Bara Bier

Restauranger och andra uteställen har varit stängda i flera veckor, tusentals evenemang har ställts in och exporten har minskat kraftigt. Coronapandemin har fått dramatiska konsekvenser för den tyska bryggerinäringen visar en undersökning från branschorganisationen.

88 procent av alla tyska bryggerier har korttidspermitterat sin personal under coronakrisen. Det visar en undersökning gjord av det tyska bryggeriförbundet, Deutschen Brauer-Bund (DBB). Bryggerier med fler än trettio anställda har under årets fyra första månader tappat i genomsnitt 18 procent av ölförsäljningen och 22 procent av omsättningen. Bryggerier med färre än trettio anställda har tappat i genomsnitt 32 procent av ölfärsäljningen och 35 procent av omsättningen under samma tidsperiod.

Åttio procent av bryggerierna uppger att de har nytta av de statliga stöd som finns, även om de är långt ifrån tillräckliga. 56 procent har utnyttjat möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningar och 53 procent har tagit del av stöd från federala eller delstatliga myndigheter. 24 procent menar att de har fått bra hjälp av olika stöd för att öka likviditeten samt överbryggningslån. Endast sexton procent anser dock att de stöd som ges är tillräckliga och två tredjedelar av bryggerierna vill ha mer statligt stöd.

Antalet bryggerier som får sin produktion påverkad av coronakrisen har ökat kraftig de senaste veckorna. Endast 31 procent uppger att krisen inte har någon effekt alls på produktionen, medan 28 procent svarar att de främst påverkas av bristen på tomflaskor. 21 procent uppger att de upplever flaskhalsar i logistiken. Sjutton procent av bryggerierna säger att de har konflikter med återförsäljarna, som exempelvis nekar bryggeriernas säljare tillträde eller som begränsar sitt sortiment till ett minimum. Personalbrist (fem procent) och flaskhalsar i råvaruförsörjningen (fyra procent) utgör mindre problem.

Undersökningen genomfördes mellan den 30 april och 6 maj. Närmare nittio bryggerier i olika storlekar tillfrågades om hur den pågående coronapandemin påverkar deras verksamheter. En tredjedel av bryggerierna har färre än trettio anställda, en tredjedel mellan trettio och sextio, femton procent har 60 till 100 anställda eller 100 till 300 anställda, medan övriga har mer än 300 anställda. I hela Tyskland finns det cirka 1 500 bryggerier, varav de flesta är små eller medelstora och familjeägda.

Bayerns ministerpresident Markus Söder presenterade under tisdagen en plan för ett stegvist återöppnande av hotell- och restaurangnäringen i förbundslandet. Restauranger och andra uteställen har varit helt stängda sedan den 21 mars på grund av coronapandemin.

Från och med den 18 maj kommer uteserveringar att vara öppna igen, men endast till klockan 20.00. Från den 25 maj kan även restaurangernas matsalar öppna, men endast med strikta restriktioner och som senast till klockan 22.00. Antalet gäster begränsas och det måste hållas goda avstånd mellan dem. Köks- och serveringspersonal måste bära munskydd. Gästerna måste ha munskydd på sig när de går in i restaurangen och när de går på toaletten. Från den 30 maj bör även hotell- och besöksnäringen kunna starta upp igen.

I måndags meddelade myndigheterna i förbundslandet Niedersachsen att man kommer att öppna upp restaurangerna redan den 11 maj. Markus Söder har tidigare signalerat att de bayerska matställena inte skulle kunna öppna förrän till pingsthelgen (30 maj-1 juni). Han har dock fått påtryckningar från näringslivet om att inte vänta för länge med att lätta på restriktionerna. I Bayern har man även talat om regionala lösningar, det vill säga att om läget förändras kan olika regler komma att gälla i olika regioner.

Trots fortsatta restriktioner kommer tisdagens besked säkert som en lättnad för Bayerns restauranger och barer, som lidit stora förluster under nedstängningen. Under onsdagen kommer Markus Söder ha ett möte med Tysklands förbundskansler Angela Merkel om hur det fortsatta arbetet med att stoppa coronakrisen ska fortskrida. Hotell- och restaurangbranschen kan dock knappast förvänta sig några enhetliga lösningar, skriver branschtidningen Inside Getränke.

Tysklands humleodlare står inför en av de svåraste utmaningarna någonsin på grund av coronapandemin. Bristen på säsongsarbetare gör att årets skörd är i fara. Men hjälp är nu på väg.

Coronavirusets framfart har bland mycket annat medfört att flera länder helt stängt sina gränser eller kraftigt begränsat möjligheten att resa. Ett resultat av detta är att det i år fattas cirka 15 000 säsongsarbetare som kan hjälpa till i de tyska humleodlingarna. 10 000 av dessa behövs bara i den största odlingsregionen Hallertau, rapporterar branschtidningen Inside Getränke.

I slutet av mars larmade tyska humleodlare om att årets humleskörd är i fara om inte säsongsarbetare från Polen och Rumänien kan komma in i landet. Flera andra jordbruksorganisationer gjorde samma sak. Tyska politiker reagerade snabbt och utfärdade ett särskilt tillstånd för 40 000 gästarbetare inom lantbruket att komma i april och ytterligare 40 000 i maj.

För att hindra spridningen av covid-19 gäller dock strikta regler. Utländska arbetare får inte som tidigare år passera gränsen i överfulla bussar, utan kommer istället flygas in. De kommer dessutom att arbeta i speciella karantänavdelningar på fälten. Den tyska humleodlarorganisationen tog snabbt initiativet och chartrar egna flygplan som tar gästarbetare från Rumänien till Tysklands humleodlingar.

Förra året anlitade tyska lantbrukare cirka 30 000 säsongsarbetare, som förutom att arbeta i humleodlingarna även hjälpte till med odling och skörd av sallad, sparris och andra jordbruksprodukter.

På tyska ölets dag den 23 april presenterar undersökningsföretaget Yougov en lista över de märken som tyska öldrickare helst köper.

På första plats i Yougovs undersökning kommer Krombacher, som 16,8 procent av tyskarna kan tänka sig att köpa. Beck’s tar andraplatsen med 12,9 procent och trea blir Warsteiner med 12,5 procent.

Här är hela topp tio-listan för Tyskland som helhet (procenttalet anger hur många som skulle överväga att köpa respektive ölmärke):

1. Krombacher 16,8 %
2. Beck’s 12, 9 %
3. Warsteiner 12,5 %
4. Erdinger 11,8 %
5. Bitburger 11,6 %
6. Paulaner 10,6 %
7. Radeberger 10,0 %
8. Franziskaner 9,5 %
9. Jever 9,2 %
10. Veltins 8,5 %

När man tittar på de olika förbundsländerna är det dock ofta de lokala märkena som är i topp. I Bremen föredrar exempelvis 39,6 procent det ”egna” Beck’s. Bitburger får liknande resultat i Saarland (37,8 procent) och Rheinland-Pfalz (33,7 procent). Märket Rothaus Tannenzäpfle får 25,8 procent i sin hemstat Baden-Württemberg.

De tre populäraste märkena i varje förbundsland är ofta också därifrån. I Bayern toppar till exempel Franziskaner med 21,7 procent, följt av Erdinger (20,8 procent) och Paulaner (20,2 procent). I Berlin är listan: Berliner Kindl (18,5 procent), Beck’s (15,5 procent) och Berliner Pilsner (15,4 procent). Motsvarande lista i Nordrhein-Westfalen visar att Krombacher kommer etta med 23,5 procent, Veltins tvåa med 15,9 procent och Bitburger trea med 15,5 procent. I de östra förbundsländerna är ofta Radeberger populärast. I Sachsen-Anhalt får märket 23,3 procent, följt av Krombacher (19,5 procent) och Ur-Krostitzer (18,4 procent). I Sachsen får Radeberger 26,5 procent, Ur-Krostitzer 20,7 procent och Freiberger 18,6 procent. I Mecklenburg-Vorpommern är det dock Lübzer som avgår med segern (24 procent), medan Radeberger får nöja sig med andraplatsen (20,2 procent). Trea blir här Hasseröder med 14,1 procent.

Yougov genomförde undersökningen mellan den 12 april 2019 och 12 april 2020. Totalt svarade cirka 30 000 personer, som var 18 år eller äldre. De svarade på frågan: “Vilket av följande ölmärken skulle du överväga att köpa?” De märken som fanns att välja mellan var: Allgäuer Büble, Beck’s, Berliner Kindl, Berliner Pilsner, Bitburger, Brinkhoff’s No. 1, Carlsberg, Erdinger, Franziskaner, Freiberger, Hasseröder, Holsten, Jever, Krombacher, König Pilsener, Lübzer, Oettinger, Paulaner, Radeberger, Rothaus Tannenzäpfle, Schöfferhofer Weizen, Sternburg, Stuttgarter Hofbräu, Ur-Krostitzer, Veltins och Warsteiner.

Framtiden ter sig allt mer osäker för många tyska bryggerier. Försäljningen rasar när restauranger och barer tvingas hålla stängt under coronautbrottet.

Tysklands cirka 1 500 bryggerier är starkt påverkade av coronakrisen, säger det tyska bryggarförbundets (Deutschen Brauer-Bund) vd Holger Eichele till tidningen Bild. Han menar att landets bryggerier sitter i en båt som börjar få allt starkare slagsida. Tiotusentals evenemang har ställts in, inklusive sommarens fotbolls-EM och mängder av matcher i Bundesliga. Som om det inte vore nog har även exporten mer eller mindre stannat av.

Holger Eichele fruktar nu en våg av bryggerikonkurser och hoppas på hjälp från den tyska staten. Han säger att läget är akut för de mindre och medelstora bryggerierna och tror att många kommer att gå under utan stöd. Det som behövs är nödhjälp i form av ovillkorliga statliga subventioner för att motverka hotet av överhängande bankrutter inom mat- och dryckesnäringen. Om dessa företag inte räddas nu kommer många av dem att försvinna för alltid, menar Eichele.

Det första offret har redan skördats i form av det 400 år gamla bayerska familjebryggeriet Wernecker Brauerei, som i slutet av mars meddelade att man slår igen portarna. En ljusglimt är i alla fall att det i dagsläget inte råder någon brist på humle och malt, trots att humleodlarna gått ut och varnat för kommande brist på arbetskraft. Holger Eichele menar att logistikkedjorna är stabila och att det än så länge inte är några problem att förse Tysklands livsmedels- och dryckeshandlare med varor.

Flera tyska humleodlare larmar nu om att årets humleskörd är i farozonen. Det pågående coronautbrottet gör att det inte finns tillräckligt många gästarbetare som kan hjälpa till i de tyska humleodlingarna.

Risken att hamna i coronakarantän vid hemkomsten till sina hemländer, gör att gästarbetare från Rumänien och Polen inte kommer till Tyskland för att hjälpa till i humleodlingarna under våren. Tyskland betraktas i dessa länder som ett riskområde och dess medborgare vill inte riskera att inte komma hem i tid för sina vanliga arbeten, eftersom de inte har tillräckligt lång semester för att sitta i karantän i två veckor.

Humle är en perenn växt och behöver mycket omsorg under hela året. När linorna som humlen klättrar på ska sättas upp och förankras i marken behövs det i Tysklands – tillika världens – största humleregion Hallertau cirka 5 000 säsongsarbetare. I normalfallet kommer många av dessa från Tjeckien, Polen och Rumänien. När plantorna väl börjar växa under april ökar behovet av arbetskraft till 15 000 personer. Varje arbetare behöver beskära ungefär 17 till 20 humleskott per planta och vira de övriga skotten tre gånger medurs runt linorna för att hjälpa dem på traven. Detta arbete tar i regel cirka tre veckor.

Ordföranden för en jordbrukarorganisation säger till branschtidningen Inside Getränke att situationen är dramatisk och att humleodlarna kastas mellan hopp och förtvivlan. Hans förslag är att ta in studenter som i dagsläget inte får gå till sina skolor som säsongsarbetare. En annan idé är att träna upp arbetslösa bartenders och andra som förlorat sina arbeten på grund av coronakrisen. En sak är dock säker, om man inte lyckas få ihop tillräckligt med arbetskraft kan det bli en akut brist på humle i år. En minskad skörd leder högst troligt till ett högre pris på det som skördas, vilket delvis kan kompensera för humleodlarnas förluster. Då blir det istället bryggerierna och i slutändan konsumenterna som får stå för notan.

Tidigare i mars valde branschorganisationen Die Freien Brauer en ny styrelse. Till ordförande valdes Herbert Zötler.

Den 11 och 12 mars samlades medlemmarna i Die Freien Brauer för att välja ny styrelse, något man gör vart tredje år. Den avgående ordföranden Axel Stauder från Privatbrauerei Stauder lämnade över klubban till Herbert Zötler, ägare av Privat-Brauerei Zötler. Till vice ordförande utsågs Jürgen Nordmann från Störtebeker Braumanufaktur. Båda rollerna tillsattes efter ett enhälligt beslut. I styrelsen ingår dessutom nio ytterligare medlemmar.

Som ny ordförande har Herbert Zötler redan satt upp såväl interna som externa mål för organisationen. Internt handlar det om organisationen ska bli mer inflytelserik genom att bli mer professionell och transparent, samtidigt som man stärker nätverket mellan de olika medlemsbryggerierna. Externt står hela branschen inför stora utmaningar de kommande tre åren. Som en värdedriven organisation menar Zötler att Die Freien Brauer måste bli en ännu starkare och mer kompetent röst för sina medlemmar.

Die Freien Brauer består av 39 oberoende familjebryggerier i Tyskland, Österrike och Luxemburg. Tillsammans har de sedan 1969 arbetat för att bevara ölkulturens mångfald i Europa. Medlemsbryggerierna producerar ungefär sju miljoner hektoliter öl per år, fördelat på cirka 350 olika ölsorter i ett trettiotal stilar. Varje år tränar man upp cirka 200 lärlingar till olika arbeten inom bryggerinäringen. Tillsammans har medlemsbryggerierna också investerat runt 95 miljoner euro i sina verksamheter de tre senaste åren.

Georg Schneider är sjätte generationens ägare av familjeföretaget Schneider Weisse och dessutom ordförande för det bayerska bryggarförbundet. Han tror att ölförsäljningen kommer att sjunka kraftigt på grund av coronaviruset.

Det är i en intervju med Augsburger Allgemeine som Georg Schneider ger sin syn på den rådande situationen och dess påverkan på den, i första hand, bayerska bryggerinäringen. Han tror att ölförsäljningen kommer att sjunka kraftigt när människor inte vill eller får gå på restauranger och krogar, som är en viktig försäljningskanal för de bayerska bryggerierna. Han tror dock inte att folk kommer att dricka mer öl hemma. Eftersom öldrickande i Bayern är så starkt förknippat med social samvaro, kommer alla råd om att stanna hemma bara ha negativa effekter på ölförsäljningen.

På frågan om han känner till huruvida bayrarna har börjat hamstra öl, som en del hamstrar toalettpapper eller pasta, svarar Schneider att han inte ser några sådana tendenser. Stora inköp av drycker har visserligen ökat i liten grad i vissa regioner, men i slutändan handlar det också om hur mycket förvaringsutrymme man har hemma. Schneider säger att det inte är tillgången på öl som kan bli problematisk under långdragen kris, utan hur det ska levereras till konsumenterna. Om hela samhället blir lamslaget kommer alla livsmedelsleveranser vara i fara.

Hur ett företags verksamhet ska bedrivas vidare om många anställda blir sjuka är en fråga som även bryggerinäringen tampas med. Schneider menar att såväl bryggeriernas produktion som dess försäljning kan påverkas om många nyckelpersoner är borta. Han understryker dock att coronaviruset inte kan förorena eller föras vidare av öl, eftersom både pH-värde och alkoholhalt är skadligt för viruset.