Bara Bier

Sju tyska bryggerier placerar sig på listan över de fyrtio största i världen. Det visar den senaste ”Top 40 Brauereien”, som är en del av humleföretaget Barth Haas rapport över öl- och humlemarknaden 2021/2022.

Precis som året innan är det Radeberger Gruppe som är Tysklands största bryggerikoncern. Med en försäljning på 10,2 miljoner hektoliter 2021 landar man på 22:a plats bland världens största bryggerier. På andra plats i Tyskland och 24:e totalt med en försäljning på cirka 8,5 miljoner hektoliter i fjol återfinns TCB Beverages, som omfattar bryggerier som Frankfurter Brauhaus, Feldschlösschen och Gilde Brauerei. Tredje störst i Tyskland och 25:e störst i världen är Oettinger, som också de sålde runt 8,5 miljoner hektoliter förra året. Samtliga dessa koncerner hamnar på samma plats 2021 som 2020.

En placering upp blir det för Krombacher Gruppe, som hamnar på 30:e plats i världen med en försäljning på 5,8 miljoner hektoliter. Två platser upp, från 33:e till 31:a, blir det för Paulaner Gruppe som sålde 5,7 miljoner hektoliter öl 2021. Något neråt går det dock för Bitburger Braugruppe, som med 5,0 miljoner hektoliter hamnar på 33:e plats i världen. Sista tyska bryggeri på topp 40-listan är Veltins, som med 3,1 miljoner sålda hektoliter åter tar sistaplatsen. Ut från listan åker Warsteiner Gruppe, som förra året hamnade på plats 39.

Den totala försäljningen för världens fyrtio största bryggerier uppgår till närmare 1,7 miljarder hektoliter 2021, vilket är en ökning med cirka åttio miljoner hektoliter eller fem procent från året innan. Sammanlagt står dessa bryggerier för 91,4 procent av världsmarknaden för öl. De två största bryggerikoncernerna, AB Inbev och Heineken, står tillsammans för 48 procent av de fyrtio största bryggeriernas sammanlagda försäljning med 582 respektive 222 miljoner hektoliter. Övriga bryggerikoncerner på topp fem är Carlsberg (120 miljoner hektoliter), China Resources Snow Breweries (112 miljoner hektoliter) och Molson Coors (84 miljoner hektoliter).

Källa: Getränke News

Inflation, flaskbrist och dyrare råvaror trissar redan upp priset på öl och andra alkoholhaltiga drycker. Trots detta dricker tyskarna för mycket enligt det tyska läkaresällskapet, som gärna ser högre skatt på öl och vin.

Tyskarna dricker i genomsnitt 10,2 liter ren alkohol varje år, samtidigt som det årligen dör ungefär 74 000 människor i Tyskland till följd av sin alkoholkonsumtion. Detta vill det tyska läkaresällskapet, Bundesärztekammer, sätta stopp för och vädjar till politikerna att vidta de åtgärder som krävs för att få ner drickandet. Ett effektivt sätt att göra detta kan till exempel vara att höja priset på alkoholhaltiga drycker genom högre skatt, liksom att förbjuda annonsering och sponsring från alkoholtillverkare, säger företrädare för förbundet till tidningen Bild.

Det är inte första gången som läkaresällskapet kräver högre skatt på beroendeframkallande ämnen. Ju skadligare dessa är desto högre ska skatten vara, menar man. Dessutom kan man tänka sig att minska tillgången till bland annat alkohol genom att reglera försäljningen hårdare, till exempel att alkohol inte får säljas under vissa tider på dygnet. Från politikerhåll vill man dock inte gå för hårt fram. CSU-företrädaren Stephan Pilsinger menar till exempel att man måste skilja på riskerna av att dricka öl respektive starksprit. Han kan dock tänka sig ett förbud mot att sälja sprit i vissa butiker efter klockan 22.00.

Den tyska ölförsäljningen i april var 4,7 procent högre än samma månad förra året och uppgick till cirka 7,3 miljoner hektoliter. Det är dock 17,2 procent lägre än i april 2019, det vill säga innan coronapandemin slog till.

Under april 2022 såldes det cirka 327 00 hektoliter mer än i april 2021. Jämfört med samma månad 2019 har försäljningen dock minskat med ungefär 1,3 miljoner hektoliter. Under den fjärde månaden i år sjönk dessutom försäljningen av ölblandningar med 2,2 procent till 417 000 hektoliter, vilket är 9 000 hektoliter mindre än i april 2021. Det visar färska siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis, som dock inte räknar med alkoholfria öl och andra maltbaserade drycker, eller öl som importerats från länder utanför EU.

Exporten till andra EU-länder steg dock med 4,7 procent eller 29 000 hektoliter jämfört med april i fjol. Till länder utanför unionen störtdök dock försäljningen med 35,9 procent – ett tapp på 278 000 hektoliter. Detta beror nästan uteslutande på det faktum att Ryssland försvunnit som tysk exportmarknad efter landets invasion av Ukraina.

De förbundsländer som visar bäst aprilsiffror är Rheinland-Pfalz/Saarland (+27,4 procent), Hessen (+23,3 procent) och Schleswig-Holstein/Hamburg (+21,6 procent). Skapligt bra gick det även i Nordrhein-Westfalen (+10,0 procent), Sachsen (+5,6 procent), Mecklenburg-Vorpommern (+3,4 procent), Baden-Württemberg (+3,2 procent) och Bayern (+1,6 procent). Sorgebarnen i sammanhanget är Sachsen-Anhalt (-13,1 procent), Berlin/Brandenburg (-10,6 procent), Niedersachsen/Bremen (-6,1 procent) och Thüringen (-0,8 procent).

Tysklands öldrickare riskerar att bli utan sin favoritdryck i sommar och den öl som finns lär bli dyrare. Förklaringen ligger i det osäkra världsläget och en brist på returflaskor.

Förra veckan kom rapporter om att tyska bryggerier riskerar att stå utan glasflaskor till sina öl, något som flera svenska medier rapporterat om. Ungefär åttio procent av all öl i Tyskland säljs i återvinningsbara glasflaskor. Under coronapandemin har dock många bryggerier haft svårt att fylla på sina förråd med returglas, vilket innebär problem när efterfrågan nu stiger inför sommarmånaderna. Många bryggerier behöver därför köpa nya flaskor, något som visat sig lättare sagt än gjort eftersom flasktillverkarna också har problem med att upprätthålla produktionen.

En orsak är Rysslands invasion av Ukraina, som ytterligare försämrat tillgången på flaskor. I början av mars skadades Vetropacks fabrik i Gostomel svårt och kan för närvarande inte tillverka några glasflaskor. Västvärldens sanktioner mot Ryssland har också lett till att Tyskland fått enerigproblem, då man gjort sig beroende av naturgas och olja från Ryssland. Istället försöker tyskarna nu ta fram alternativa energislag, vilket fått priserna att skena. Detta drabbar inte minst den energikrävande glasindustrin. Stigande priser gör att de som inte skrivit långa avtal får betala åttio procent mer för nya glasflaskor jämfört med förra året, skriver Inside Beer.

Men det är inte bara glasflaskor som påverkas. Priserna för massor av andra råvaror och tillverkningsmaterial har också exploderat. Till exempel har elektricitet blivit 250 procent dyrare sedan förra året, bryggmalt kostar sjuttio procent mer, medan priset på europallar stigit med 150 procent. Ovanpå detta har såväl coronapandemin som Ukrainakriget ställt till stora problem i företagens försörjningskedjor, inte minst eftersom många lastbilschaufförer kommer från Ukraina.

Att allt detta sammantaget kommer att märkas på ölpriserna framöver är de flesta överens om. Och det gäller inte bara tyska öldrickare. Under årets Oktoberfest lär även utländska besökare få känna på de bistra tiderna. Även om festivalölen inte säljs i flaska kommer priset för en liter öl (Mass) förmodligen hamna någonstans mellan 12,50 och 13,00 euro. Det är åtta-tretton procent högre än 2019, då Oktoberfest senast ägde rum.

Kölns bryggeriförbund har med framgång stämt bryggeriet Bäckelar Brewery i österrikiska Sölden. Deras öl Sölsch får inte längre exporteras till Nordrhein-Westfalen då namnet anses strida mot varumärkeslagen.

Kölns bryggeriförbund (Kölner Brauerei-Verband) har kämpat mot Bäckelar Brewery i två år. Bakgrunden till förbundets stämning av det österrikiska bryggeriet är att namnet Sölsch, en sammanslagning av ortnamnet Sölden och ölstilen kölsch, anses vara för likt ordet kölsch – en ölstil som är skyddad av EU och bara får bryggas i Köln med omnejd. Ansvarig myndighet gick på Kölnbryggeriernas linje och förbjuder ölet Sölsch från att säljas i hela Nordrhein-Westfalen, rapporterar Getränke News.

Under senare år har antalet överträdelser mot ölstilen kölschs varumärkesskydd ökat kraftigt. Kölns bryggeriförbund har alltid för vana att ta till juridiska åtgärder för att skydda ölets status. Kölsch är ett överjäst öl, vilket gör det till en ale, men som efter jäsningen lagras kallt som en lager. Detta ger ett friskt och lättdrucket öl med viss karaktär. Ölstilen är sedan 1998 skyddad av EU både vad gäller stil och geografiskt ursprung. För att ett öl ska få kallas kölsch krävs det att det bryggs i eller inom en radie av fem mil från staden Köln och omfattas av den så kallade kölsch-konventionen, Kölns egen renhetslag.

När coronapandemin var ett faktum i mars 2020 gick virologer vid Charitésjukhuset i Berlin ut och sa att det måste vara slut med att dricka öl från fat. Detta eftersom man menade att viruset skulle spridas via dricksglas som används av många. Dessa farhågor visar sig dock vara obefogade.

Den tyska myndigheten för riskutvärdering, Bundesinstitut für Risikobewertung (BRF), har undersökt om coronavirus kan spridas via dricksglas som har diskats i sextiogradigt vatten, vilket anses vara normal disktemperatur. Studien visar att viruset finns kvar och kan vara smittsamt i flera dagar eller veckor efter att ha hamnat på ett glas, men att varmt vatten och vanligt diskmedel oskadliggör det så att det inte längre är smittsamt. Testerna utfördes enligt den standard som gäller för konventionella glasdiskmaskiner med separat fördisk och sköljning och de glas som studerades hade en hög förekomst av coronaviruset 229E. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Food Microbiology.

Eftersom coronavirus är omgivna av ett fetthölje, är de känsliga för fettlösande ämnen som alkohol och tensider, som återfinns i tvål och diskmedel. Enligt BRF kan de flesta tillgängliga diskmedel oskadliggöra coronaviruset redan efter femton sekunder i 23-gradigt vatten. För ett diskmedel med lägre tensidinnehåll tar det cirka sextio sekunder att oskadliggöra virus i 43-gradigt vatten. Med den typ av diskmaskin som ofta används av restauranger kan viruset effektivt tas bort från glasen även när man använder kallare vatten, enligt forskarna.

Sammanfattningsvis visar studien att coronavirus effektivt kan tas bort från dricksglas, oavsett om de diskas för hand eller i maskin. En förutsättning är dock att de sköljs ordentligt först och att man helst använder det diskmedel som rekommenderas av maskintillverkaren. Studien visar också att ljus påverkar virusets livslängd. På glas som stått i dagsljus kan viruset överleva i upp till sju dagar, medan det kan fortsätta vara smittsamt i upp till tre veckor om glaset förvaras mörkt.

Källa: Getränke News

Tysklands små och medelstora bryggerier betalar i dag lägre skatt än de stora koncernerna. Det tillfälliga beslut som fattades 2021 upphör dock att gälla i slutet av detta år. Nu uppmanar de tyska förbundsländerna den federala regeringen att behålla skattelättnaden för de mindre bryggerierna.

Efter ett initiativ av Bayern kommer tyska Förbundsrådet (Bundesrat), som representerar Tysklands sexton förbundsländer, arbeta för att behålla de lägre skatterna för små och medelstora bryggerier. Tidigare har rådets finanskommitté kommit till samma slutsats och Tysklands federala regering uppmanas nu att följa förbundsländernas vilja. Enligt Bayerns finansminister Albert Füracker är tyska småbryggerier fortfarande pressade efter coronapandemin och en återgång till de tidigare skatterna skulle kunna vara förödande, rapporterar Tagesschau.

Det var 2021 som den tidigare tyska regeringen beslutade att lätta skattebördan för landets små och medelstora bryggerier på grund av coronakrisen. Det nuvarande styret vill dock återgå till de gamla skattereglerna vid årsskiftet. Förslaget från Bayerns finansminister är att tidsgränsen slopas och att skattelättnaderna blir permanenta. Vid sidan av coronakrisen bidrar hög inflation och kraftigt höjda priser på energi, transporter samt korn- och vetemalt till att spä på bryggeriernas bördor. För en back med tjugo öl betalar i dag ett storbryggeri 94,4 eurocent i skatt. Bryggerier med en årlig produktion på upp till 5 000 hektoliter betalar i dagsläget endast 47,2 eurocent i skatt.

Max fyra euro för en liter öl. Det var förslaget i en motion till stadsfullmäktige i Schwäbisch Hall. Trots att förslaget stöddes av en majoritet av ledamöterna ser det ut att stoppas av stadens borgmästare.

Med tretton röster mot nio beslutade stadsfullmäktige i Schwäbisch Hall i Baden-Württemberg i slutet av förra veckan att införa ett pristak på fyra euro för en liter öl på stadens krogar. Om krögarna vill ha mer än så kommer mellanskillnaden betalas med pengar från stadens fond för stöd till stadskärnan. Förslaget lades fram av ledamoten Tillmann Finger från partiet Die Partei, som grundades 2004 av redaktörer vid den satiriska tidskriften Titanic. Det hela ska ses som en ironisk kommentar till ett förslag från liberala FDP om att införa ett pristak på bensin och diesel.

I andra partier är man dock inte lika roade. Borgmästaren Daniel Bullinger (FDP) menar att det förmodligen inte är förenligt med tysk lag att subventionera alkohol på det sättet. Om beslutet ska förverkligas måste man dessutom komma på ett sätt att även stödja handeln och restaurangbranschen i övrigt. Oavsett vilket så finns det inga pengar i budgeten för detta, menar han. Enligt ledamöter från socialdemokratiska SPD är förslaget och dess hantering pinsamt och en skam för stadsfullmäktige. Den tidigare finansministern och FDP-ledamoten Walter Döring kallar i sin tur pristaket för ”en galen idé”.

Källa: Stuttgarter Nachrichten