Bara Bier

Under det första halvåret i år ökade den tyska ölförsäljningen med 3,8 procent eller 157,2 miljoner hektoliter jämfört med samma period året innan. Det visar färska siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis.

Tysklands bryggerier och dryckeshandlare sålde cirka 4,3 miljarder liter öl under årets första sex månader. 82,5 procent såldes på den tyska marknaden, vilket innebär att den inhemska försäljningen ökar med 6,4 procent till 3,6 miljarder hektoliter jämfört med första halvåret 2021. Av de återstående 759,2 miljoner hektolitrarna gick 405,3 miljoner hektoliter (+6,6 procent) på export till andra EU-länder, medan 348,5 miljoner hektoliter (-19,1 procent) gick till länder utanför unionen. Detta innebär att den sammanlagda exporten minskade med sju procent från året innan. 5,3 miljoner hektoliter (-1,9 procent) konsumerades av bryggerianställda som så kallad Haustrunk.

Ölblandningar, det vill säga öl blandat med cola, lemonad, fruktjuice eller andra alkoholfria tillsatser, sålde dock mindre under det första halvåret 2022. Jämfört med samma period året innan minskade försäljningen av dessa drycker med 3,3 procent. Med 231 miljoner hektoliter står de dock för 5,3 procent av den totala ölförsäljningen. Men även om den tyska ölförsäljningen ökar, ligger den fortfarande en bra bit under den nivå som gällde innan coronapandemin. Jämfört med det första halvåret 2019 var årets halvårsförsäljning 5,5 procent (eller 253,8 miljoner hektoliter) lägre.

Källa: Siffrorna kommer från den tyska statistikbyrån Destatis och omfattar inte alkoholfria öl eller andra maltdrycker, liksom öl som importerats från länder utanför EU.

Ett år innan sin 150-årsdag lämnar det familjeägda Mälzerei Günther Schubert i frankiska Schweinfurt in en konkursansökan. Företaget har hamnat i ekonomiskt obestånd och har skulder som man inte kan betala.

I slutet av juni sa företagets vd Catherine von Schoen till tidningen Inside Beer att utvecklingen på energimarknaden försatt mälteriet i en allvarlig ekonomisk sits och att man arbetat intensivt för att rädda såväl anläggning som arbeten i Schweinfurt. Detta har dock inte räckt och den 15 juli ansökte Mälzerei Günther Schubert om konkurs. Domstolsförhandlingar är planerade till den 5 september om inte en köpare har hittats till dess.

Redan för flera veckor sedan stoppades vissa leveranser till kunderna. Bryggerier som har avtal med mälteriet står nu utan fast leverantör och måste leta efter råvaror på den öppna marknaden, något som är så gott som omöjligt. Om det över huvud taget finns några varor, säljs dessa till flerfaldigt högre priser än för ett år sedan när kontrakten skrevs.

Mälzerei Günther Schubert (eller Schubert Malz) grundades 1873 och har i dag en mältningskapacitet på 15 000 ton. På anläggningen i Schweinfurt i Unterfranken i norra Bayern arbetar elva personer. Företaget har en årlig omsättning på cirka tio miljoner euro.

I skuggan av kriget i Ukraina brottas Tyskland med gasbrist och en stegrande energikris. Detta påverkar givetvis även landets bryggerier. Planer för att hantera krisen finns, men kunderna lär behöva räkna med högre ölpriser.

Många tyska bryggerier använder gas som sin främsta energikälla, något som ställer till problem när tillgången försämras på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Süddeutsche Zeitung har frågat några av Münchens bryggerier hur de hanterar situationen. På lilla Haderner Bräu har man lagt in en högre växel för att bli mer energieffektiva. Ett nytt bryggeri byggs i skrivande stund i närheten av den nuvarande anläggningen på Stürzerhof och när det väl är igång kommer energipriserna inte längre vara ett lika stort problem. Inte heller stigande bensinpriser oroar, eftersom Haderner främst levererar till närområdet.

På Giesinger Bräu är oron för stigande energipriser högre. Bryggeriet har visserligen skrivit långa kontrakt på gaspriserna, men om leverantörerna inte uppfyller dessa spelar det ingen roll, säger bryggerigrundaren Steffen Marx. Mardrömsscenariot är förstås att gasleveranserna stoppas helt, med följden att man inte längre kan brygga någon öl. Därför jobbar Giesinger Bräu nu på en krisplan, som bland annat handlar om att kunna ställa om från gas till olja. Det finns också möjligheter att spara energi vid rengöringen av flaskor, som innebär att vattenånga måste värmas upp. Ett alternativ är att bara köra diskmaskinen en gång i veckan istället för som nu tre gånger.

Det klassiska Münchenbryggeriet Hofbräu uppger att de med kort varsel kan ställa om från gas till olja. Storkoncernen AB Inbev, som äger märken som Spaten, Franziskaner och Löwenbräu, säger å sin sida att energiförsörjningen är ett stort bekymmer. Det finns dock planer för den händelse att gasen försvinner. Bland dessa ingår ett arbete med att snabbare ställa om till förnybara energislag. Som läget är nu är man dock beroende av fortsatta gasleveranser för att kunna bedriva en störningsfri verksamhet.

Det är dock inte bara stigande energipriser som ställer till problem för Münchens bryggerier. Ökade personalkostnader, dyrare glas och stigande pris på råvaror som malt och humle påverkar också påtagligt deras verksamhet. Hofbräu uppger att deras kostnader för att köpa in nya glasflaskor har ökat med nio procent, medan personalkostnaderna ökade med 3,6 procent mellan januari och juni. I långa loppet är detta något som högst troligt kommer att påverka konsumenterna genom högre ölpriser, även om de stora bryggerierna i dag inte vill säga hur stor en sådan ökning kan bli. Steffen Marx på Giesinger Bräu hävdar dock att eventuella prisökningar ska hamna under en euro per back.

I Tyskland dricker ungdomar i åldern 18 till 24 år mindre alkohol än personer i äldre åldersgrupper. Det visar färska siffror från undersökningsföretaget Yougov.

Yougovs undersökning visar att 49 procent av de tyska ungdomarna mellan 18 och 24 år inte dricker någon alkohol alls. Det innebär att den åldersgruppen hamnar högre än det tyska genomsnittet, som ligger på 46 procent. Minst benägna att avstå från alkohol är tyskar i åldersgruppen 45 till 54 år, där 53 procent svarar att de dricker alkohol någon gång.

Tyska ungdomar är också de som dricker minst i Europa jämfört med samma åldersgrupp i andra länder. Av de nio länder som undersökts kommer Storbritanniens 18-24-åringar på andra plats med 43 procent, och i Frankrike säger 39 procent av ungdomarna att de inte dricker någon alkohol alls. Schweiz och Portugal är de länder där minst antal ungdomar helt avstår från alkohol med trettio procent vardera.

Siffrorna baseras på en undersökning gjord av Yougov i april i år. Personer från nio europeiska länder i olika åldersgrupper från 18 år och uppåt fick ta ställning till påståendet ”Jag dricker ingen alkohol” genom att svara ”Instämmer”, ”Instämmer inte” eller ”Varken eller”. I Tyskland deltog drygt 14 000 personer i undersökningen.

Källa: About Drinks

De alltid lika produktiva skottarna på Brewdog har slagit sig samman med tyska Früh för att brygga en kölsch. Den heter King Kölsch och är givetvis bryggd i Köln.

Resultatet av den nya vänskapen mellan Brewdog och Cölner Hofbräu Früh är alltså King Kölsch, som med sina 5,2 volymprocent är lite starkare än traditionell kölsch. Beskan på 26 IBU och stamvörtstyrkan på 11,8 procent är också lite högre än normalt. Eftersom ölet lagrats under extra lång tid och fått mogna i kall miljö uppfyller det även kriterierna för så kallad Slow brewing, som fokuserar på begrepp som hantverksmässighet, regional förankring och god kvalitet. King Kölsch säljs i 33-centilitersburkar och -flaskor, som känns igen på Frühs röda och vita färger och Brewdogs distinkta logga. Till en början kommer ölet endast säljas i butiker i Tyskland och Storbritannien samt i ett hundratal av Brewdogs barer.

Att ölet är bryggt på tyskarnas hemmaplan i Köln beror inte bara på att skottarna, som annars bara brygger sina tyska öl i Berlin, vill vara artiga. Framför allt handlar det om att ölstilen kölsch sedan 1998 är skyddad av EU både vad gäller stil och geografiskt ursprung. För att ett öl ska få kallas kölsch krävs det att det bryggs i eller inom en radie av fem mil från staden Köln och omfattas av den så kallade kölsch-konventionen, Kölns egen renhetslag.

Brewdog grundades 2007 och har varit etablerat i Tyskland sedan 2017, då deras första bar öppnade i Berlin. Förutom bryggeriet i skotska Ellon har Brewdog även bryggerier i Columbus (USA), Brisbane (Australien) och i Berlinstadsdelen Mariendorf, där man brygger sitt standardsortiment för den tyska marknaden. I dag exporterar Brewdog öl till drygt sextio länder och driver ett hundratal barer världen över.

Cölner Hofbräu Früh grundades 1904 av Peter Joseph Früh och är med sina 400 000 hektoliter det tredje största kölsch-bryggeriet. Tillägget Hofbräu i namnet har att göra med bryggeriets ursprungliga placering på adressen Hof 12 i närheten av Kölnerdomen.

Källa: About Drinks

En nystartad förening har föresatt sig att göra det bayerska ölet till nytt världsarv. Med en stjärnkock och en ekonomiminister som förgrundsfigurer hoppas man på framgång. Men det finns många hinder på vägen.

Föreningen Bier und Wir grundades i oktober 2021 och har i dagsläget 200 medlemmar. Målet är dock att komma upp i åtminstone 5 000. Syftet med sammanslutningen är att göra ölregionen Bayern till ett immateriellt kulturarv av Unesco. Bland föreningens grundare och främsta företrädare finns den bayerske kändiskocken Alfons Schuhbeck, som också är indragen i ett uppmärksammat skattebrottsmål. Ordförande är den Münchenbaserade lokalpolitikern Armin Gastl (CSU). Bayerns ekonomiminister Hubert Aiwanger (Freie Wähler/Fria väljare) är dessutom en av föreningens beskyddare.

Initiativtagare och president till föreningen och kampanjen är dock den Münchenbördige Horst Wurm, professor emeritus i kommunikationsvetenskap i Mainz. Han menar att de två senaste åren har visat vilket enande roll ölen spelar i Bayern. Det handlar mycket om den sociala kontexten, om en unik symbios mellan öl och bayerskt kulturliv. Det går helt enkelt inte att tänka sig Bayern utan öl, säger han till Süddeutsche Zeitung.

Hur Unesco kommer att ställa sig till föreningens ansökan är dock svårt att sia om. Organisationen ger bara titeln immateriellt kulturarv till ”kulturella traditioner, seder och bruk som överförs mellan generationer och som är ständigt levande och i förändring”. Immateriella kulturarv är bortom nationsgränser och omfattar bland annat olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser. Unescos krav är höga och man gör omfattande urvalsprocesser i varje land, processer som ofta tar årtionden. Enligt Armin Gastl är man dock inom föreningen helt inställda på att det hela kommer att bli ett maraton.

Öl och vin ska inte kunna köpas av någon under arton år i Tyskland. Det menar det tyska psykoterapeutförbundet, som vill höja dagens sextonårsgräns för inköp av dessa drycker. Detta är bara ett av flera krav från förbundet, som vill förändra den tyska drog- och beroendepolitiken i grunden.

Förslaget från det Tysklands psykoterapeutförbund Bundespsychotherapeutenkammer (BPTK) innebär att tyska sextonåringar inte längre får köpa öl i någon form, inte ens ölblandningar som radler. Till tidningen Bild säger förbundets ordförande Dietrich Munz att alkohol till och med är farligare än cannabis och därför bör behandlas på samma sätt och inte säljas till någon som är under arton år.

BPTK får stöd av det tyska miljöpartiet Die Grüne, vars förbundsdagsledamot Linda Heitmann menar att det finns medicinsk forskning som tydligt visar att alkohol inte ska konsumeras av unga personer. Die Grüne stödjer även ett uttalande från Burkhard Blienert (SPD), federal kommissionär för beroende- och drogfrågor, som även vill förbjuda så kallad medföljandedrickande, vilket innebär att fjortonåringar får dricka alkohol i förälders sällskap.

Helt överens är man dock inte inom Tysklands styrande koalition, som förutom socialdemokratiska SPD och Die Grüne även består av liberala FDP. De sistnämndas drogpolitiska talesperson Kristine Lütke påpekar att regeringen vill sänka rösträttsåldern till sexton år, eftersom man tror att så unga människor kan fatta kloka beslut. Detta måste även gälla hanteringen av alkohol, menar hon. FDP vill hellre satsa på förbyggande arbete och höja den allmänna medvetenheten om beroende och droger.

Målet för psykoterapeutförbundet är en reform av den tyska alkohol- och drogpolitiken, med syfte att minska missbruk och beroende. Enligt Dietrich Munz ska förändringen främst ske genom information om riskerna med alkohol och droger och hur man får hjälp att komma ur ett missbruk. Detta bör börja redan i skolorna, menar han. Som ett exempel på hur man kan få folk att dricka mindre nämner han de skandinaviska länderna, där höga skatter begränsar konsumtionen. Förbundet vill dessutom att det ska bli mycket svårare att få tag i alkohol.

Fotnot: Tidigare i år gick även det tyska läkaresällskapet ut och krävde högre skatt på öl och andra alkoholhaltiga drycker.

Maj var en bra månad för den tyska ölförsäljningen och innebar ytterligare återhämtning efter coronapandemin. Under årets femte månad sålde tyska bryggerier och dryckeshandlare cirka 8,7 miljoner hektoliter öl – 14,4 procent mer än under samma månad 2021.

De aktuella siffrorna innebär att den tyska ölförsäljningen i maj ligger på samma nivå som samma månad 2019, det vill säga före pandemin. Jämför man däremot med maj 2018 är försäljningen dock 9,8 procent lägre. Sett till de fem första månaderna under 2022 kan Tysklands bryggerier ändå glädja sig åt att kurvan går stadigt uppåt och att den sammanlagda ölförsäljningen ökar med 7,3 procent till cirka 34,7 miljoner hektoliter. Allt enligt Tysklands statistiska centralbyrå Destatis, som dock inte räknar med alkoholfria öl och andra maltbaserade drycker, eller öl som importerats från länder utanför EU.

Bra går det också för försäljningen av ölblandningar, som ökade med 26,6 procent och uppgår till närmare 528 000 hektoliter i maj 2022. Den dåliga exporten till länder utanför EU drar dock ner siffrorna för utlandsförsäljningen, som minskar med 7,1 procent. Medan exporten till länder inom EU ökar med 16,6 procent och uppgår till cirka 859 000 hektoliter, har exporten till tredje land fullständigt kollapsat och minskar med 27,8 procent till 605 000 hektoliter.

Om vi bryter ner siffrorna på regional nivå ser vi att alla förbundsländer ökar sin försäljning. Det enda undantaget är Thüringen, där försäljningen backar med 2,3 procent under maj. Störst är ökningarna i Hessen (+26,1 procent), Nordrhein-Westfalen (+23,4 procent) och Baden-Württemberg (+22,4 procent). Inte långt därefter kommer Schleswig-Holstein/Hamburg (+20,9 procent), Rheinland-Pfalz/Saarland (+18,2 procent) och Berlin/Brandenburg (+18,0 procent). Tvåsiffriga ökningar är det även i Niedersachsen/Bremen (+11,8 procent), medan Mecklenburg-Vorpommern (+9,9 procent), Bayern (+8,8 procent), Sachsen (+6,0 procent) och Sachsen-Anhalt (+4,8 procent) får nöja sig med ensiffriga plussiffror.