Bara Bier

I motsats till den tyska ölhandeln i stort ökar försäljningen av maltdrycker i den tyska huvudstadens små oberoende butiker. Det visar en rapport om Berlins småbutiker från företaget Magaloop.

Magaloop har analyserat försäljningsdata från Berlins småbutiker, som kiosker och så kallade Spätis (eller Spätkauf, en typ av mindre närbutik som ofta håller öppet sent). Resultatet, som presenteras i rapporten Der Berliner Bier-Report, visar att ölförsäljningen under första kvartalet 2021 i huvudstadens närbutiker ökade med tio procent jämfört med samma period året innan. Det kan jämföras med den totala tyska ölförsäljningen, som under samma period minskade med tolv procent.

Pilsner är den stil som säljer allra bäst i småbutikerna, med en andel på 43 procent. Detta är dock en minskning med 8,5 procent jämfört med första kvartalet 2020. Den stil som växer mest är den i Bayern populära helles (+20 procent), som i dag står för tolv procent av den totala försäljningen. De bryggerier som står för den största tillväxten i denna kategori är Spaten (+107 procent), Lammsbräu (+73 procent) och Bayreuther (+61 procent).

Det ölmärke som säljer bäst i Berlins småbutiker är annars Sternburg, med en marknadsandel på 13,7 procent under första kvartalet i år. Strax därefter följer lokala Berliner Kindl (13,5 procent), som dock tappade tretton procent av försäljningen från 2020. Även Berliner Pilsner från samma bryggeri går bakåt och tappar 29 procent jämfört med fjolårets försäljning. Störtebeker står för 2,39 procent av försäljningen, men är å andra sidan det märke som vid sidan av Spaten ökar mest (+105 procent) jämfört med förra året.

Magaloops rapport baseras på försäljningsdata från 1 200 fristående försäljningsställen i Berlin. Tillsammans har de under de senaste tolv månaderna sålt 110 000 hektoliter öl, vilket motsvarar 1,5 miljoner burkar och flaskor. 86 procent av de undersökta butikerna är klassiska Spätis, medan övriga utgörs av bagerier, bensinstationer, kiosker och så vidare.

Det som började med små bryggeriers önskan att slå sig fria från konventionen och anamma trender från andra länder har nu blivit ett etablerat synsätt i Tyskland. Nu ägnar sig även de stora bryggerierna åt ”craft”.

I Tyskland har bilden av vad som lite slarvigt kallas ”craft”-bryggare länge varit den av innovativa ölnördar som experimenterar hemma i garaget, där man försöker hitta de mest extrema smakerna. Det är framför allt de unga som anammat det som betraktas som otypiska tyska ölstilar, som pale ale, ipa, stout och porter. Samtidigt tar de avstånd från de stora spelarna, som man menar översvämmar marknaden med generisk pilsner. Öl ska enligt deras filosofi vara av hög kvalitet och bryggas av förstklassiga, naturliga ingredienser och gärna i mindre mängder.

Även om de unga ölbryggarnas produkter i mångt och mycket var (och fortfarande är) att betrakta som marginella produkter, har synsättet ändå skrämt upp de stora bryggerierna tillräckligt för att de också ska haka på ”craft”-trenden. I en intervju i tidningen Die Welt säger Bitburger Braugruppes talesperson Axel Dahm att de stora bryggerierna nu visar att de också kan ägna sig åt ”craft” och att deras utvecklingsprocess inte nämnvärt skiljer sig från de små bryggarnas. Som exempel på detta nämner han ”craft”-märket Craftwerk, som Bitburger startade 2013, men också bryggeriets nyligen lanserade specialöl som Kellerbier, Winterbock och Maibock.

I tidningsintervjun medger Axel Dahm också att ”craft”-trenden bidragit med något som alla bryggerier kan vara tacksamma för: att det numera pratas mycket mer om öl, hur de produceras och vilka ingredienser de innehåller. Han får medhåll av Jeff Maisel, chef för ”craft”-märket Maisel & Friends i Bayreuth. Till Die Welt säger han att det aldrig handlat om att vara så experimentell som möjligt, utan om att åter ge ölet den höga status det förtjänar. Samtidigt medger han att man för att lyckas tvingats frångå de mest extrema, alltför beska och maltiga ölen, och anpassa sig efter de tyska konsumenternas smak.

Detta har även Veltins tagit fasta på. Med sitt specialmärke Grevensteiner gör man mildare öl som passar tyska konsumenter, men som ändå är något annat än klassisk pilsner. I mitten av 2010-talet byggde man för det syftet bland annat nya jäsnings- och lagringskällare, där ölet kan mogna i öppna kar som förr i tiden. ”Craft”-scenen har förblivit en gräsrotsrörelse i skuggan av skogen av stora bryggerier, säger Veltins talesperson Ulrich Biene till Die Welt, men menar samtidigt att ”craft”-bryggarna gjort mycket för att förbättra det tyska ölets image.

89 procent av tyskarna saknar gemenskapen på restauranger och i ölträdgårdar. Det visar en undersökning gjord av företaget Dimap på uppdrag av Veltins.

75 procent av de tillfrågade uppger att de kommer att besöka en ölträdgård eller restaurang redan under den första veckan eller inom en månad från det att tyska uteställen får öppna igen. 71 procent tror att det fortfarande kommer att finnas begränsningar, men att det kommer vara fullt möjligt att gå ut och ta sig en öl. Drygt hälften, eller 54 procent, av de som svarat säger att de ser fram emot en nyupphälld pilsner från fat, efter att ha behövt nöja sig med flasköl under så lång tid.

Studien visar också att 47 procent av de svarande känner sig trygga och tillräckligt skyddade av de säkerhetsåtgärder som vidtas inom restaurangbranschen. 39 procent menar dessutom att de nedstängningar som gjorts av tyska uteställen under coronapandemin har varit onödiga. 26 procent tycker att restriktionerna är överdrivna och vill se snabba lättnader. Trettio procent tycker att nedstängningar endast behövs under en kortare period.

Undersökningen genomfördes av marknadsinstitutet Dimap på uppdrag av bryggerijätten Veltins. De tillfrågade omfattar ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 18 till 65 år. Veltins meddelar också att man står redo att förse sina 14 000 partnerrestauranger med nybryggt fatöl. Det ska inte finnas risk för några flaskhalsar i leveranserna; bryggeriet är redo att fylla nya fat dygnet runt om det är nödvändigt.

Tyska mälterier går mot tuffare tider. Anledningen är nya regler som syftar till att uppnå uppsatta klimatmål genom att avgiftsbelägga fossila bränslen utifrån dess koldioxidinnehåll. Kostnaden för att producera ett ton malt kan öka med drygt åtta euro.

Den 1 januari i år trädde den så kallade Brennstoffemissionshandelsgesetz (BEHG) i kraft i Tyskland. Det är en lag som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser genom ett nationellt system med handel av utsläppsrätter. Lagen kompletterar på nationell nivå de EU-regler som tidigare antagits och som reglerar prissättningen av fossila bränslen utifrån dess koldioxidinnehåll.

De tyska mälteriernas samarbetsorganisation Deutsche Mälzerbund (DMB) menar att de nya reglerna kommer att leda till högre pris på malt, vilket på sikt hotar tyska mälteriers internationella konkurrenskraft – och till och med existens. Baserat på ett genomsnittligt värmebehov på 650 kWh per ton, kommer ett ton tysk malt bli 3,28 euro dyrare att producera. Till det kommer även 0,52 euro per ton för transport av korn och malt. De nya reglerna säger dessutom att dessa kostnader kommer att bli högre varje år för att snabba på minskningen av koldioxidutsläpp, skriver Inside Beer.

De totala kostnaderna för ett ton malt beräknas således öka från 3,80 euro för produktion och transport i år till 8,32 euro år 2025. Till detta kommer även indirekta kostnadsökningar, eftersom hela jordbrukskedjan påverkas av ökade kostnader för bland annat gödningsmedel, drift av jordbruksmaskiner och lagerlokaler. De extra kostnaderna kommer i slutändan drabba konsumenterna, särskild bryggerierna och deras kunder.

De tyska mälteriernas vinstmarginaler uppgår redan i dag bara till ett par euro per ton. Mälterierna tampas dessutom med hård konkurrens från utlandet och har redan maximerat sin energieffektivisering. DMB menar därför att de nya reglerna inte kommer att ha den avsedda effekten, eftersom mälterierna helt enkelt inte kan minska sina utsläpp ytterligare. Man menar att lagen till och med kan ha en negativ klimateffekt, eftersom utsläppen av växthusgaser riskerar att öka om tyska bryggerier måste köpa malt från utländska leverantörer.

De tyska livsmedelskedjorna laddar för en majmånad som förhoppningsvis innebär att konsumenterna kan börja träffas för en öl ute i det fria. Priskriget för att locka till sig kunderna är redan igång och det främsta vapnet är att hamna under tio euro per back.

I Tyskland sammanfattas ölköparnas preferenser med uttrycket ”Der Bier 10er” (ungefär ”Öl-tian”). Den som lyckas sälja en back öl för mindre än tio euro har nämligen goda chanser att attrahera de två tredjedelar av kundunderlaget som föredrar öl i denna prisklass. I början av maj var det två märken som låg inom detta prisspann: Becks och Warsteiner. En sexpack av det förstnämnda kunde på Netto köpas för 2,13 euro, vilket motsvarar 7,10 euro för en back om tjugo öl. Kedjan Real sålde i sin tur en back Warsteiner för 10,49 euro, men slängde då med en gratis sexpack Warsteiner Alkoholfrei till ett värde av 4,29 euro. Detta borträknat var priset för backen alltså 6,29 euro.

I de östra delarna av Tyskland rasar priskriget extra kraftigt på grund av konsumenternas högre priskänslighet. Oetkers pilsnermärke Freiberger säljs där för 7,99 euro backen på Marktkauf, medan Lidls Perlenbacher Premium Pils i halvlitersflaska går att få för 2,35 i ett åttapack – och då slänger man med ytterligare en öl på köpet. Edekas dotterbolag Diska lockar å sin sida med en back Holsten för 8,99 euro. Hos alla återförsäljare är det pilsnerstilen som säljer bäst, i volymer som tillverkare av andra stilar bara kan drömma om. Priserna blir också därefter. De enda som i dagsläget utmanar pilsnermärkena kring tioeurogränsen är veteölsbryggarna Franziskaner, skriver Getränke News.

Den 3 maj meddelade Bayerns förbundsregering att uteserveringar kan öppnas så snart den så kallade sjudagarsincidensen understiger 100. Beskedet välkomnas av det bayerska bryggeriförbundet som dock vill se ytterligare lättnader.

När den så kallade sjudagarsincidensen, det vill säga antalet nya coronafall under en löpande sjudagarsperiod, stabiliserar sig under 100 smittade per 100 000 invånare, kan Bayerns uteserveringar öppna igen. Det beskedet gav Bayerns ministerpresident Markus Söder (CSU) under en presskonferens den 3 maj. Detta välkomnas av det bayerska bryggeriförbundet, Bayerische Brauerbund (BBB), och dess ordförande Georg Schneider.
– Alla som lovar befolkningen en återgång mot det normala de kommande månaderna, när vaccinationerna tar fart och antalet coronafall blir färre, måste också leverera om de vill behålla sin trovärdighet, säger han i ett uttalande.

Enligt BBB visade restaurangbranschen redan förra sommaren att man kunde upprätthålla hygienen och hålla smittspridningen under kontroll. Man påpekar också att det finns forskning som visar att risken för att smittas utomhus är mycket liten. Helt nöjda är man dock inte med måndagens besked. I det långa loppet menar man att öppnandet av uteserveringarna måste vara hanterbart och frikopplas från sjudagarsincidensen. Restauranger skulle då kunna hålla öppet för dem som är vaccinerade och dem som redan har haft covid-19 eller som kan uppvisa ett negativt coronatest.

Mycket talar för att det kommer att ta flera månader innan restaurangbranschen är tillbaka på de nivåer man hade innan coronakrisen. Även om bryggerinäringen välkomnar det stöd man fått, menar man att hjälpen från det offentliga för många endast kompenserar en bråkdel av de förluster man gjort. Många har heller inte fått någon hjälp alls. BBB efterlyser därför en permanent sänkning av momsen på matleveranser inom gastronomisektorn och att detta även ska omfatta drycker. Man behöver också förlänga det borttagna kravet på att företag måste ansöka om konkurs så fort skulderna överstiger tillgångarna.

Den tyska ölförsäljningen har präglats av dystra siffror under pandemin. Men mars innebar ändå en viss ljusning, inte minst tack vare den tidiga påskhelgen. 

Under mars ökade den tyska ölförsäljning med hela 12,4 procent jämfört med samma månad 2020. Det motsvarar cirka 847 000 hektoliter. Totalt sålde tyska bryggerier och återförsäljare runt 7,6 miljoner hektoliter öl i mars 2021. Ölblandningar ökade med 109 000 hektoliter till 425 000 hektoliter, vilket motsvarar en ökning på 34,6 procent. Det visar färska siffror från den tyska statistiska centralbyrån Destatis. Ser man till årets första kvartal som helhet minskar dock försäljningen med 10,8 procent.

Den stora ökningen beror bland annat på att tyskarna redan i mars började handla inför påskhelgen, som i år inföll tidigt i april. Dessutom ökade exporten kraftigt jämfört med samma månad i fjol, då den mer eller mindre kollapsade på grund av coronakrisen. Tyska bryggeriers export till andra EU-länder uppgick i mars 2021 till 647 000 hektoliter, en ökning med 97 000 hektoliter från mars 2020. Exporten till länder utanför EU ökade i sin tur med 127 000 hektoliter till totalt 812 000 hektoliter.

Ser man till respektive förbundsland hade bryggerierna i Bayern allra bäst marsmånad och ökade sin försäljning med 22,5 procent. Därefter följer Nordrhein-Westfalen (+17,6 procent), Sachsen-Anhalt (+16,3 procent), Niedersachsen/Bremen (+11,8 procent) och Mecklenburg-Vorpommern (+10,2 procent). Plus visar även bryggerierna i Schleswig-Holstein/Hamburg (+8,6 procent), Rheinland-Pfalz/Saarland (+7,9 procent) och Baden-Württemberg (+6,3 procent). Det gick dock bakåt i Thüringen (-8,7 procent), Hessen (-4,2 procent), Sachsen (-1,5 procent) och Berlin/Brandenburg (-0,4 procent).

Fotnot: Siffrorna inkluderar inte alkoholfri öl eller andra maltdrycker samt öl som importerats från länder utanför EU.

Som vi skrivit om tidigare blir alkoholfri öl alltmer populärt i Tyskland. De senaste åren har också antalet nya sorter ökat i stadig takt.

De senaste tio åren har inga ölsorter eller ölblandningar vuxit snabbare i Tyskland än de alkoholfria. Det rapporterar det tyska bryggeriförbundet, Deutsche Brauer-Bund (DBB). 2010 producerade tyska bryggerier cirka 4,3 miljoner hektoliter alkoholfri öl, en siffra som tio år senare hade ökat till 6,6 miljoner hektoliter. Det innebär att de alkoholfria ölens marknadsandel har ökat med 53 procent det senaste årtiondet. Av all öl som såldes i tyska butiker 2020 var sju procent alkoholfri. DBB tror att trenden kommer fortsätta och att alkoholfritt inom kort står för tio procent av ölköpen.

Enligt DBB står sig de alkoholfria ölen till och med ännu bättre i coronatider. Under 2020 ökade till exempel efterfrågan på alkoholfria ölblandningar med 16,5 procent jämfört med året innan. Alkoholfri pilsner och så kallad Schankbier (öl med stamvörtstyrka mellan sju och elva procent) ökade med 6,2 procent.

DBB har i en undersökning frågat 2 040 ölköpare om vilken som är deras favoritstil bland de alkoholfria ölen. Ölblandningar kommer först med 31 procent, följt av veteöl (30 procent) och pilsner (25 procent). Underökningen visar också att 46 procent av tyskarna nu dricker alkoholfri öl – en trend som snabbt växer. Det som kunderna framför allt uppskattar med alkoholfria öl är att de smakar bra, har lägre kaloriinnehåll och bara innehåller naturliga ingredienser. Det som för femtio år sedan lanserades som ett ”bilföraröl” har även blivit populärt bland idrottsmän, inte minst tack vare sitt höga mineralinnehåll och dess isotoniska egenskaper.

Av de cirka 7 000 ölsorter som finns i Tyskland i dag är drygt 700 alkoholfria, enligt DBB. Vid sidan av de populära stilarna pilsner, veteöl och radler, kommer alltfler regionala stilar i alkoholfria varianter, till exempel kölsch och altbier. Den i Bayern populära stilen Helles, liksom så kallade ”craft”-varianter som IPA, finns sedan länge också som alkoholfria alternativ. DBB:s vd Holger Eichele menar att de alkoholfria ölens framväxt ger en strimma hopp till de av coronapandemin hårt ansatta tyska bryggerierna.