Bara Bier

På lördag börjar årets Oktoberfest i München. Det uppmärksammar flygbolaget Lufthansa med personal klädd i traditionella bayerska kläder, en speciell Oktoberfestmeny – och fatöl i kabinen.

Det är i första hand resande i Lufthansas business class som får avnjuta härligheterna. Premiärturen startar från New York-flygplatsen Newark den 19 september. Den 25 september avgår Oktoberfestflyget från München till Singapore och den 6 oktober, dagen innan Oktoberfest slutar, drar kabinpersonalen på sig festkläderna på flighten till Shanghai. Oktoberfesttemat dyker dessutom upp på utvalda Lufthansaflyg inom Europa.

Resande i Lufthansas business class kan dricka fatöl på 10 000 meter under Oktoberfest (foto: Kerstin Rosskopp/Lufthansa AG).

I business class kommer det dessutom att serveras fatöl. Ett speciellt ”flygvänligt” fat har tagits fram, där kolsyretrycket kan styras med en ventil. Detta motverkar övertryck ombord och ölet kan serveras på 10 000 meters höjd. Tillsammans med ölen kan passagerarna avnjuta en speciell Oktoberfestmeny bestående av tryfflad oxtartar, följt av röding med Rieslingsås och bayersk glass med pistagepesto. Även Lufthansas lounger är redo för Oktoberfest. I de tolv loungerna i terminal 2 på Münchens flygplats kommer 4 000 kilo leberkäs, drygt 38 000 kringlor och cirka 750 kilo weisswurst att avnjutas under september och oktober. I samtliga lounger finns så klart också oktoberöl på fat.

De festkläder som kabinpersonalen har på sig är designade och tillverkade av Münchenbaserade klädfirman Angermaier. Flygvärdinnornas traditionella dirndl är mörkblå med silvergrå förkläden. Den manliga delen av personalen bär korta lederhosen med mörkblå västar i samma material som kvinnornas dirndl. Det är tredje året i rad som Angermaier klär upp Lufthansas personal under världens största folkfest.

De
tyska bryggerierna är de stora vinnarna efter en lång sommar med vackert väder och
höga temperaturer. Ovanligt mycket öl dracks dessutom under kvällstid.

Med en medeltemperatur på 19,3 grader var årets
sommar den näst varmaste i Tyskland sedan man började föra statistik 1881. Några
som drog nytta av vädret var de tyska bryggerierna. Enligt den tyska branschorganisationen
Deutschen Brauer-Bund sålde tyska bryggerier
i snitt 1,2 procent mer öl under årets sju första månader jämfört med samma
period förra året. Vissa bryggerier fick till och med införa extra skift för
att klara av att möta efterfrågan. Allra bäst gick det i maj och juni.

Tyska uteserveringar och ölträdgårdar har varit fullpackade i sommar (foto: Tanja Pickartz).

Stora
fotbollsmästerskap brukar kunna dra
upp försäljningen, särskilt om det går bra för Tyskland. Att Die Mannschaft slogs ut redan i gruppspelet
i årets fotbolls-VM har dock inte påverkat ölförsäljningen nämnvärt. Vackert
väder verkar alltså vara en viktigare faktor för ölförsäljningen, något som
bekräftas av flera stora bryggerier. Till exempel ökade Veltins sin försäljning med 7,8 procent
under sommaren. Bryggeriet har också märkt ett förändrat konsumentbeteende. Det
såldes betydligt mindre öl än normalt under dagtid, medan ölträdgårdar och uteserveringar
var fullpackade under de ljumma kvällarna. Restauranger som inte har
ölträdgårdar har dock haft det lite tuffare.

Bochum-bryggeriet
Fiege kan räkna hem en
tvåsiffrig ökning i procent av försäljningen under sommaren. Det som sålt bäst är
ljus lager (Helles) och ölblandningen
Radler. Men även de alkoholfria ölen
sålde bra. Enligt siffror från Deutschen Brauer-Bund ökade försäljningen av
ölblandningar och alkoholfria öl med tvåsiffriga procenttal under sommaren.

Under lång tid har ölen på Oktoberfest bara kommit från de sex största bryggerierna i München. Nu vill en kultförklarad uppstickare ändra på det.

Inom fem år ska Giesinger Bräu finnas med på Oktoberfest, i alla fall om ägaren Steffen Marx får bestämma. Det kommer dock inte bli lätt att slå sig in på ölfesternas fest, där det sedan lång tid endast serverats öl från de sex stora Münchenbryggerierna: Paulaner, Löwenbräu, Spaten, Hacker-Pschorr, Augustiner och Hofbräu. Steffen Marx anser dock att tidsramen på fem år är realistisk och tror att han kommer att vinna acceptans hos arrangörerna.

Steffen Marx tror att hans Giesinger Bräu finns med på Oktoberfest inom fem år (foto: Marcus Schlaf).

Om Giesinger får vara med på Oktoberfest kommer man till en början ha ett mindre festtält. I dagsläget kan Giesinger brygga 30 000 hektoliter öl om året, vilket är för lite för att kunna ha ett större tält under Oktoberfest. I ölfestens största tält brukar det nämligen gå åt cirka 7 000 hektoliter öl under de dryga två veckor som festligheterna pågår. I ett eventuellt Giesinger-tält skulle bänkarna inte stå så tätt och priserna skulle vara lite mer familjevänliga, rapporterar webbtidningen TZ.

Att komma in bland festtälten kommer dock inte bli enkelt. Oktoberfestgeneralen Josef Schmid har visserligen redan lagt in ett gott ord för Steffen Marx. Men han måste även skriva ett brev till organisationskommittén och bevisa att han har kapacitet att brygga tillräckligt med öl. Enligt traditionen får endast öl som bryggs i München enligt den bayerska renhetslagen (Reinheitsgebot) serveras på Oktoberfest. Stadgarna säger dessutom att de deltagande bryggerierna ska vara ”traditionella bryggerier”. Giesinger har dock bara funnits i tretton år.

Weissbier-bryggeriet Erdinger laddar för kallare tider
med kryddigt veteöl. Många är de ölkännare som ser fram emot den årliga utgåvan
av Schneeweisse, som säljs mellan oktober
och februari.

1998 blev Erdinger
Weissbräu det första tyska bryggeriet att lansera ett speciellt vinteröl.
Med en alkoholhalt på 5,6 procent och en kryddig fyllighet har Erdinger Schneeweisse en speciell karaktär,
som passar särskilt bra under årets kalla månader. Flaskans etikett med ett snöigt
skogslandskap bidrar också till den vintriga känslan.

Erdinger Schneeweisse är ett veteöl för årets kalla månader (foto: Erdinger Weissbräu).

Smaken
är lent maltig med en aning sötma. I
eftersmaken slår humlen igenom utan att ta över allt för mycket. Vid lanseringen
av årets Schneeweisse brukar bryggeriet
slå på stort och lansera speciella glas och annat marknadsföringsmaterial som
ölunderlägg och posters. Allt mycket eftertraktat av ölkännare och samlare.

Erdinger
Weissbräu är ett ägarskött privatbryggeri
som finns i Erding i Oberbayern. Bryggeriet grundades 1886 och har genom åren fokuserat
på att brygga och förfina elva olika varianter veteöl. Ölen exporteras till mer
än nittio länder världen över, men all bryggning sker endast i Erding.

Fotboll och öl är en oslagbar
kombination tycker många. Den som besöker tyska Bundesligaarenor kommer
dessutom att känna igen priserna.

Fans till storlaget FC Bayern München
är återigen de som får betala mest för ölen. En halvliter Paulaner kostar 4,40
euro på Allianz Arena, vilket dock är
samma pris som förra säsongen. Faktum är att priserna är oförändrade på de
flesta arenorna i tyska förstadivisionen Bundesliga.
Den enda höjningen står VfB Stuttgart för,
som har höjt priset med tio eurocent. Men det som kanske sticker ut mest är priserna
på RB Leipzigs hemmamatcher. Den
som vill se Emil Forsberg och kompani på Zentralstadion kan glädja sig åt att
ölen är hela femtio eurocent billigare än föregående år. Med 3,50 euro är man
dessutom billigast av alla klubbar i ligan.

FC Bayerns fans är återigen de som får betala mest för matchölen (foto: Imago Ulmer).

Här är ölpriserna på alla
Bundesligalags hemmamatcher:

* Säljer endast öl I 0,4
litersmuggar, priset omräknat till 0,5 liter.

Humleskörden i Tyskland har
kommit igång, en vecka tidigare än normalt. Det kommer att ta en dryg månad att
få in all humle, men redan nu verkar det som att kvaliteten och mängden ändå är
bättre än förväntat.

Trots en sommar med höga temperaturer och lite nederbörd, räknar de
tyska humleodlarna med en skörd som bara är något under det normala. 3,1
procent av humlearealen drabbades extra hårt med små skördar, vilket kommer att
minska den totala humleskörden i Tyskland med cirka 3,45 procent, enligt beräkningar
som presenteras av Inside Beer.

Årets humleskörd i Tyskland blir bättre än många befarat (foto: altmuehlfranken.de).

De vanligaste bashumlesorterna
står för cirka sjuttio procent av den totala arealen i världens näst största
humleodlingsområde. Bland dessa finns Herkules med 6 309 hektar och Hallertauer
Magnum med 1 992 hektar, följt av aromsorterna Perle (3 303 hektar)
och Hallertauer Tradition (2 712 hektar). Modernare humlesorter står bara
för 1 150 hektar totalt, där de mest kända är Mandarina Bavaria (320
hektar) och Amarillo (300 hektar).

I det land där det odlas
mest humle i världen, USA, förväntas normala eller skördar som är något bättre än
snittet. Det betyder att den globala tillgången till humle kommer att vara mer
eller mindre i balans. Bitter- och smakhumle kommer att finnas i tillräcklig
mängd, medan det kan bli lite sämre med aromhumle på marknaden.

Ett
nytt hantverksöl har sett dagens ljus på universitetet i Bayreuth. Forskare har
i samarbete med ett mälteri i Kulmbach bryggt ett öl med stenåldersväxten
råglosta.

På universitetet
i Bayreuth har växtekologen Pedro Gerstberger odlat den numera sällsynta
växten råglosta i ett försök att hitta en alternativ gröda för ölbryggning. Efter
att ha samlat in frön från fälten i Franken har han anlagt en testodling på cirka
hundra kvadratmeter på universitetet. Den skördade råglostan har sedan mältats på
mälteriet Ireks i Kulmbach. Malten användes
sedan till ölbryggning av ett team på den bryggtekniska fakulteten på Universität
Bayreuth.

Teamet bakom det nya ölet med den gamla växten råglosta (foto: Jürgen Rennecke).

Det
överjästa ölet är bryggt i
enlighet med den bayerska renhetslagen (Reinheitsgebot),
har en stamvörtstyrka på 12,8 procent och en alkoholhalt på 5,5 procent. De som
smakat den färdiga brygden framhåller främst ölets lätta och eleganta smak. Hur
stenåldersbryggarna nu ska gå vidare är dock inte helt klart. Teamet bakom ölet
kommer att prata med sina samarbetspartners för att se i vilken utsträckning
råglosta kan odlas i Oberfranken och användas för ölbryggning i framtiden. Detta
kan också vara ett sätt att rädda den numera ovanliga växten.

Råglosta påminner på många sätt om vanlig råg (foto: Jürgen Rennecke).

Råglosta
återfinns i växtfamiljen gräs och har
fått sitt namn av att den oftast förekommer i rågåkrar, inte minst i Centraleuropa.
I dag är råglostan ganska sällsynt, men var under sten- och bronsåldern ett
vanligt ogräs på åkrarna. Dåtidens jordbrukare visste inte att detta var en
egen art, utan skördade och sådde den som vanlig råg. I modern tid har dock
effektivare metoder mot ogräs gjort att råglostan nästan försvunnit. Råglostans
korn är nästan lika stora som riktig råg och sitter kvar på växten tills de
blir skördade.

En av det förra århundradets främsta
ölpersonligheter i Tyskland, Leo König, har avlidit bara några veckor
innan sin 94-årsdag.

Leo König var barnbarnsbarn till Theodor König, som grundade König-Brauerei i Duisburg 1858. Leo tog över ledningen
för företaget 1967, vid en tid då König-Brauerei var det största privatägda bryggeriet
i Tyskland. Tillsammans med sin kusin Renate König bidrog Leo till att flaggskeppet
König Pilsener blev ett av de främsta
märkena i pilsnerkategorin. Det blev också det enda märke bryggeriet valde att
satsa på. Fram till 1976 fördubblades bryggeriets produktion till två miljoner
hektoliter. Sex år senare passerade man rekordnivån 2,5 miljoner hektoliter.

Leo König dog den 20 augusti, han blev 93 år gammal (foto: Friedhelm Geinowski).

1991 lämnade Leo König över
ansvaret till sin dotter Doris König, som blev den femte generationen König att
styra bryggeriet. 1990-talet innebar dock tuffa tider för den tyska ölbranschen
och tio år efter övertagandet sålde Doris König bryggeriet till Holsten Gruppe,
som i sin tur köptes upp av danska Carlsberg.
Som en del i den affären gick dock ägandet av König-Brauerei vidare till Bitburger, ett annat familjeägt
bryggeri, som äger det än i dag. König-märket har dock aldrig kommit upp i de försäljningsnivåer
man hade under Leo Königs tid vid rodret.