Bara Bier

Det tyska livsmedels- och jordbruksdepartementet har belönat tolv bryggerier med utmärkelsen Bundesehrenpreis 2023. Detta är den högsta kvalitetsutmärkelsen ett tyskt bryggeri kan få.

De tolv pristagarna har fått högsta betyg i tester som utförts av den ideella jordbruksorganisationen DLG (Deutsche Landwirtschafts-Gesellschaft). I år var det drygt 700 olika öl från 130 tyska bryggerier som testades. Vinnarna fick ta emot sina utmärkelser vid en ceremoni under den tyska bryggardagen i Berlin förra veckan.

Den högsta utmärkelsen, Bundesehrenpreis i guld, och titeln Årets bryggeri 2023 gick till det familjeägda Brauerei Ustersbach i Bayern, som fick det överlag bästa testresultatet. Deras bryggmästare Wolfgang Dahnke utsågs dessutom till Årets bryggmästare 2023. Bundesehrenpreis i silver gick i sin tur till Schlossbrauerei Maxlrain i Tuntenhausen, även det i Bayern.

Övriga pristagare är:

• Privatbrauerei Waldhaus, Waldhaus
• Löwenbrauerei Otto Dold, Elzach
• Schlossbrauerei Reuth, Reuth
• Privat-Brauerei Schmucker, Mossautal
• Privatbrauerei Eichbaum, Mannheim
• Hochdorfer Kronenbrauerei, Nagold-Hochdorf
• Frankfurter Brauhaus, Frankfurt an der Oder
• Schwarzbräu, Zusmarshausen
• Privatbrauerei J.B. Falter, Regen
• Arcobräu Gräfliches Brauhaus, Moos

Prisutdelare var Tysklands livsmedels- och jordbruksminister Cem Özdemir (Grüne). I sitt tal uttryckte han sin beundran för landets många högkvalitativa öl, som blivit berömda över hela världen. Han sa också att tyska bryggerier är viktiga delar av de regionala värdekedjorna på såväl landsbygden som i städerna, där de står för ekonomisk styrka, arbetstillfällen, stabilitet och framsteg.

Bundesehrenpreis delas varje år ut till de tolv bästa tyska bryggerierna i DLG:s kvalitetstester. Bland de vinnande bryggerierna finns flera små och medelstora företag, som visar stor skicklighet, tekniskt kunnande och är goda representanter för bryggerinäringen. Deras verksamheter har granskats noggrant av experter inom flera områden. Testerna omfattar bland annat alkoholinnehåll, smakstabilitet, hållbarhetstid, stamvörtstyrka, mikrobiologi, skumstabilitet, färg och grumlighet.

Källa: DLG

Vid det tyska bryggeriförbundets årsmöte i Berlin valdes Christian Weber till organisationens nye ordförande. Han efterträder därmed Jörg Lehmann som suttit på posten de senaste sex åren.

44-årige Christian Weber leder som femte generation i dag det familjeägda bryggeriet Karlsberg Brauerei, som grundades 1878 i saarländska Homburg. Efter att ha slutfört sina studier i ekonomi vid University of Edinburgh arbetade Weber inom mat- och dryckesindustrin i bland annat Schweiz och Ghana. Han har även arbetat för Heineken i Österrike, innan han 2010 började på Karlsberg Holding. 2012 blev han vd för Karlsberg Brauerei. Christian Weber var tidigare vice ordförande för det tyska bryggeriförbundet Deutscher Brauer-Bund (DBB) och sedan 2020 för den europeiska paraplyorganisationen Brewers of Europe.

Jörg Lehmann är avgående vd för Paulaner Brauerei Gruppe i München. Han tog över ledningen av DBB sommaren 2017 och har nu suttit de två mandatperioder som det var tänkt. Enligt förbundets hedersordförande Hans-Georg Eils har Lehmann lett organisationen med stadig hand och stor skicklighet genom extremt svåra tider i form av coronapandemi och energikris. Eils menar att Lehmann tagit sig an uppgiften med all sin styrka, passion och ett starkt intresse av medlemsbryggeriernas framgång, skriver DBB i ett pressmeddelande.

Det tyska bryggeriförbundet företräder den tyska bryggerinäringens intressen och är en av de äldsta organisationerna i Tyskland. Den bildades 1871 i Dresden, men är numera baserad i Berlin. Bland medlemmarna finns små, mellanstora och stora familjeägda bryggerier, liksom stora och världsomspännande bryggerikoncerner och mindre hantverksbryggerier. De små och mellanstora bryggerierna är i sin tur organiserade i regionala bryggeriförbund kopplade till paraplyorganisationen DBB.

Från och med i höst kommer det serveras öl från Binding Brauerei på Eintracht Frankfurts arenor. Det nya partneravtalet sträcker sig till och med säsongen 2027/28.

Efter elva års samarbete med Krombacher blir det nu Radebergerägda Binding Brauerei som levererar öl till Bundelsligaklubben Eintracht Frankfurt. Det innebär att åskådarna nu får dricka ett lokalt ölmärke, även om tillverkningen inte längre kommer att ske i Frankfurt. Hösten 2022 meddelade nämligen Radeberger Gruppe att man lägger ner Bindingbryggeriet senast i oktober 2023 och att produktionen stegvis kommer att flyttas till andra anläggningar inom koncernen, skriver Getränke Zeitung.

Det nya samarbetsavtalet innebär att Bindingöl kommer att serveras på alla evenemang på Eintrachts hemmaarena Deutsche Bank Park (tidigare Waldstadion) och på hemmamatcher med klubbens herr-, dam- och U21-lag. Partnerskapet kryddas dessutom med attraktiva erbjudanden och aktiviteter för fansen även vid sidan av fotbollen, vilket inte minst kommer märkas i detaljhandeln i regionen.

Eintrach Frankfurt grundades 1899, men har bara blivit tyska mästare vid ett tillfälle (1959). Klubben har också vunnit tyska cupen fem gånger, Uefacupen/Europaleague två gånger (1980 respektive 2022) samt Intertotocupen en gång (1967). Under 1990- och det tidiga 2000-talet åkte klubben jojo mellan högsta och nästa högsta divisionen, men är sedan 2006 etablerad i Bundesliga. Den senaste säsongen slutade laget på sjunde plats i Tysklands högsta fotbollsserie.

Den tyska bryggerinäringen är under tryck från detaljhandeln som vill sänka ölpriserna med argumentet att energi- och råvarupriserna sjunkit. Trots en viss lättnad kämpar dock Tysklands bryggerier fortsatt med höga kostnader på grund av pågående världskriser.

Priserna på energi har stabiliserats och flaskhalsarna i distributionen har lättat något på senare tid. Trots detta är det många tyska bryggerier som fortfarande tyngs ner av höga kostnader och det finns ingen anledning att blåsa faran över inför det andra halvåret, skriver det tyska bryggeriförbundet (DBB) i ett pressmeddelande. Den tyska bryggerinäringen lider fortfarande av de förluster som drabbade den under coronapandemin, då det inte gick att sälja fatöl under flera månader. Inte heller det faktum att vissa råvaror blivit billigare innebär att bryggeriernas kostnadsbörda lättats, eftersom priserna fortfarande ligger en bra bit över de nivåer som rådde innan krisen.

DBB vänder sig mot uttalanden från företrädare för vissa detaljhandlare, som Rewe och Edeka, som menar att kostnaderna för råvaror sjunkit så mycket att det motiverar kraftiga prissänkningar på öl. Enligt DBB behöver priserna istället höjas för att lätta på bryggeriernas kostnadstryck, men att detta inte låter sig göras. Enligt siffror från den tyska statistikmyndigheten Destatis har bryggeriernas produktionskostnader ökat med 7,3 procent sedan april 2022. Enligt uppskattningar från DBB kommer det ta flera år innan bryggerinäringen återhämtat sig från höga kostnader och generellt försämrad ekonomi och man manar detaljhandeln att bete sig som goda branschpartner i denna svåra situation.

Den ljusa lagern har kommit att dominera ölvärlden. Tyska forskare har nu spårat upp det bryggeri där det ljusa ölets framgångssaga en gång började – och det ligger i Bayern.

Under tusentals år drack människor bara överjäst mörk öl, men i dag uppgår dessa öls marknadsandel bara till cirka tio procent. Rollen som världens populäraste öltyp innehas numera istället av underjästa ljusa öl, som pilsner och den för Bayern typiska helles. Under- och överjästa öl bryggs med olika jästsorter och forskare vid Forschungszentrum Weihenstephan für Brau- und Lebensmittelqualität har nu hittat ursprunget till den jäst som banade väg för den ljusa lagern. Jästen användes med största sannolikhet först på Hofbräuhaus i München under den bayerske hertigens och kurfurstens Maximilian I regeringstid.

Från början använde ölbryggare den vilda jästsorten Saccharomyces cerevisiae för att skapa överjästa öl (ale). På grund av jästens känslighet mot kyla kunde dessa dock bara bryggas vid varmt väder. Detta ändrades med den nya jästsorten S. pastorianus, som skapades genom en korsning mellan S. cerevisiae och en sort kallad S. eubayanus och som möjliggjorde bryggning av underjästa öl (lager) vid lägre temperaturer. Genom att studera jäst från många olika regioner i Centraleuropa samt Georgien, har forskarna i Weihenstephan lyckats ta reda på när och var denna korsbefruktning skedde. Enligt deras data hände det hela i början av 1600-talet, i den lilla byn Schwarzach i östra Bayern, när en stam S. eubayanus förorenade en sats öl som bryggts med S. cerevisiae.

Den bayerska renhetslagen (Reinheitsgebot) från 1516 tillät bara bryggning av underjäst öl (lager), medan det i angränsande Böhmen även producerades överjäst veteöl med S. cerevisiae. Veteölet var också populärt i Bayern och importerades dit i stora mängder, vilket ogillades av stormännen i Bayern. 1548 gav därför den bayerske hertigen Wilhelm IV, känd som den Ståndaktige, specialtillstånd till baron Hans VI von Degenberg i Schwarzach att brygga och sälja veteöl i de områden som gränsade mot Böhmen.

När Maximilian I tog över bryggerirättigheterna i Schwarzach 1602 lät han sina bryggmästare ta med sig jästen från byns veteölsbryggeri till hovbryggeriet i München, där man började brygga överjästa öl i samma lokaler som de underjästa. Vid samma tid etablerade sig även bryggare från Harzbergen i München, som även de bryggde överjästa öl med S. cerevisiae. Detta gjorde att S. cerevisiae kom i kontakt med stammar av S. eubayanus, inklusive mer köldtåliga varianter som kommit från Oberpfalz eller Harz. På så sätt uppstod den nya jästsorten S. pastorianus, som gjorde att bryggarna på Hofbräuhaus snart lärde sig brygga starka, underjästa öl.

S. pastorianus stora fördel är att den jäser utmärkt även vid temperaturer under tio grader Celsius, vilket gör att den inte bara fungerar bra på vintern, utan även bidrar till en mer kontrollerad ölbryggning. Enligt forskarna var det just de tekniskt avancerade bryggerimetoder som användes i München som, tillsammans med bryggarnas vilja att dela med sig av sin kunskap (och jäst), gjorde att lagerölstilar som helles, pilsner och märzen kunde erövra världen.

Källa: Spektrum.de

Bayern är till stor del förknippat med sitt öl och sin ”Gemütlichkeit”. Förbundslandet erbjuder också många möjligheter för den som vill djupdyka i den gyllene dryckens och dess ingrediensers historia.

Snart stundar semester för många och kanske blir det en tripp till Tyskland. Här är några tips på intressanta ölmuseer i Bayern för den som vill lära sig mer om förbundslandets öl och bryggerier.

Deutschen Hopfenmuseum, Wolnzach
Den som är intresserad av hur och var humle odlas, och dess resa från kotte till öl, beger sig med fördel till området Hallertau. Bland de enorma humleodlingarna finns det tyska humlemuseet, Deutschen Hopfenmuseum i Wolnzach, som är byggt med en humleodling som förebild. Här får besökarna en spännande inblick i humlens kulturhistoria fram till i dag.
Webbplats: www.hopfenmuseum.de

Hopfen Bier Gut, Spalt
På museet Hopfen Bier Gut i Spalt handlar också mycket om humle. Under medeltiden upptäcktes att jorden i Mittelfranken lämpade sig mycket bättre för att odla humle än vin och sedan dess har ölet stått i fokus. Spannmålsmagasinet från 1457 i centrala Spalt är den mest imponerande, icke-kyrkliga, byggnaden i hela regionen. I dag inrymmer den ett 1 200 kvadratmeter stort museum, där besökarna kan se hur öl bryggs och få sig historien om stadens bryggerier till livs. Det interaktiva och moderna museet tilldelades det bayerska museipriset 2017.
Webbplats: hopfenbiergut.de

Bayerisches Brauereimuseum, Kulmbach
Vägen från kornmalt till färdigt öl illustreras tydligt på det bayerska bryggerimuseet i Kulmbacher Mönchshof. På 3 000 kvadratmeter får besökarna följa alla steg, från humle- och kornskörd, via odlare, mältare och bryggare, tills att det färdiga ölet hälls på fat eller flaska. Här avhandlas även andra ämnen, som öl som produkt, ölkultur genom historien och öl i annonser. Museet inrymmer dessutom ett litet bryggeri, där man får se hur ölbryggning går till rent praktiskt och på slutet även smaka det färdiga resultatet.
Webbplats: kulmbacher-moenchshof.de/bayerisches-brauereimuseum-kulmbach

Bayreuther Katakomben, Bayreuth
I Bayreuths katakomber handlar det mindre om ölbryggning och mer om lagring. Besökarna får gå ner för en trappa till en fascinerande stenkällare. Innan de moderna kylmöjligheternas intåg på 1870-talet, var det de långa stenkorridorerna som utgjorde det bästa och kallaste stället att lagra stadens öl på. I dag har de historiska källarvalven förvandlats till utställningslokal för en flera sekler lång bryggerihistoria.
Webbplats: bayreuther-bier.de/willkommen-bei-freunden

Fränkisches Freilandmuseum, Bad Windsheim
Detta friluftsmuseum i Mittelfranken har två historiska bryggerier som fortfarande används. Varje år runt det tyska ölets dag den 23 april drar man igång det äldsta bryggeriet i världen som fortfarande är i drift.
Webbplats: freilandmuseum.de

Många andra bayerska bryggerier har också egna bryggerier i olika storlekar där de visar upp sina verksamheter. På www.der-bierfinder.de går det att söka efter fler spännande ölupplevelser i Bayern.

Källa: Bayerisches Brauerbund

Sex av världens fyrtio största bryggerikoncerner är tyska. Det visar den senaste ”Top 40 Breweries”, som är en del av humleföretaget Barth Haas rapport över öl- och humlemarknaden 2022/2023. Det innebär att ett tyskt bryggeri fått lämna listan sedan förra året.

Radeberger Gruppe behåller förstaplatsen som Tysklands största bryggerikoncern. Med en produktion på 10,2 miljoner hektoliter under 2022 är bryggeriet dessutom fortsatt kvar på plats 22 i världen. Tvåa bland de tyska bryggerikoncernerna är TCB Beverages, med märken som Frankfurter Brauhaus, Feldschlösschen och Gilde Brauerei, som landar på plats 24 i världen med 8,5 miljoner hektoliter producerad öl förra året. Trean Oettinger tappar en placering på världsrankingen, från plats 25 förra året till plats 26 i år. Förra året minskade gruppens produktion med 5,8 procent och hamnade på åtta miljoner hektoliter, rapporterar Getränke Zeitung.

Två tyska bryggerier klättrar på listan, nämligen Krombacher Gruppe och Paulaner Gruppe, med en produktion på 5,8 respektive 5,7 miljoner hektoliter under 2022. Detta ger dem placeringarna 29 och 30 på världslistan, vilket är vardera ett pinnhål bättre än förra året. Bitburger Braugruppe behåller sin 33:e plats i världen och den som Tysklands sjätte största bryggeri, med en produktion på fem miljoner hektoliter i fjol. Ut från topp 40-listan åker därmed Veltins, som kom in på densamma så sent som 2021.

De fyrtio största bryggerikoncernernas produktion ökade med 4,1 procent under 2022 och landade på cirka 1,67 miljarder hektoliter. För nästan hälften av detta, eller närmare bestämt 46,5 procent, står dock bara två koncerner: AB Inbev och Heineken. Under förra året producerade de 518 respektive 256,9 miljoner hektoliter öl. Bland de största bryggerikoncernerna är det fortfarande många som är aktiva på den ryska marknaden. Heineken, Carlsberg och AB Inbev meddelade under våren 2022 att de skulle avsluta sina engagemang eller avyttra sina verksamheter i Ryssland till följd av landets invasion av Ukraina. Än har dock inga förändringar skett.

Världens tio största bryggerikoncerner 2022: