Bara Bier

Radeberger Gruppe tar ytterligare marknadsandelar och utökar sitt försprång som Tysklands ledande bryggerikoncern. Det är dock inte bara tack vare egna insatser utan även att de främsta konkurrenterna gjorde svaga resultat förra året.

Radeberger Gruppes försäljning 2019 var ganska lik den året innan och landade på 11,63 miljoner hektoliter (-0,2 procent). Radeberger ingår i den stora livsmedelskoncernen Oetker Gruppe med flera stora ölmärken, som Jever, Schöfferhofer och Clausthaler. Den nästa största koncernen, TCB Beverages med märken som Feldschlösschen, Gilde och Askania, sålde bara 8,45 miljoner hektoliter i Tyskland. Det är en minskning med 2,5 procent från 2018.  

På tredje plats hittar vi Oettinger Gruppe, som fick se sin försäljning sjunka med hela åtta procent till 7,8 miljoner hektoliter, bland annat till följd av kraftiga prishöjningar under 2019. Den privatägda bryggerikoncernen säljer huvudsakligen öl under sitt eget namn. Deras öl brukar ligga i det lägre prisspannet, vilket gör att deras främsta konkurrenter finns bland märken som tillverkas av ett bryggeri men säljs under ett annat namn, exempelvis som butikernas egna varumärken.

Från plats fyra och framåt återfinns i tur och ordning Bitburger Braugruppe, AB Inbev Deutschland, Krombacher Gruppe och Paulaner Gruppe. Samtliga dessa koncerner sålde mellan 6,0 och 6,55 miljoner hektoliter öl i Tyskland förra året, enligt en sammanställning av branschtidningen Inside Getränke.

Tyska Oettinger och amerikanska Molson Coors inleder ett nära samarbete under 2020. Den tyska bryggerijätten kommer att sälja flera av Molson Coors märken i Tyskland.

Oettinger Brauerei kommer under 2020 att börja sälja Molson Coors flaggskeppsmärken Coors Light och Miller Genuine Draft på den tyska marknaden. Man kommer också sköta distributionen av det kroatiska märket Ožujsko och serbiska Jelen Pivo. Fyra märken som enligt Oettinger är marknadsledande i sina respektive hemländer.

Genom samarbetet hoppas Oettingers vd Peter Böck att bryggerigruppen framför allt kommer att attrahera de yngre kunderna. Han menar att de är särskilt mottagliga för nya dryckestrender och gärna testar öl från andra länder. Att ha ett brett utbud är det som gäller i dag, menar han. Molson Coors Europachef Neil Tonge ser å sin sida framför sig ”ett långsiktigt strategiskt partnerskap på den tyska marknaden”.

Oettinger är den tredje största bryggerikoncernen i Tyskland. Varje år buteljeras cirka två miljarder flaskor och burkar med öl, ölblandningar och läsk, för distribution över hela världen. Det familjeägda bryggeriet grundades 1731 och har sin bas i bayerska Oettingen, men har även anläggningar i Braunschweig, Gotha och Mönchengladbach. Molson Coors bildades 2005 genom en sammanslagning mellan kanadensiska Molson och amerikanska Coors. Det är i dag en av världens största bryggerikoncern sett till produktionsvolym.

I början av december presenterade Pfungstädter storslagna planer på att skapa världens modernaste bryggeri. Planerna ser dock ut att gå i stöpet eftersom investeraren vägrar uppfylla vissa krav.

Under buller och bång annonserade Pfungstädter i december att man skulle bygga det som skulle bli världens modernaste bryggeri. Projektets värde uppgick till flera miljoner euro och skulle i stort sett säkra det krisande bryggeriets framtid. Nu ser det dock ut som att planerna går om intet, efter att staden Pfungstadt avbrutit förhandlingarna med den investerare som skulle säkra finansieringen av projektet.

En förutsättning för att bryggeriplanerna ska bli verklighet är att Pfungstädter kan köpa en tomt av staden, en tomt på vilken det i dag finns en badanläggning. Enligt de villkor som staden satt upp ska marken återgå i stadens ägo om det inte byggs något bryggeri där inom en viss tid. Förhandlingarna har dock visat att den investerare som Pfungstädter hittat inte vill ge några sådana löften. Investeraren har heller inte visat att de pengar som krävs för att köpa tomten finns.

Redan kort efter det att Pfungstädters planer blivit offentliga i december, var det vissa lokalpolitiker som ifrågasatte hur seriös investeraren egentligen var. Stadsfullmäktige gick dock med på att inleda förhandlingar, men fäste ett antal villkor till en eventuell försäljning. Investeraren ska till exempel vara tvungen att bidra ekonomiskt till byggandet av en ny badanläggning samt inköp av en ny brandbil. Staden förbehöll sig också rätten att avsluta förhandlingarna utan några skäl, vilket man nu alltså gjort. Representanter för bryggeriet säger sig dock vara villiga att fortsätta förhandlingarna.  

Det är Pfungstädters sjunkande försäljning som ligger till grund för hela bryggeriprojektet. 2018 minskade bryggeriets försäljning från 24 till 20 miljoner euro. Ölförsäljningen sjönk under samma period från 220 000 hektoliter till 200 000 hektoliter. Efter att det nya bryggeriet blivit klart var tanken att det skulle byggas lägenheter på den plats där det nuvarande bryggeriet står.

Det bayerska bryggarförbundet ser ljust på framtiden för Bayerns bryggerinäring. Detta trots att försäljningssiffrorna har sjunkit det senaste året.

Efter ett bra 2018 var det inte oväntat att de bayerska bryggeriernas försäljning skulle sjunka något under 2019. Under en presskonferens i München presenterades siffror från det bayerska bryggarförbundet, Bayerische Brauerbund, som visar att det såldes 23,8 miljoner hektoliter öl i fristaten under fjolåret. Det är en minskning med 3,3 procent, eller 820 000 hektoliter, jämfört med året innan. Nedgången kunde inte motverkas av att alkoholfria öl fortsätter att sälja bra, även om de inte räknas med i den officiella försäljningsstatistiken.

Bayerska bryggarförbundets ordförande Georg Schneider är trots nedgången fortfarande positiv till den bayerska bryggerinäringens fortsatta utveckling. Han menar att Bayerns ölsorter är uppskattade världen över, inte bara de som är namnskyddade som ”Bayerskt öl”, utan även de allt fler innovativa märken som bland annat uppmärksammas för sina hållbara tillverkningsmetoder.

Det bayerska bryggarförbundet menar dock att en ändring av pantsystemet är nödvändigt. Allt fler singelflaskor och det ökade antalet nya förpackningar ställer högre krav på återvinningen och bromsar cirkulationen av återanvändbara flaskor. Det i sin tur innebär att bryggerierna måste ha fler tomglas i lager för att undvika flaskhalsar, särskilt på sommaren. Sammantaget bidrar detta till att glappet mellan kostnaderna för att skaffa fram tomglas och den pant som erhålls ökar. Det bayerska bryggarförbundet ser gärna en höjning av panten, något man menar bara kan uppnås genom samarbete mellan livsmedels- och dryckeshandeln, de som har hand om pantmaskinerna och bryggerinäringen.

Sommaren 1965 besökte en ung amerikanska Hofbräuhaus i München. Med sig hem från Tysklandsresan hade hon en ölsejdel som hon först nu lämnat tillbaka.

I 55 år har samvetet gnagt den i dag 73-åriga Celeste. Som många andra amerikaner gjorde hon som ung en resa till München. I bagaget hem hamnade en enliterssejdel, Masskrug, i keramik från den bland turister populära ölhallen Hofbräuhaus.

Ölsejdeln har nu återkommit till hemlandet, efter det att Celeste lättat sitt hjärta och skickat tillbaka den till sin rättmätige ägare. I det brev hon bifogar skriver Celeste att hon tog sejdeln sommaren 1965, när hon var ”ung, hänsynslös och obetänksam”. Hon ber också om ursäkt för att hon inte lämnat tillbaka den tidigare.

I ett svar säger Hofbräuhaus-chefen Tobias Ranzinger att oavsett vilka skäl Celeste har att skicka tillbaka sejdel nu, så är han glad att det finns människor som haft en relation till ölhallen under så lång tid. Han säger också att Celeste är välkommen till Hofbräuhaus för en gratis öl nästa gång hon är i München.

2019 såldes det cirka 92 miljoner hektoliter öl i Tyskland. Det är en minskning med 1,9 procent eller 1,8 miljoner hektoliter jämfört med året innan. Siffrorna som presenteras av den tyska statistiska centralbyrån Destatis omfattar inte alkoholfri öl, andra maltdrycker eller öl som importerats från länder utanför EU.

82,6 procent av den öl som såldes i Tyskland 2019 var avsedd för den inhemska marknaden. Det är en minskning med 2,1 procent eller 7,6 miljoner hektoliter jämfört med 2018. Exporten uppgick till knappt sexton miljoner hektoliter, en minskning med en dryg procent från året innan. Nio miljoner hektoliter såldes till andra EU-länder (-4,3 procent) och sju miljoner hektoliter till länder utanför EU, vilket är en ökning med 3,4 procent från 2018. Så kallad Haustrunk (öl avsedd att drickas av bryggerianställda) uppgick till 124 000 hektoliter (-5,2 procent).

Ölblandningar, det vill säga öl blandat med lemonad, cola, fruktjuice eller andra alkoholfria tillsatser, stod för 4,8 procent av den totala ölförsäljningen under 2019. Det motsvarar knappt 4,4 miljoner hektoliter, vilket är ungefär en procent mindre jämfört med fjolåret.

Sedan 1993, då en ny skattelagstiftning trädde i kraft, har den tyska ölförsäljningen minskat med tjugo miljoner hektoliter eller 17,8 procent. Den inhemska försäljningen har minskat med 27,6 procent under perioden, medan export och Haustrunk har mer än dubblerats och ökat med 132 procent.

Branschtidningen Inside Getränke har presenterat listan på de mest och minst framgångsrika tyska ölmärkena under 2019. Det som det gick bäst för verkar dock ha använt okonventionella försäljningsmetoder.

De fem ölmärken som ökat sin försäljning mest i Tyskland under 2019 är Hasseröder (+95 000 hektoliter), Ur-Krostitzer (+39 000), Veltins (+38 000), Augustiner (+ 25 000) och Jever (+14,000). Totalt ökade försäljningen av dessa med 211 000 hektoliter enligt Inside Getränke.

Bakom Hasseröders siffror verkar det dock dölja sig orent spel. För att uppnå de försäljningsmål som satts upp för året har ägaren AB Inbev sänkt priset för en back öl (tio liter), ofta till åtta euro eller mindre. Dessutom ska enligt uppgift återförsäljare ha fått stora bonusar för att köpa in extra mycket öl i slutet av året. Detta har sedan redovisats som försäljning under 2019, även om ölet blivit stående i ett lager. Vissa återförsäljare ska till och med ha fått bidrag för att hyra extra lagerutrymme för att kunna bunkra öl och på så sätt dra upp försäljningssiffrorna.

Hela den försäljningsökning som de fem största märkena står för äts dock upp med råge av ölmärkena med sämst utveckling. De fem märken som gick sämst i Tyskland förra året är Oettinger (-492 000 hektoliter), Erdinger (-140 000), Franziskaner (-67 000), Radeberger (-63 000) och Warsteiner (-35 000). Sammanlagt står dessa märken för en minskning på 797 000 hektoliter. Oettingers förlust beror till största del på en kraftig prisökning under 2019 och en omorganisation av företaget. För Erdinger, Franziskaner och till viss del även Paulaner (-20 000 hektoliter) beror den sjunkande försäljningen på att veteöl tappar i popularitet.

Tyskarna dricker allt mindre öl och flera stora bryggerier tvingas höja sina priser. Än så länge är det främst restaurangbranschen som drabbas.  

Till och med november 2019 hade den tyska ölförsäljningen minskat med 2,5 procent till 85,2 miljoner hektoliter. Det visar statistik från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis. För helåret 2019 räknar man med att försäljningen kommer minska med drygt 2,2 miljoner hektoliter öl, vilket motsvarar ett års produktion för ett större bryggeri. Att tyska konsumenter dricker allt mindre öl beror bland annat på ökad hälsomedvetenhet, hårdare tag mot rattfylleri och andra generella förändringar i konsumtionsmönstren.

Oavsett orsakerna till den sjunkande konsumtionen, så måste de tyska bryggerierna fundera på hur de bäst ska kompensera för sin sjunkande försäljning. Ett sätt är förstås att höja priserna. I oktober 2019 meddelade Tysklands största bryggerikoncern Radeberger att man höjer priset på sina fatöl med åtta-nio euro per hektoliter från och med mars i år. För någon vecka sedan meddelade Krombacher att man gör detsamma och några dagar senare kom även Veltins, AB Inbev och Warsteiner med samma besked. Bitburger, Oettinger och Carlsberg lär också höja sina priser inom kort, säger bedömare till flera tyska medier.

Radeberger och de andra förklarar prishöjningarna med att deras utgifter ökar och att man inte längre kan täcka upp för dem på annat sätt. Priserna på flasköl och inte minst på burköl, som ofta säljs av lågpriskedjor som Lidl och Aldi, har dock till stor del lämnats oförändrade. Marknadsbedömare tror inte heller att en prishöjning på burköl skulle ge någon större effekt, eftersom livsmedelskedjorna köper in så stora mängder och därmed har en stark förhandlingsposition.

I maj 2017 gick Krombacher ut och sa att man skulle höja priset på sina flasköl med sextio eurocent per hektoliter från och med oktober samma år. Många förväntade sig att fler tyska bryggerier skulle följa efter. Men eftersom ingen annan meddelade några prishöjningar, blev Krombacher rädda för att de skulle vara de enda som höjde sina priser. Man beslutade då för att skjuta upp prishöjningen till mars 2018, då de flesta andra stora bryggerier också följde efter. I slutet av september förra året sa Krombacher återigen att man skulle höja sina priser, denna gång på burköl där bryggeriet är marknadsledande i Tyskland. I november drog man dock tillbaka beslutet, som skulle ha inneburit en prishöjning på cirka tio eurocent för en halvlitersburk.