Bara Bier

Bitburger Braugruppe säljer Wernesgrüner Brauerei till Carlsberg Deutschland. Ägarbytet kommer att ske den 1 januari 2021.

Wernersgrüner Brauerei har varit i Bitburger Braugruppes ägo sedan 2002. Men från årsskiftet tas bryggeriet alltså över till Carlsberg Deutschland, som en del av en strategisk omstrukturering av Bitburger. I förhandlingarna framhölls vikten av att hitta en ägare som var beredd att ta sig an en långsiktig utveckling av Wernesgrüner. Innan affären helt är i hamn ska den dock granskas av Tysklands konkurrensmyndighet, Bundeskartellamt, varför partnerna kommit överens om att ännu inte avslöja köpeskillingen eller ytterligare detaljer i köpeavtalet, skriver Getränke Zeitung.

Från Bitburgers sida är man nöjda med att det blir Carlsberg som tar över bryggeriet och dessutom vill utöka verksamheten i sachsiska Wernesgrün. Avyttringen möjliggör i stället en satsning på Bitburgers schwarzbierbryggeri Köstritzer samt marknadsföring och distribution av dess öl i den östra delen av Tyskland, säger Bitburgers talesman Axel Dahm. Carlsberg är å sin sida glada att ta över ett traditionellt ölmärke som en del av sin tillväxtstrategi. Vid sidan av Wernesgrün har sedan tidigare Hamburg (Holsten) och Lübz (Lübzer) centrala roller i att stärka Carlsbergs närvaro i norra och östra Tyskland, säger Carlsberg Deutschlands vd Sebastian Holtz.

Wernesgrüner Brauerei grundades redan 1436 och är ett av världens äldsta bryggerier. För närvarande marknadsför bryggeriet sex olika ölvarianter: Wernesgrüner Pils Legende, Wernesgrüner Landbier 1436, Wernesgrüner Alkoholfrei, Wernesgrüner Radler, Wernesgrüner Naturtrüb Radler och Wernesgrüner Naturtrüb Radler Alkoholfrei.

Coronapandemin har förändrat tyska öldrickares köpbeteende. Under första halvåret i år handlade tyskarna åtta procent mer öl och ölblandningar för konsumtion hemma jämfört med förra året.

Cirka 38,6 liter öl och ölblandningar per person. Så mycket handlade tyskarna i matvaruaffärer och dryckeshandlare under de första sex månaderna 2020. Det motsvarar ungefär åtta 33-centilitersflaskor mer än under samma period i fjol, visar siffror från undersökningsföretaget Nielsen. Totalt handlades det cirka tre miljarder liter öl och ölblandningar i Tyskland under årets första sex månader, vilket är 4,6 procent mer än under samma månader 2019. Under samma period gjorde varje tysk av med cirka 52,12 euro mer på öl och ölblandningar, vilket bidrog till en totalsumma på 4,2 miljarder euro – en ökning med sju procent.

Det som framför allt ökar i popularitet är den ljusa lagerölstilen helles. Pilsner är visserligen fortfarande den stil som säljer mest med cirka 1,5 miljarder liter sålda under första halvåret, vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent och ger en marknadsandel på 50,4 procent. Men totalt 240 miljoner liter sålda helles under första halvåret motsvarar en försäljningsökning på arton procent från 2019. Det ger enligt Nielsen en marknadsandel på 7,8 procent. På tredje plats bakom pilsner och helles hittar vi ölblandningarna, som ökade med 6,5 procent (till 217 miljoner liter) och har en marknadsandel på sju procent. Strax därefter kommer alkoholfria öl, som såldes i 209 miljoner liter under första halvåret (också det en ökning med nästan sju procent).

För att få tag i öl och ölblandningar under vårens nedstängning av restauranger och barer, var tyskarna tvungna att bege sig till matvarubutiker och andra ställen som säljer öl att ta med hem. Under det första halvåret såldes 898 miljoner liter öl över affärsdiskar, vilket är åtta procent mer än i fjol. Om man bara räknar mars, april, maj och juni 2020 så blir ökningen elva procent jämfört med 2019. Samtidigt har tyskarnas intresse för storpack ökat. Under det första halvåret sålde handlarna åtta procent mer öl och ölblandningar i backar med tjugo stycken 33- eller 50-centilitersflaskor jämfört med årets första sex månader i fjol.

Det finns de som ser ljust på framtiden trots coronapandemin. Organisationen Slow brewing tror till exempel att krisen kommer att öka konsumenternas medvetenhet om kvalitet och regionalitet.

Organisationen Slow brewing menar att coronkrisen lett till att konsumenterna nu är mer observanta på kvalitet och ursprung på det man stoppar i sig. Under nedstängningen av det tyska samhället var det många regionala leverantörer och gårdsbutiker som ökade i popularitet. Denna uppfattning delas även av de 21 tyska bryggerier som i dag får använda sig av kvalitetsstämpeln. De märker att deras kunder är mer medvetna om regionala, hållbara produkter och att de visar större lojalitet mot ”kvalitetsmärken”. Slow brewing har dock inte presenterat några siffror som praktiskt stödjer denna tes, skriver Getränke Zeitung.

Skaparen av Slow brewing-konceptet, August Gresser, menar dock bestämt att intresset ökar för saker som hantverksmässighet, regional förankring och god kvalitet, begrepp som är viktiga för organisationen. Han anser att detta är något som ger anledning att se ljust på framtiden. Gresser säger också att många människor har ändrat och omvärderat sina konsumtionsmönster under pandemin. Han är övertygad om att detta borgar för en mycket god marknadsutveckling för de bryggerier som levererar öl av ”högsta kvalitet”.

August Gresser skapade konceptet Slow brewing 2011 sedan han fått nog av massproducerad öl som smakar likadant. Han har en passionerad inställning till mat och dryck och är själv bryggmästare. I den rollen har han alltid försökt göra så bra öl som möjligt. Det innebär att använda råvaror av högsta kvalitet, men också ett medvetet sätt att brygga på, ett sätt som är bra för ölet och därmed för dem som dricker det. I dagsläget får trettio bryggerier i Tyskland, Österrike, Schweiz och Italien kalla sig Slow brewer. De flesta bryggerier som ansöker om kvalitetsstämpeln får nobben, eftersom de inte uppfyller de hårda kraven. Bland annat granskas kvaliteten på råvarorna, bryggeriets hygieniska förhållanden, liksom hur man behandlar sina anställda, leverantörer och miljön.

De tyska bryggeriernas försäljning har börjat ta fart efter coronastoppet. I augusti ökade ölförsäljningen med två procent, eller 166 000 hektoliter, jämfört med samma månad förra året. Det är dock mindre än många hade hoppats på.

Totalt såldes det cirka 8,4 miljoner hektoliter öl i Tyskland under augusti i år. Försäljningen av ölblandningar ökade också, med 13,9 procent (motsvarande 71 000 hektoliter), och uppgick till 583 000 hektoliter. Det visar färska siffror från Tysklands statistikmyndighet Destatis. Den tyska exporten till andra EU-länder minskade med en procent (eller 9 000 hektoliter) till 877 000 hektoliter. Exporten till länder utanför EU ökade däremot med 4,7 procent under augusti till 577 000 hektoliter, en ökning med 26 000 hektoliter från samma period förra året.

Trots den totala ökningen är det många som är besvikna. Det grundar sig i att årets försäljningssiffror jämförs med fjolårets katastrofala augustimånad, då ölförsäljningen minskade med 11,4 procent. Att årets augustiförsäljning ändå går uppåt beror bland annat på att de flesta tyskar valde att semestra hemma på grund av coronapandemin. Dessutom var årets sommarväder bättre än förra årets. Däremot gjorde pandemin att festivaler och andra evenemang ställdes in, vilket så klart påverkat försäljningen negativt. Det tyska bryggeriförbundet DBB tror att ölförsäljningen för helåret kommer att minska med fyra till åtta procent.

Om vi tittar på de enskilda förbundsländerna ser vi att det gick uppåt på många ställen. De största ökningarna hittar vi i Thüringen (+ 11,3 procent), Mecklenburg-Vorpommern (+ 4,8 procent), Baden-Württemberg (+ 4,7 procent), Berlin/Brandenburg (+ 4,1 procent) och Bayern (+ 3,9 procent). Positiva siffror visar även bryggerierna i Niedersachsen/Bremen (+ 3,6 procent), Rheinland-Pfalz/Saarland (+ 2,4 procent) och Nordrhein-Westfalen (+1,6 procent). Sämre gick det dock med ölförsäljningen i Hessen (- 9,5 procent), Sachsen-Anhalt (- 8,9 procent), Schleswig-Holstein/Hamburg (- 5,2 procent) och Sachsen (- 3,8 procent).

Fotnot: Siffrorna inkluderar inte alkoholfria öl, andra maltbaserade drycker eller öl importerad från länder utanför EU.

När facktidningen Getränke Zeitung testade pilsner från tyska lågpriskedjor kunde inga tiopoängare delas ut. Anledningen? Inget av de testade ölen var en pilsner.

Totalt var det nitton olika pilsner, tyskarnas favoritstil, som ingick i Getränke Zeitungs blindtest. Ölen kom från lågpriskedjor som Aldi, Lidl, Netto, Norma och Penny samt från bryggeriet Oettinger, som konkurrerar i samma segment. Ölen som testades säljs i allt från PET-flaskor till 33- och 50-centiliters glasflaskor och burkar. Ölen bedömdes utifrån åtta kriterier: skum, färg, maltighet, humlighet, doft, kolsyra, kropp och beska. Som mest kunde tio poäng delas ut. I slutändan var det dock inget öl som kammade hem några högre poäng. Juryn kunde i stället konstatera att lågpriskedjornas pilsner inte uppfyller kriterierna för stilen, utan att namnet används som ett sätt för handlarna att ge sken av kvalitet och locka till köp.

Den femhövdade juryn bestående av ölskribenter, sommelierer och livsmedelsexperter blev mest överraskad av Edeka-ägda Nettos märke Grafensteiner Pils i brun halvlitersflaska. Men trots att kvaliteten på ölet inte var dålig, så kunde juryn enas om att det inte går att kalla det för pilsner. Nettos Schloss Pilsener i halvlitersburk var inte heller den oäven. Testpanelen beskrev den som ”väldigt spännande”, men att den inte heller faller inom pilsnersegmentet. Ölet påminde mer om en sommarale, menade man.

Mest förbryllad blev juryn av Oettinger Pils. Varianten i brun 33-centiliters stubby-glasflaska påminde i mångt och mycket om de andra testade ölen. Färgen ansågs vara typisk för pilsnerstilen och doften påminde om humleblommor och akacia. Smaken upplevdes som kryddig med en bra beska, men avslutningen skavde något och var alldeles för söt. Nästa öl som testades hade en doft som beskrevs som allt från ”defekt” till ”svettig” och ”ostig”. Smaken beskrevs i sin tur som ”dålig humle”, ”gammal”, ”majsig” och även här ”defekt”. Döm om juryns förvåning när den fick veta att ölet de just testat var samma Oettinger Pils som tidigare, men den här gången från en halvlitersflaska. Domen blev noll poäng.

En strid som inleddes 2009 har nu kommit till sitt slut. Skotska Brewdog och bayerska Schorschbräu har lagt ner vapnen och slagit sig samman för att brygga världens starkaste öl.

Världens starkaste öl heter numera Strength In Numbers och har en alkoholhalt på nätta 57,8 procent. Ölet framställdes gemensamt av det senaste årtiondets huvudantagonister skotska Brewdog och Schorschbräu i bayerska Gunzenhausen. Kampen om vilket bryggeri som framställt världens starkaste öl får därmed sägas sluta oavgjort. Sannolikheten att någon kommer att göra ett starkare öl är nämligen ganska låg. När ölet släpptes i Storbritannien i torsdags sålde det slut på en gång. Priset låg då på 28,95 pund för en 40-milliliterflaska, berättar Inside Beer.

Eftersom bryggerijäst bara kan jäsa vört till 15 procent, eller i vissa specialfall 25 procent, framställdes detta öl genom så kallad frysdestillering. Metoden innebär att ölet fryses ned och att vatten, som fryser tidigare än alkohol, avlägsnas. Genom att upprepa denna tidsödande process flera gånger blir alkoholen så pass koncentrerad att ölet kan nå en alkoholhalt på upp emot sextio procent. Till den gemensamma bryggningen hade Brewdog skickat ett fat av sin frysdestillerade belgiska ale Death or Glory (26 procent ABV) till Tyskland, där det blandades med den 30-procentiga Schorschbräu Eisbock. På grund av coronarestriktionerna fick bryggmästarna arbeta tillsammans över Zoom.

Striden om världens starkaste öl började 2009, när Brewdog lanserade sin Tactical Nuclear Penguin med en alkoholhalt på 32 procent och därmed slog Schorschbräus dåvarande rekord på 31 procent. Tyskarna kom dock tillbaka med Schorschbock, som vägde in på 40 procent. Brewdog slår tillbaka med Sink the Bismarck IPA (41 procent) varpå Schorschbräu kontrar med en ny Schorschbock, denna gång på 43 procent. I juli 2010 försöker Brewdog avgöra striden med The End of History på 53 procent. Schorschbräu kommer dock tillbaka ännu en gång med ytterligare en Schorschbock, den här gången en riktig knockout på 57 procent. Detta rekord stod sig alltså till helt nyligen.

Fotnot: Det skotska bryggeriet Brewmeister hade tidigare rekordet över världens starkaste öl; Snake Venom uppgavs ha en alkoholhalt på 67,5 procent. Bryggeriet har dock erkänt att de fick upp alkoholhalten genom att tillsätta ren alkohol, vilket gör att det inte får kallas för öl.

Coronakrisens 2020 kommer att bli det svåraste året på länge för den tyska bryggerinäringen. Tysklands bryggerier räknar med ett försäljningstapp på minst fjorton procent. Det framgår av en enkätstudie gjord av det tyska bryggeriförbundet, DBB.

Bryggeriernas dystra inställning får stöd av siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis, som visar att den tyska ölförsäljningen minskade med 6,6 procent (motsvarande drygt tre miljoner hektoliter) under det första halvåret. Svårast har de bryggerier haft det som säljer en stor del av sin öl till restaurangbranschen. Eftersom tyska uteställen länge höll stängt under våren, har vissa bryggerier sett sin försäljning minska med mer än sjuttio procent under perioden. Det tyska bryggeriförbundet (DBB) fruktar nu att tyska bryggerier och restauranger kommer att uppleva en konkursvåg som aldrig setts maken till om inte politikerna sätter in fler stödåtgärder.

För att känna av stämningen bland sina medlemmar har DBB gjort en enkätundersökning, som besvarades av åttio bryggerier i olika storlekar. Merparten av dessa upplever att de offentliga stödåtgärder som hittills vidtagits inte är tillräckliga. 54 procent svarar att de vill ha mer hjälp från tyska staten och förbundsländernas regeringar. Endast 25 procent uppger att de är nöjda med det stöd som ges. Många bryggerier vill också att den momsreduktion som införts till och med den 31 december ska förlängas och även omfatta drycker inom restaurangnäringen och inte bara mat som det är nu. Man vill också se att utomhusservering tillåts på federal nivå även under höst och vinter.

Bryggerierna efterfrågar också mindre byråkrati och mer flexibilitet vid handläggningen av statliga stöd. 69 procent av de svarande bryggerierna uppger också att de kommer att skära ner på sina marknadsföringsbudgetar under 2020. Endast 23 procent säger att de inte kommer att förändra något gällande sin annonsering. Åtta procent uppger att de till och med kommer att öka sina annonsutgifter.

I hård konkurrens och med alla nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtagna avgjordes i helgen årets mästerskap för tyska hobbybryggare. Vann gjorde Martin Tietz från München med sin irländska ale.

Cirka 130 hoppfulla ölskapare från hela Tyskland samlades i helgen hos Störtebeker Braumanufaktur i Stralsund för att göra upp om titeln Årets hobbybryggare 2020. När krutröken lagt sig och juryn sagt sitt stod Münchenbon Martin Tietz som segrare. Enligt organisatören Jens Reineke-Lautenbacher var konkurrensen extra hård denna gång. Juryn bestående av bryggare, ölsommelierer och andra ölexperter valde mellan många fina irländska ale, som var årets tema. På andra plats kom Braugruppe Koerschbrew under ledning av Dag och Björn Geisler från Stuttgart, medan bronset kammades hem av Sebastian Herold från Bad Kreuznach i Rheinland-Pfalz.

Som vinnare kan Martin Tietz nu ser fram emot att få spendera en bryggardag på Störtebeker Braumanufaktur, efter vilken han kommer att kunna ta fyrtio lådor av sitt öl med sig hem (eller i alla få dem levererade när de är klara). Han kan också välja mellan ett nytt bryggverk eller en fatölsanläggning. Under tävlingen delades det också ut pris till det mest kreativa ölet. Vinnare här blev Florian Erdel från Bruchsal i Baden-Württemberg, som charmade juryn med en Imperial Milkshake NEIPA med kokos. Han kommer få brygga sitt öl tillsammans med bryggmästare Michael Lembke från Berlinbryggeriet Brlo.

Antalet hobbybryggare har under flera år ökat snabbt i Tyskland. I dag är det flera tusen ölälskare som skapar sina egna brygder hemma och experimenterar med en stor mängd olika råvaror och recept. Tyska mästerskapen för hobbybryggare skapades av Störtebeker Braumanufaktur 2017 för att ge hemmabryggarna en plattform och ett sammanhang. Årets tävlingstema var irländsk red ale, ett ljusrött, överjäst och balanserat öl med återhållen beska och sötaktiga malt- och karamelltoner. Alkoholhalten ligger vanligen på max fem procent.