Bara Bier

Brist på kolsyra riskerar att stoppa produktionen i bayerska bryggerier. Den för öltillverkning helt nödvändiga gasen är minst sagt svår att få tag i. För att få lagren att räcka så länge som möjligt tvingas många bryggerier avstå från att tillverka läsk och helt fokusera på ölen.

Bryggerierna i Bayern upplever enorma leveransproblem av kolsyra. Många får bara en bråkdel av det de beställt och har därför svårt att planera sin verksamhet. Ett av bryggerierna som har problem är Brauerei Jacob i Bodenwöhr. Till nyhetssajten BR24 säger ägaren Fritz Jacob att man bara har kolsyra för att klara en eller två veckors produktion i stöten. Den leverantör man använt de senaste tjugo åren kan bara leverera kolsyra i mycket små mängder. Bryggeriet gör nu vad man kan för att hitta andra leverantörer i Tyskland och angränsande länder.

Kolsyra är en biprodukt vid gödseltillverkning. Att tillgången på kolsyra nu minskar beror på att tillverkare av gödsel tvingats minska sin produktion på grund av höga gaspriser. För bryggerierna är dock kolsyra livsviktigt. Den används till exempel till att fylla ölflaskor med utan att det skummar. Detta kan också göras med luft, men då blir ölets hållbarhet mycket sämre. Det bryggeri som inte kan fylla sitt öl på flaska kan så klart inte heller sälja något. Att bara producera fatöl är inte mycket bättre eftersom kolsyra ju används för att pumpa upp öl på krogar och restauranger.

Som ett sätt att spara på kolsyran har nu många bayerska bryggerier helt börjat fokusera på ölproduktion och minskat eller slutat med att tillverka exempelvis läskedrycker och mineralvatten. Till dessa bryggerier hör förutom Brauerei Jacob även Aktienbrauerei Kaufbeuren i Allgäu, som förmodligen också måste begränsa ölbryggningen till ett fåtal sorter. På Brauerei Riegele i Augsburg har man kolsyra för ytterligare några dagar. I förlängningen tror dock ägaren Sebastian Priller att kolsyrebristen kommer att leda till högre priser för kunderna.

På storbryggeriet Oettinger har man delvis löst problemet genom att använda så kallade återvinningsanläggningar på tre av sina fyra bryggerier. Den koldioxid som skapas i samband med ölens jäsning tas tillvara, processas och används sedan i buteljeringsprocessen. Denna metod kompenserar till viss till bristen på kolsyra och motverkar de värsta flaskhalsarna i produktionen. På Brauerei Maisel i Bayreuth har man ett liknande system, liksom på Tucher i Fürth, Spaten i München och Lammsbräu i Neumarkt. Metoden är dock energikrävande och ganska dyr.

Den som reser med Deutsche Bahn den närmaste tiden kan prova en ekologisk variant av ett klassiskt öl. Fram till den sista november kommer den nya Spaten Helles in Bio-Qualität att serveras på alla ICE- och Intercitytåg i Tyskland.

Under detta år lyfter den tyska tågoperatören Deutsche Bahn (DB) fram de ekologiska aspekterna i allt man gör. Som ett led i detta har Münchenbryggeriet Spaten i samarbete med DB tagit fram en ekologisk variant av deras ljusa lager. Spaten Helles in Bio-Qualität uppfyller alla krav på ekologiskt certifierade livsmedel, samtidigt som bryggeriet varit noga med att inte tumma på vare sig smak eller kvalitet. Ölet kommer att finnas tillgängligt på halvlitersflaska i alla bistrovagnar på Deutsche Bahns ICE- och Intercitytåg fram till och med den 30 november i år.

Spaten räknas som ett av de äldsta bryggerierna i München; det omnämns redan i dokument från 1397. När Gabriel Sedlmayr tar över bryggeriet 1807 är det Münchens minsta, men sextio år senare är det störst i stan. 1922 går Spaten samman med Franziskaner-Bräu och når sjuttio år senare en produktion på en miljon hektoliter. 1997 slås Spaten-Franziskaner samman med Löwenbräu till Spaten-Löwenbräu-Gruppe, som 2003 säljs till det som i dag är AB Inbev.

Källa: About Drinks

Årets tyska humleskörd ser ut att bli 20,4 procent mindre än förra året, då den hamnande på 47 862 ton. Det förutspår humleföretaget Barth Haas i sin senaste skörderapport.

Det är framför allt de tidiga sorterna Hallertau Mittelfrüh, Northern Brewer, Hallertauer Tradition och Perle som drabbats av torka och sommarens långvariga värmebölja i Europa och därmed kommer att ge mindre skördar. Under senare delen av augusti har det regnat mer i Tyskland, vilket skänker lite större hopp om de humlesorter som mognar senare på säsongen. Analyser visar också att årets humle har lägre nivåer av alfasyror, rapporterar Inside Beer.

Läget är ungefär likadant i andra europeiska ”humleländer”. I exempelvis Tjeckien räknar man också med mindre skördar i år efter rekordåret 2021. Någon större panik verkar dock inte råda på marknaden, då det finns relativt stora humlelager från tidigare år. Det är dock inte säkert att det är just de sorter som efterfrågas som finns lagrade i störst mängd. Enligt Barth Haas kommer det att krävas en del samarbete och flexibilitet från bryggerierna vad gäller skördeår och humlesorter. Det kommer också bli svårt att sätta rätt spotpriser på varje enskild humlesort och Barth Haas tror att priserna för nytecknade köpeavtal kommer att stiga.

Bryggeriernas kostnader för råvaror och transporter har skjutit i höjden. Prishöjningar gör att öltillverkning nu är 62 procent dyrare jämfört med för två år sedan. Det visar siffror från handelsplattformen Etoro.

Handelsplattformen Etoros ölindex baseras på aktuella spotpriser på en ”varukorg” med sex olika varor: vete, korn, ris, malt, aluminium och bensin. Sedan den 20 augusti 2020 har ölindexet stigit med 62 procent. Det innebär att dessa varor med råge överstiger höjningen av det tyska konsumentprisindexet på 11,6 procent. Kriget i Ukraina pekas ut som den främsta orsaken till prishöjningarna.

Enligt Etoros analytiker har det genomsnittliga priset på tysk lager och veteöl ökat med nio procent de senaste två åren, vilket är tre procentenheter mindre än den allmänna prisinflationen. Man varnar dock för att det kan komma att bli kraftigare prishöjningar inom en snar framtid, vilket är dåliga nyheter inför höstens evenemang. Det som kan mildra läget för tyska konsumenter är dock att Tyskland har Europas lägsta ölskatt med bara 0,03 eurocent per 33-centilitersflaska. Det är exempelvis mindre än en tiondel av Storbritanniens skattenivå, där skatt utgör en tredjedel av priset på en pint öl.

Bensinpriset är det som har ökat mest bland varorna i den fiktiva korgen. Kostnaden för drivmedel har ökat med 138 procent sedan 2020, vilket huvudsakligen förklaras med kriget i Ukraina och den begränsade tillgången på råolja från Ryssland. Priserna för korn och malt har också skjutit i höjden med 104 respektive 87 procent. Även här finns det krigsrelaterade förklaringar, inte minst med tanke på att trettio procent av det korn som exporteras kommer från Ryssland och Ukraina. Ris är den enda vara som blivit billigare de senaste två åren. Priset på råvaran, som ibland används i ljusa öl, har sjunkit med en procent under perioden.

Källa: About Drinks

I Tyskland vill konsumenterna helst dricka traditionella ölstilar som pilsner och helles. Det visar undersökningen Bier Monitor 2022 som ger en djupare inblick i tyskarnas ölvanor.

Tyska öldrickare är till stor del fortfarande traditionalister. Majoriteten anser att öl är en viktig del av den tyska kulturen och ska helst bryggas i enlighet med de tyska renhetslagarna – Reinheitsgebot. Smak, doft och naturlighet är viktiga faktorer när konsumenterna väljer vilken öl de ska dricka. Kreativitet, exklusivitet och exotiska smaker spelar däremot en mindre roll för majoriteten av öldrickarna. Det visar kartläggningen Bier Monitor 2022, som är gjord av det Hamburgbaserade undersökningsföretaget Splendid Research.

64 procent av de tillfrågade konsumenterna dricker öl minst två gånger i veckan. 86 procent väljer helst en pilsner, medan 75 procent föredrar helles och 71 procent ölblandningar. Jämfört med den senaste undersökningen från 2020 har helles därmed passerat såväl ölblandningar som alkoholfri öl som tyskarnas näst största favoritstil. Ölblandningar dricks oftare av kvinnor än av män – 40 respektive 22 procent. 56 procent av de svarande uppger att de alltid har mellan en och tio öl hemma.

Trots att Tyskland har enormt många bryggerier, domineras marknaden fortfarande av ett antal mindre och ofta regionala ölmärken, tillsammans med några stora bryggerikoncerner. Landets mest kända märke är Krombacher, som känns igen av 92 procent av öldrickarna. Därefter följer Becks med 90 procent och Warsteiner med 88 procent. 53 procent av de tillfrågade svarar att de någon gång har testat hantverksöl (”craft beer”). Av de som ännu inte gjort det uppger 62 procent att de kan tänka sig att göra det i framtiden.

Splendid Research har frågat 1 232 tyska öldrickare i åldrarna 16 till 69 år om deras ölvanor. Undersökningen ger djupare information om tyskarnas allmänna inställning liksom deras dryckes- och inköpsvanor. Dessutom undersöktes inställningen till och igenkänningen av 161 olika ölmärken.

I juli sjönk den tyska ölförsäljningen med 4,9 procent jämfört med samma månad 2021. Det innebär att sommarens dåliga trend fortsätter – i juni minskade ölförsäljningen i Tyskland med hela 7,1 procent.

I juli 2022 sålde tyska bryggerier och dryckesåterförsäljare cirka 8,2 miljoner hektoliter öl, vilket är 418 000 hektoliter mindre än samma månad i fjol. Då var ändå försäljningstappet i juli 2021 ännu större med 7,2 procent. Jämfört med juli 2019, det vill säga innan coronapandemin, är årets tyska juliförsäljning 1,33 miljoner hektoliter lägre. Det visar färska siffror från Tysklands statistikmyndighet Destatis, som dock inte räknar med alkoholfria öl eller andra maltdrycker, eller öl importerad från länder utanför EU.

Den tyska ölexporten föll med 5,8 procent (eller 93 000 hektoliter) under juli. Till andra EU-länder ökade dock exporten med 1,6 procent, eller 14 000 hektoliter. Till länder utanför unionen exporterades det dock 107 000 hektoliter öl mindre, vilket motsvarar en minskning med 15,1 procent jämfört med juli 2021. När det gäller ölblandningar ökade försäljningen dock med 0,8 procent till 586 000 hektoliter, en ökning med 4 400 hektoliter från i fjol.

Om vi bryter ner siffrorna på förbundslandsnivå så hittar vi de största försäljningstappen i Thüringen (-14,5 procent), Schleswig-Holstein/Hamburg (-13,9 procent), Sachsen-Anhalt (-13,3 procent), Sachsen (-10,5 procent) och Rheinland-Pfalz/Saarland (-9,0 procent). Lite bättre klarade sig bryggerierna i Mecklenburg-Vorpommern (-7,1 procent), Hessen (-5,8 procent), Nordrhein-Westfalen (-5,1 procent), Bayern (-3,0 procent) och Niedersachsen/Bremen (-2,4 procent). Två förbundsländer landar dock på plus: Baden-Württemberg (+4,3 procent) och Berlin/Brandenburg (+4,1 procent).

Många dricker alkoholfri öl som ett mer hälsosamt alternativ till öl med alkohol. En tysk studie visar dock att även alkoholfria ölsorter är dåliga för hälsan – åtminstone när det gäller blodsockret.

Alkoholfri öl är inte så hälsosamt som det ofta målas upp som. Det är slutsatsen i en studie från det tyska hälsoföretaget Millionfriends, som undersökt ölens effekter på blodsockernivåerna inom ramen för sitt näringsprogram. Forskarna har tittat på data från 672 individer som druckit olika sorters öl och resultaten förvånade. Hos dem som drack vanlig öl ökade blodsockret med 25,4 mg/dl. Om ölen var kall ökade nivåerna med 28,6 mg/dl. Hos dem som drack ölblandningar som radler, som innehåller vanligt socker, ökade blodsockernivåerna föga förvånande ännu mer – med 32,4 mg/dl. Mest steg dock nivåerna hos dem som drack alkoholfri öl, där ökningen uppgick till 34,8 mg/dl.

Enligt nutritionisten Torsten Schröder visar detta att alkohol generellt inte bidrar till ökade blodsockernivåer. Det är snarare väldigt individuellt hur olika personer reagerar vid intag av olika livsmedel. Han menar dock även att studien visar att öl aldrig ska användas som törstsläckare, oavsett om den innehåller alkohol eller inte. Den enda dryck som är helt oskadlig i detta avseende, och som man kan dricka litervis av, är vatten. Högt blodsocker kan skada hälsan på flera sätt, bland annat genom att öka suget efter mat och orsaka migrän. Detta kan i sin tur öka risken för långsiktiga hälsoproblem som övervikt, diabetes, hjärtsjukdom och cancer.

Källa: GQ Magazin