Bara Bier

Koblenzer Brauerei har ansökt om konkurs. Produktionen kommer dock fortsätta tillsvidare och de 42 anställda kommer under tiden få lön ur en särskild konkursfond.

Bryggeriet har under flera år kämpat mot stigande kostnader och en allmän tillbakagång i den tyska ölförsäljningen. Enligt företrädare från Koblenzer Brauerei kan produktionen inte längre bedrivas på ett sätt som täcker kostnaderna. Andra källor menar dock att detta inte är hela sanningen. En större anledning till konkursen sägs vara en stor fastighetsaffär. 2018 köptes nämligen hela bryggeriområdet av den bayerske investeraren Christian Seitz, som planerar att utveckla området med hundratals bostäder, hotell och ett teknikcenter, skriver Getränke News.

Staden Koblenz har också antagit en detaljplan som omfattar dessa planer. Bryggeriets öde ska därmed ha varit beseglat redan för två år sedan. Hur stor del av konkursen som beror på höga kostnader och hur mycket som beror på fastighetsaffären är dock oklart. Men att den tyska bryggerinäringen brottas med ekonomiska problem är ingen hemlighet. Bara de fyra senaste åren har bryggerier som Bischoff, Franken Bräu, Memminger, Pfungstädter och Waldstadtbrauerei Iserlohn ansökt om konkurs.

Koblenzer Brauerei hette tidigare Königsbacher Brauerei och kan se tillbaka på en lång historia. Enligt bryggeriet själva har man bryggt öl i Koblenz sedan 1689. Från 1992 ägdes bryggeriet av Karlsberg Brauerei, som sålde verksamheten till privata investerare 2012. Det var också då namnet ändrades till Koblenzer Brauerei. Då hade redan Bitburger Braugruppe tagit över varumärkesrätten och distributionen av märkena Königsbacher och Nette från Karlsberg. Dessa har sedan dess bryggts på licens i Koblenz. Var de ska bryggas i fortsättningen är i dagsläget oklart.

Radeberger och Bitburger höjer sina ölpriser från den 1 februari 2024 och blir därmed de första tyska bryggerikoncernerna att avisera kommande prishöjningar. Detta kan också bli startskottet för fler att följa efter.

Från den 1 februari nästa år höjer Bitburger Braugruppe priset på sina flasköl med mellan 6,00 och 8,33 euro per hektoliter. Höjningen omfattar märken som Bitburger, König Pilsener, Köstritzer, Licher och Benediktiner. Priset på fatöl ändras dock inte. Radeberger Gruppe, med märkena Radeberger, Jever, Schöfferhofer, Clausthaler, Berliner Pilsner, Ur-Krostitzer, Stuttgarter Hofbräu och Tucher, höjer i sin tur priset på flasköl med mellan 3,40 och 6,70 euro per hektoliter. Koncernen höjer dessutom priset på fatöl med fem euro per hektoliter. Bakom höjningarna ligger bland annat fortsatt höga kostnader får råvaror och energi samt kraftigt ökade personalkostnader, rapporterar Getränke News.

Konsumenterna får nu räkna med att betala mellan 1,00 och 1,50 euro mer för en back öl från de två bryggerikoncernerna. Ökade logistikkostnader på grund av nya tullavgifter kan också innebära att priset för en back höjs med ytterligare femtio eurocent. Enligt Radeberger har kostnaderna för produktion, transport, distribution och marknadsföring av öl ökat kraftigt på grund av de senaste årens kriser. Trots att de värsta prisökningarna verkar vara över, ligger kostnaderna fortfarande en bra bit över de som rådde innan coronapandemi, energikris och Ukrainakrig.

Från Radebergers sida framhäver man dock att det är viktigt att vanliga konsumenter fortfarande har råd med öl, inte minst i dessa tuffa tider. Koncernen menar att man alltid försöker höja sina priser så lite som möjligt och att de har ökat betydligt mindre än konsumentprisindex för livsmedel totalt. Sedan 2020 har koncernens ölpriser ökat med i snitt fjorton procent, medan övriga livsmedel blivit 31 procent dyrare under samma period. Senast Radeberger höjde sina priser var i slutet av 2022, medan Bitburger höjde sina i maj 2022 och februari 2023.

Raphael Rauer lämnar posten som chef för handel och internationella marknader på Paulaner. Beskedet kom en dag innan Oktoberfest startade i Paulaners hemstad München och innebär att tre toppchefer lämnat bryggerikoncernen sedan april i år.

Raphael Rauer har arbetat inom Paulaner Gruppe sedan juli 2017. Han började som chef för försäljning till detaljhandeln och har sedan maj 2018 varit en del av ledningsgruppen, först som chef för försäljning, handel och marknadsföring och senare även för de internationella marknaderna. Att Rauer lämnar innebär att tre toppchefer lämnat Paulaner på knappt ett halvår. I april fick Jörg Lehmann lämna posten som vd eftersom han inte delade ägarnas syn på hur verksamheten ska bedrivas. Nyligen kom också beskedet att Willy Schmidt avgår som vd för de Paulanerägda bryggerierna Hoepfner och Schmucker, med den officiella anledningen att han vill dra ner på tempot.

Samtliga chefsavgångar sker i kölvattnet av den förändring av Paulaners bolagsstruktur, som ägarkoncernen Schörghuber Gruppe inledde för ett drygt år sedan. Inom Paulaner Gruppe har ledordet sedan dess varit förändring. I ett pressuttalande säger Florian Schörghuber, vice-vd för Schörghuber Stiftung, att marknaden är mer dynamisk och utmanande än någonsin tidigare. Detta kräver större rörlighet. Paulaner vill vara nära sina kunder, flexibelt utnyttja de möjligheter som finns och få ut så mycket som möjligt av tillväxtmöjligheterna, skriver Getränke News.

Paulaner Brauerei Gruppe ägs till sjuttio procent av familjeägda Schörghuber Gruppe, som grundades i München 1954. De övriga trettio procenten ägs av Heineken. Förutom Paulaner Brauerei, grundat 1634 i München, ingår även de helägda märkena Hacker-Pschorr, Auerbräu, Weissbierbrauerei Hopf, Chiemseer, Fürstenberg, Hoepfner, Schmucker och Mönchshof i koncernen. Man äger även drygt 63 procent av Kulmbacher Brauerei.

Willy Schmidt lämnar posten som vd på de Paulanerägda bryggerierna Schmucker och Hoepfner från och med den 31 oktober. Han har suttit på vd-stolarna sedan 2007 respektive 2014 men uppger nu att han vill dra ner på tempot. Paulaners ändrade strategi tros också ligga bakom beslutet.

Willy Schmidts beslut att lämna vd-posterna för Schmucker och Hoepfner sammanfaller med den förändring av företagsstrukturen som Paulaner Gruppes ägarkoncern Schörghuber Gruppe inledde för ett drygt år sedan. Tecken på att förändring var på gång fanns dock redan 2019 då Nico Nusmeier, tidigare chef på Heineken i Tyskland och känd för sina hårda nypor, återvände till sin gamla roll som vd för Schörghuber Gruppe. Den förste som blev varse förändringsvågen var Jörg Lehmann, som under våren 2023 efter fem år fick lämna posten som vd för Paulaner eftersom han inte delade ägarnas syn på hur verksamheten ska bedrivas, skriver Getränke News.

Nu blir alltså Willy Schmidt nästa toppchef att lämna Paulaner Gruppe. I ett uttalande säger han att han gett Schmucker sexton år och Hoepfner närmare tio år av sitt liv och under denna tid varit med om att fira många framgångar och att vinna flera utmärkelser. Nu känner han dock att tiden rinner iväg snabbare och snabbare. Han har därför bestämt sig för att sänka tempot, se vart vägarna tar honom och fundera över sina prioriteringar i livet. I samma veva kommer Schmidt också att lämna posten som ordförande för bryggeriförbundet i Hessen/Rheinland-Pfalz.

Paulaner Brauerei Gruppe ägs till sjuttio procent av familjeägda Schörghuber Gruppe, som grundades i München 1954. De övriga trettio procenten ägs av Heineken. Förutom Paulaner Brauerei, grundat 1634 i München, Hoepfner och Schmucker, ingår även de helägda märkena Hacker-Pschorr, Auerbräu, Weissbierbrauerei Hopf, Chiemseer, Fürstenberg och Mönchshof i koncernen. Man äger även drygt 63 procent av Kulmbacher Brauerei.

Vid årsskiftet stänger Einbecker Brauhaus sitt dotterbryggeri Braumanufaktur Härke i Peine. Bryggeriets öl kommer att finnas kvar men bryggas och säljas av Einbecker själva framöver.

Einbecker Brauhaus tog 2013 över det som då hette Privatbrauerei Härke och räddade bryggeriet från konkurs. Då ombildades också företaget, som fick namnet Braumanufaktur Härke. De två bryggerierna har dock samarbetat sedan 2011, då Einbecker började sköta Härkes buteljering och logistik. Efter övertagandet har Einbecker investerat drygt 2,5 miljoner euro i Härke. Att man nu lägger ner verksamheten i Peine beror på dålig lönsamhet. Försäljningen har minskat betydligt, vilket tillsammans med kraftigt ökade kostnader tvingar fram detta steg, skriver Getränke News.

Härkes öl kommer i fortsättningen att bryggas av Einbecker under överseende av den nuvarande bryggmästaren Nils Schiemann. Bryggeriets storsäljare Härke Pils kommer dock fortsatt säljas till ”kundvänliga priser”, det vill säga något lägre än Einbeckers motsvarighet Einbecker Brauherren. Detta på grund av den lägre köpkraften i Peine, uppger representanter från Einbecker, som också lovar att bevara den lokala ölfestivalen Hoffest. Av Härkes sju anställda kommer några erbjudas anställning på Einbecker, medan övriga får hjälp med att hitta nya jobb.

Det finns bevis för att det har bryggts öl i Peine sedan 1356. Staden fick dock sina första bryggeribestämmelser 1706. I slutet av 1700-talet etablerade sig flera stora bryggerier i staden och av dessa fanns fyra kvar 1848. 1890 köpte Ernst Härke upp Rauls’sche Brauerei med tillhörande krog och gav det namnet Härke Brauerei Ausschank. Detta blev 1982 Privatbrauerei Härke, vilket i samband med Einbeckers övertagande 2013 ändrade namn till dagens Braumanufaktur Härke.

AB Inbev-ägda altbierbryggeriet Diebels gör sig av med halva personalen och stänger en av två buteljeringsanläggningar i Issum. Detta i ett försök att bevara resten av verksamheten på orten.

Altbierbryggeriet Diebels brottas med ekonomiska problem. Därför vidtar man drastiska åtgärder för att rädda kvar den verksamhet man har i Issum i Nordrhein-Westfalen. I ett uttalande säger ägaren AB Inbev Deutschland att bryggeriet är en viktig arbetsgivare på orten, men att den rådande ekonomiska situationen gör det nödvändigt att göra vissa nedskärningar, skriver Getränke Zeitung.

Precis som alla andra tyska bryggerier har Diebels drabbats av skenande kostnader, förändrat konsumentbeteende och en minskande ölmarknad. AB Inbev uppger att man känner sitt ansvar att ändå försöka rädda kvar verksamheten i Issum. Enligt bryggerijätten kommer Diebels Alt även i fortsättningen att bryggas på orten och finnas tillgänglig för konsumenterna, som inte ska märka någon skillnad. Samtidigt uppger Inbev att man avser stärka nätverket mellan sina fyra tyska bryggerier och förbereda dem för framtida utmaningar.

Diebels Alt grundades 1878 av den då 32-årige Josef Diebels från Krefeld. Som företagssymbol valde han ett hoppande rådjur, något som också återfinns i Issums stadsvapen. Bryggeriet har haft flera ölstilar i sitt sortiment, men är sedan 1977 ett specialiserat altbierbryggeri. 2001 gick Diebels upp i Interbrewkoncernen, som 2005 blev Inbev och sedan 2008 är Anheuser-Busch Inbev.

Artificiell intelligens (AI) kan användas av bryggerier för att bland annat hitta fel i ölet, föreslå förbättringar eller utveckla nya recept. På världens äldsta bryggeri vill man dock använda tekniken med förnuft.

På Bayerische Staatsbrauerei Weihenstephan används redan AI, till exempel för att avgöra när bryggeriutrustningen behöver underhållas. Tekniken mäter hur väl utrustningen fungerar och hur stort slitaget är på enskilda komponenter. Så fort någon avvikelse upptäcks larmar systemet – långt innan det mänskliga ögat upptäcker något fel. Detta gör att bryggeriet kan undvika dyra produktionsstopp och se till allt fungerar som det ska, skriver About Drinks.

Vissa bryggerier experimenterar också med AI för att utveckla nya recept. För Weihenstephan är detta dock något som ska ligga i bryggmästarens (verkliga) händer, medan AI i första hand ska användas för att övervaka den tekniska processen. Samtidigt medger bryggerichefen Josef Schrädler att AI-tekniken innebär spännande möjligheter och är något som branschen inte kan blunda för. Han menar också att Weihenstephan välkomnar teknik som bidrar till att upprätthålla en god och stabil kvalitet.

Bryggeriet i Weihenstephan grundades enligt de flesta år 1040 som ett klosterbryggeri drivet av benediktinmunkar. Klostrets ölbryggningstradition lär dock gå ända tillbaka till 700-talet. Sedan 1803 ägs bryggeriet av förbundslandet Bayern, men drivs som vilket kommersiellt bryggeri som helst. Dagens namn fick bryggeriet dock först 1921. Inom bryggeriområdet ryms även en filial till Münchens tekniska universitet (TUM), vars utbildningar för bryggmästare och bryggeritekniker är kända över hela världen.

Schörghuber Gruppe ökar sin försäljning med 19,7 procent under räkenskapsåret 2022. Till stor del beror detta på det goda resultatet för Paulaner Brauerei Gruppe, som koncernen äger tillsammans med Heineken.

Paulaner Brauerei Gruppes försäljning uppgick till 808 miljoner euro under 2022, vilket kan jämföras med 669 miljoner euro 2021. Koncernens sammanlagda dryckesförsäljning uppgick till 9,3 miljoner hektoliter, varav 6,3 miljoner hektoliter var öl (motsvarande siffror 2021 var 8,4 miljoner hektoliter respektive 5,9 miljoner hektoliter). De förluster som uppstod när Paulaner lämnade den ryska marknaden har tagits igen genom en ökad försäljning på de europeiska kärnmarknaderna och i Asien. I Tyskland har ökningen främst skett inom segmentet ljus öl och för läskmärket Paulaner Spezi.

Under kommande år kommer Paulaners ägare investera inom dryckessegmentet. Från Paulaner Brauerei Gruppes håll vill man gärna använda dessa investeringar för att stärka flaggskeppsmärket Paulaner, liksom märkena Chiemseer, Hacker-Pschorr och Mönchshof samt att få Paulaner Spezi att växa ytterligare. Målet är att bli en av de tio största bryggerikoncernerna i Europa.

Paulaner Brauerei Gruppe ägs till sjuttio procent av familjeägda Schörghuber Gruppe, som grundades i München 1954. De övriga trettio procenten ägs av Heineken. Förutom Paulaner Brauerei, grundat 1634 i München, ingår även de helägda märkena Hacker-Pschorr, Auerbräu, Weissbierbrauerei Hopf, Chiemseer, Fürstenberg, Hoepfner, Mönchshof och Schmucker i koncernen. Man äger även drygt 63 procent av Kulmbacher Brauerei.