Bara Bier

Ruhr-Universität i Bochum söker efter frivilliga som är beredda att dricka två öl om dagen i fyra veckor. Syftet är rent vetenskapligt och dryckerna kommer att levereras till deltagarnas dörrar.

Under fyra veckor ska en grupp frivilliga öldrickare konsumera två alkoholfria öl per dag. Drickandet är en del av en studie som genomförs vid Ruhr-Universität i Bochum. Syftet med studien är att undersöka om så kallade isotoniska drycker, som alkoholfri öl, kan orsaka fettlever – ett tillstånd där för mycket fett lagras i levern. Tidigare studier indikerar att så är fallet, skriver nyhetssajten WAZ.

Universitetet söker därför efter män i åldrarna 18 till 30 år som har god hälsa, är normalviktiga, som inte röker och som inte är alkoholberoende. Studien kommer omfatta åttio till hundra deltagare, som delas in i fyra grupper. Tre av grupperna kommer dricka två flaskor alkoholfri pilsner, veteöl eller radler per dag. Den fjärde gruppen kommer endast få mineralvatten. I övrigt får deltagarna äta samma kost som de brukar.

Före och efter fyraveckorsperioden kommer alla deltagare genomgå en läkarundersökning. Då kommer deras vikt, längd och midjemått att mätas. De får också lämna blod- och avföringsprov och man mäter kroppens vattennivå, fett- och muskelmassa. Dessutom kommer ett ultraljud göras för att kontrollera så kallad leverstelhet. Studien beräknas vara klar i början av sommaren och ett resultat kan presenteras i slutet av året.

Branschorganisationen Die Freien Brauer lanserar kampanjen ”Die Freien Gerstensorten”. Syftet är att få industri och konsumenter att skriva under ett upprop för att stoppa patent på olika sädesslag, framför allt maltkorn. Detta är ett steg i organisationens strävan att upprätthålla mångfald och valfrihet bland bryggeriernas viktiga råvaror.

Med kampanjen ”Die Freien Gerstensorten” (”De fria kornsorterna”) skickar Die Freien Brauer en tydlig signal om att alla ansvariga inom den tyska staten, förbundsländerna och patentmyndigheter ska arbeta för tydliga och juridiskt hållbara riktlinjer för en tolkning av den europeiska patentlagstiftningen. Målet är att det inte ska gå att ta patent på någon växt som förädlats med konventionella odlingsmetoder.

Under 2016 fick de två bryggerijättarna Heineken och Carlsberg flera europeiska patent på konventionellt framtagna kornsorter, patent som även omfattar det maltkorn som används i ölbryggning. Flera icke-statliga organisationer överklagade patentbesluten, men fick 2018 avslag på sina klagomål. Ytterligare ett överklagande avslogs 2021, vilket innebar att ett av patenten trädde i kraft efter beslut av den europeiska patentmyndigheten (EPO).

Enligt Die Freien Brauer är detta att missbruka patentlagstiftningen, vilket innebär en försvagning av mångfalden och en drastisk inskränkning av bryggeriernas fria företagsamhet. Man menar vidare att detta inom en snar framtid kommer att få negativa konsekvenser för hela bryggerinäringen. Genom att bli medlem i organisationen står man dagligen upp för värden som ”stor frihet”, ”personligt ansvar”, ”högsta kvalitet” och ”unik mångfald”, heter det. Bryggerierna kan dock bara stå upp för kvalitet och mångfald genom att ha möjlighet att välja de bästa råvarorna, i det här fallet i form av ett stort utbud av olika kornsorter.

Die Freien Brauer består av 44 oberoende familjebryggerier i Tyskland, Österrike och Luxemburg. Sedan 1969 har organisationen arbetat för att bevara ölkulturens mångfald i Europa. Medlemsbryggerierna producerar ungefär nio miljoner hektoliter öl per år och tränar upp cirka 200 lärlingar till olika arbeten inom bryggerinäringen. Organisationens fokus ligger främst på gemensamma inköp, erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling av buteljerings- och logistiklösningar. Gemensamma utbildningar, seminarier och framtagande av marknadsföringsmetoder finns också på agendan.

Källa: About Drinks

Två år med coronarestriktioner, stängda restauranger och inställda evenemang har slagit hårt mot den tyska bryggerinäringen. Inte minst i Franken, där många ofta sekelgamla bryggerier tvingats kasta in handduken. Allt går dock inte att skylla på pandemin.

Coronapandemin har inneburit nådastöten för många tyska bryggerier. Vid sidan av nedstängningar och restriktioner har många småbryggerier också kämpat för att få tillbaka sina tomglas, vilket visade sig bli ett stort problem under pandemin, då försäljning av flasköl blivit mångas räddning. Många bryggerier har också tvingats att skänka bort öl, sälja det väldigt billigt eller helt sonika hälla ut det när bäst före-datumet passerats.

Senast i raden av Frankenbryggerier som lägger ner verksamheten är Brauerei Eichhorn i Forchheim. Stadens minsta bryggeri hade en årlig produktion på 5 000 hektoliter, vilket inte längre bar sig enligt ägaren Konrad Greif. Hans familj har bryggt öl på Bamberger Strasse sedan 1935, men Brauerei Eichhorns rötter i Forchheim går att spåra tillbaka ända till 1783. I början av februari tog man dock ner skylten för gott, rapporterar Nordbayern.de.

Hauff-Bräu i Lichtenau började få problem ungefär ett år in i pandemin. 2016 inledde det 500-åriga bryggeriet ett samarbete kring buteljering och distribution med storbryggeriet Tucher. I mars 2021 sa dock partnern upp alla kontrakt på grund av pandemin, vilket i sin tur blev slutet för Hauff-Bräu. I Erlangen kämpar samtidigt Brauerei Weller för sin överlevnad. Bryggeriet öppnade så sent som 2019 och drivs som ett kooperativ. När pandemin slog till fick bryggeriet svårt att betala räkningarna, vilket bland annat ledde till ett uppsagt hyreskontrakt. Med stöd av kooperativets medlemmar hoppas man dock kunna undvika konkurs och avveckling av bryggeriet.

Alla bryggerinedläggningar i Franken kan dock inte skyllas på coronapandemin. Tyska bryggerier har länge kämpat i motvind, bland annat med en ölförsäljning som sjunkit konstant sedan 1993. Till detta kommer höjda priser på allt från malt och humle till energi, kapsyler och etiketter. Dessa skäl snarare än pandemin ligger bakom att Brauerei Bender i Mühlhausen i maj 2020 meddelade att man skulle lägga ner. Man fortsatte dock att brygga öl till slutet av september samma år. Av liknande anledningar valde även Brauerei Windsheimer i Gutenstetten att låsa dörrarna för gott i slutet av 2021, efter att det familjeägda bryggeriet varit verksamt sedan 1767. När Privatbrauerei Heller i Herzogenaurach la ner produktionen i december 2021 var det enligt uppgift av privata skäl.

I slutet av januari bildades Parlamentsgruppe Braukultur i den tyska förbundsdagen. Gruppen består av ett femtiotal parlamentsledamöter som vill stödja den tyska ölkulturen och bryggerinäringen.

Initiativtagare till Parlamentsgruppe Braukultur är den gröna parlamentsledamoten Lisa Badum, ordförande i den tyska förbundsdagens (Bundestag) klimat- och energiutskott. Hon har under flera år arbetat för att bryggerinäringen och gastronomisektorn ska få bättre statligt stöd under coronapandemin. Bland gruppens cirka femtio medlemmar finns dock ledamöter från de flesta partier som är representerade i förbundsdagen, skriver Getränke News.

I det dokument som författades vid gruppens bildande står det bland annat att den tyska bryggerikulturen står för flera värden och traditioner, som kvalitet, stort hantverkskunnande, regional ekonomi och medelstora företag. Man slår vidare fast att Tyskland är världskänt för sina bryggerier. Vid sidan av några stora aktörer består branschen av många små och mellanstora bryggerier, som ofta är familjeägda och varit verksamma i flera hundra år. Att det hela tiden startar nya bryggerier och det ökande ”craft”-utbudet visar också att näringen i högsta grad lever.

Till sist konstaterar man att coronakrisen med dess nedstängningar orsakat stora problem för de familjeägda företag, traditionella bryggerier och bryggeriägda restauranger som utmärker många tyska regioner. Dessa företag är typiska exempel på hållbar regional ekonomi, som gör Tysklands regioner unika och starka. Mångfalden inom bryggerinäringen måste bevaras och kan också tjäna som en förebild för andra ekonomiska sektorer och för en hållbar cirkulär ekonomi, skriver man också. Parlamentsgruppe Braukultur är det andra initiativet från tyska parlamentsledamöter som rör värnandet om den tyska ölkulturen. Redan 1974 bildades Deutschen Institut für Reines Bier med syfte att stödja tyska bryggeriers rätt att upprätthålla den tyska renhetslagen (Reinheitsgebot).

Det andra coronapandemiåret innebär ytterligare förluster för tyska bryggerier och dryckeshandlare. Under 2021 minskade ölförsäljningen med 2,2 procent jämfört med året innan.

Förra året sålde tyska bryggerier och återförsäljare cirka 8,5 miljarder liter öl. Det är en minskning med 187,7 miljoner liter (eller 2,2 procent) jämfört med året innan. Det innebär att den negativa trenden under coronapandemin fortsätter – under 2020 föll den tyska ölförsäljningen med 5,5 procent jämfört med det senaste ”normala” året 2019. Det visar siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis, som dock inte inkluderar alkoholfri öl, andra maltbaserade drycker eller öl importerad från länder utanför EU.

81,5 procent av all öl som såldes i fjol var avsedd för konsumtion inom Tyskland. Den inhemska försäljningen sjönk med 3,4 procent jämfört med 2020 och uppgick till sju miljarder liter. Om man jämför med 2019 har den inhemska ölförsäljningen sjunkit med 8,6 procent. 1,6 miljarder liter öl gick på export eller konsumerades av bryggerianställda (så kallad Haustrunk), vilket är fyra procent mer än 2020 men två procent mindre än 2019. Av det som exporterades gick 746,6 miljoner liter (-4 procent) till andra EU-länder, medan 817,3 miljoner liter (+12,7 procent) skeppades till länder utanför unionen. Haustrunk uppgick 2021 till 11,5 miljoner liter (-3,7 procent).

Bättre gick det för ölblandningar, det vill säga öl blandat med lemonad, cola, fruktjuice eller andra alkoholfria tillsatser. Försäljningen av dessa drycker ökade med 0,8 procent under 2021 till 441,1 miljoner liter. Detta motsvarar dock endast 5,2 procent av den totala ölförsäljningen.

Att restauranger, barer och hotell tvingades hålla stängt i början av förra året satte stora avtryck i försäljningen. Under årets två första månader minskade försäljningen med 27 respektive 19,1 procent jämfört med samma månader 2020. När restriktionerna gradvis lättades under våren återhämtade sig ölförsäljningen dock något. Tysklands sjunkande ölförsäljning har dock inte bara med coronapandemin att göra. Sedan en ny ölskatt trädde i kraft 1993 har den totala försäljningen sjunkit med 23,9 procent, vilket motsvarar 2,7 miljarder liter öl.

Tyskland är hem för flest mälterier i världen. Under senare år har dock coronapandemin, hårdare regler och egna skandaler gjort livet svårt för flera av de mindre aktörerna.

Många tyska småmälterier har en lång och traditionsrik historia och har klarat sig igenom såväl krig som andra kriser. Nu står dock flera gamla familjeföretag inför en verklighet där man måste kämpa för sin överlevnad. En orsak till detta är allt hårdare miljö- och kvalitetskrav, som många små mälterier har svårt att ha koll på och att följa. Många familjeägda mälterier med en produktion under 10 000 ton per år står ofta också med gamla och omoderna anläggningar. I många fall saknas dessutom pengar till att uppdatera utrustningen.

Under senare år har det även förekommit en del brister hos flera småmälterier, som levererat malt av dålig kvalitet till sina bryggerikunder. I flera fall har kvalitetsbristerna uppdagats först när det bryggts öl av malten, vilket i sin tur gjort att bryggerierna tvingats dra tillbaka och förstöra stora mängder öl till stora ekonomiska förluster. Så sent som i början av januari återkallade Klosterbrauerei Andechs 10 000 hektoliter öl som bryggts med malt som innehöll för höga halter cancerframkallande substanser. Ansvariga för detta var ett mälteri i Kirchheim-Bolanden, som i sin tur hävdar att källan till föroreningen var en ugn som används för tillverkning av münchnermalt.

Ovanpå detta kommer coronapandemin, som bidragit till att den tyska ölkonsumtionen störtdykt de senaste två åren. Dessutom har kostnaderna för korn och energi skjutit i höjden. Som en följd av detta har flera mindre mälterier redan stängt för gott. Senast i raden var Malzfabrik Johann Zeitler i Kulmbach, som lägger ner verksamheten efter att ha funnits i 155 år. I februari förra året upptäckte den bayerska kontrollmyndigheten för livsmedelssäkerhet och veterinärfrågor allvarliga hygienbrister i mälterier och stängde delar av verksamheten. I slutet av året beslutade sig ägaren Horst Beyer att det var lika bra att lägga ner helt. Kvar efter att ett mälteri lagt ner finns ett antal kunder, som också hamnar i trångmål och riskerar att bli utan sina leveranser.

Källa: Inside Beer

Tillsammans med hjälporganisationen Welthungerhilfe bidrar Krombacher till att drygt 86 000 människor får tillgång till rent dricksvatten. Minst 260 miljoner liter per år ska pumpas fram.

Bristen på vatten är extra kännbar i Kenya och Malawi, där det ibland inte regnar på flera månader. Krombachers dricksvattenprojekt startade 2019 och är en viktig del i bryggeriets hållbarhetsarbete. Redan har flera brunnar och vattenstationer byggts med målet att kunna leverera minst 260 miljoner liter vatten per år. Förutom att drickas ska vattnet användas för att förbättra den personliga hygienen och de sanitära förhållandena för cirka 86 500 människor i enlighet med den så kallade WASH-principen (Water, sanitation, hygiene).

Till sin hjälp har Krombacher den ideella hjälporganisationen Welthungerhilfe, som har stor erfarenhet av att anlägga brunnar. Sedan projektet startade har parterna tillsammans med lokalbefolkningen anlagt 38 nya och reparerat elva befintliga brunnar i Malawi. Dessutom har man ordnat femton vattentankar i Kenya, tillsammans med fyra pumpsystem och en vattenledning som i dagsläget är 13,1 kilometer lång. Under våren kommer ytterligare 36 brunnar att anläggas och femton att restaureras, skriver Krombacher i ett pressmeddelande.

I december 2021 hade den tyska hotell- och restaurangnäringen femtio procent lägre omsättning jämfört med 2019. Försäljningstappet är särskilt kännbart under jul- och nyårshelgerna, som i vanliga fall är viktiga för branschen. Det visar en ny undersökning från branschorganisationen Dehoga.

55,7 procent av Tysklands restaurangägare menar att deras verksamheter är hotade på grund av coronakrisen. Enligt den tyska hotell- och restaurangbranschens organisation Dehoga var branschens försäljningstapp drygt 34 procent redan i november och eventuellt sparat kapital är ofta slut. Därför förväntar sig organisationen att företagen får ekonomiskt stöd från det offentliga för att kunna överleva och rädda de anställdas arbeten. Detta inte minst eftersom de ekonomiska förlusterna till stor del beror på de coronarestriktioner som politikerna beslutat om.

Enligt Dehogas undersökning uppgår medlemmarnas tappade omsättning under 2021 till i genomsnitt 41 procent jämfört med 2019, det sista året innan pandemin. På frågan om vilka som är branschen största utmaningar svarar 77,2 procent restriktioner medan 64,9 procent svarar inställda evenemang. Därefter följer minskad efterfrågan (60,2 procent), personalrekrytering (44 procent) och otillräckligt stöd (34,5 procent), skriver Dehoga i ett pressmeddelande.

Att det offentliga stödet har förlängts till den 31 mars i år tycker Dehoga är i sin ordning, men menar att det måste förbättras om restriktionerna kvarstår längre än så. Ytterligare restriktioner kommer att vara ett hårt slag mot branschen och man manar politikerna att ta sansade beslut. Dehoga utgår ifrån att de skyddsåtgärder som vidtas står i proportion till vad hotell- och restaurangbranschen klarar av. Om intäkterna är lägre än omkostnaderna kommer det helt enkelt inte vara värt att hålla öppet, säger man avslutningsvis.

Mellan den 3 och 6 januari svarade totalt 9 300 näringsidkare inom den tyska hotell- och restaurangbranschen på Dehogas undersökning om den ekonomiska situationen i branschen.