjönk i sin tur med 8,6 procent mellan januari och juli i år, jämfört med samma månader förra året.

Om vi bara tittar på den tyska ölförsäljningen i juni 2023 så var den 1,6 procent lägre än i juni 2022, men något bättre än försäljningen under första halvåret 2019 – det vill säga innan pandemin. 2019 års juniförsäljning var dock i sin tur nio procent sämre än den under samma månad 2018. Över en femårsperiod har den tyska ölförsäljningen i juni sjunkit med 10,7 procent eller drygt fem miljoner hektoliter. Även exporten går sämre; jämfört med juni 2022 var årets utlandsförsäljning 3,3 procent lägre.

Miljardären Jobst Kayser-Eichberg har avlidit i sviterna av en allvarlig sjukdom. Den framgångsrike entreprenören ägnade många år av sitt liv åt att bygga upp ett ölimperium i München. Han blev 82 år gammal.

Jobst Kayser-Eichberg började sin bana inom läkemedelsindustrin, men gick 1988 över till ölbranschen. 1994 blev han verkställande delägare för Spaten-Franziskaner-Bräu i München och var som vd senare delaktig i bryggeriets köp av Löwenbräu. Han blev även delägare i Dinkelacker-Schwabenbräu i Stuttgart, skriver frischeingeschenkt.de.

2004 sålde Kayser-Eichberg sitt företag till det som då hette Interbrew, dagens AB Inbev. Fastigheterna kvarstod dock i familjens ägo och förvaltades av fastighetsbolaget Sedlmayr Grund und Immobilien, där Kayser-Eichberg satt i styrelsen och senare också blev hedersordförande. I ett uttalande från AB Inbev heter det att han under flera årtionden formade Spaten-Franziskaner-Bräu med stor hängivenhet och ett arbetssätt som uppskattades av alla.

Den dystra trenden för den tyska ölförsäljningen fortsatte under maj. Jämfört med samma månad i fjol såldes det 3,3 procent mindre öl i Tyskland under årets femte månad.

Det såldes ungefär 8,3 miljoner hektoliter öl i Tyskland under maj månad 2023, vilket är 286 000 hektoliter mindre än samma period förra året. Jämfört med maj 2019, det vill säga innan coronapandemin, har den tyska ölförsäljningen minskat med 4,6 procent; går vi tillbaka ytterligare ett år och jämför med 2018 är minskningen hela 13,9 procent. Försäljningen av ölblandningar minskade i sin tur med 13,7 procent i maj i år jämfört med maj 2022. Under månaden såldes det 456 000 hektoliter, vilket är 73 000 hektoliter mindre än i fjol. Allt detta enligt siffror från den tyska statistikmyndigheten Destatis, som dock inte räknar in alkoholfria öl, andra maltdrycker eller öl importerat från länder utanför EU.

Tysklands ölexport till andra EU-länder sjönk med 7,7 procent, eller 66 000 hektoliter, under maj 2023. Till länder utanför EU såldes det i sin tur 8,4 procent mindre öl, vilket motsvarar ett tapp på cirka 51 000 hektoliter. Allt som allt exporterade tyska bryggerier 1,3 miljoner hektoliter öl under årets majmånad, vilket är 7,9 procent (eller 116 000 hektoliter) mindre än 2022.

Bryter vi ner siffrorna på förbundslandsnivå, ser vi att ölförsäljningen bara ökade på tre ställen i maj: Berlin/Brandenburg (+11,6 procent), Sachsen (+4,2 procent) och Sachsen-Anhalt (+1,2 procent). Alla andra förbundsländer visar negativa majsiffror. Störst var minskningen i Thüringen (-23,9 procent), Hessen (-16,2 procent) och Mecklenburg-Vorpommern (-10,5 procent). Därefter följer Baden-Württemberg (-6,6 procent), Rheinland-Pfalz/Saarland (-5,9 procent), Niedersachsen/Bremen och Schleswig-Holstein/Hamburg (båda -5,1 procent). Skadan blev något mindre i Nordrhein-Westfalen (-4,0 procent) och Bayern (-0,7 procent).