Bara Bier

Det finns numera åtta tyska bryggerikoncerner bland de fyrtio största i världen. Det visar den senaste rapporten över öl- och humlemarknaden 2020/2021 från Barth Haas.

Störst bland de tyska bryggerikoncernerna är Radeberger Gruppe. Med en försäljning på 11,1 miljoner hektoliter 2020 hamnar man på 22:a plats i världen. Tvåa bland de tyska och 24:a i världen med 8,6 miljoner hektoliter 2020 är TCB Beverages, som omfattar märken som Frankfurter Brauhaus, Feldschlösschen och Gilde Brauerei. Därefter följer Oettinger på 25:e plats med 8,5 miljoner hektoliter och Krombacher Gruppe, som med 6 miljoner hektoliter hamnar på 31:a plats bland världens bryggerikoncerner.

Bitburger Braugruppe hamnar på plats 32 på världsrankingen med 5,9 miljoner hektoliter, Paulaner Gruppe på plats 33 med 5,7 miljoner hektoliter och Warsteiner Gruppe är 39:a med 3,2 miljoner hektoliter. För första gången återfinns även Veltins på topp 40-listan. Med en produktion på 2,9 miljoner hektoliter hamnar man på sista plats på listan.

Världens fyra största bryggerikoncerner är AB Inbev, Heineken, Carlsberg och China Resources Snow Breweries. Tillsammans står de för ungefär hälften av världens totala ölproduktion. Under 2020 producerade de cirka 906 miljoner hektoliter öl världen över. Deras totala försäljning sjönk dock med sex procent under 2020 jämfört med 2019. Allt enligt rapporten ”Top 40 Brauereien” från humleföretaget Barth Haas och som återges i flera tyska medier, bland annat Getränke News.

Den tyska ölskatten sänks till de nivåer som gällde innan 2004. Det har beslutats av såväl den tyska förbundsdagen som av förbundsrådet. Sänkningen är dock tillfällig och gäller bara för åren 2021 och 2022.

Enligt bryggeriförbundet Private Brauereien ligger detta beslut helt i linje med de krav som branschens oberoende bryggerier tidigare framfört. Förbundet menar också att det är ett bevis för att politikerna äntligen har förstått vilken besvärlig situation Tysklands små och medelstora bryggerier har hamnat i på grund av coronapandemin. Man framhåller också att det är ett erkännande av ölets ekonomiska och kulturella betydelse som tyskt baslivsmedel.

Skattelättnaderna ligger i storleksordningen sex till nio procentenheter beroende på bryggeriet storlek och är begränsade till små och medelstora, oberoende bryggerier med en maximal produktion på 200 000 hektoliter per år. Det innebär att cirka 95 procent av Tysklands drygt 1 500 bryggerier kommer att omfattas och att de tillsammans kommer att sänka sina utgifter med ungefär 6,9 miljoner euro under två år. Enligt Tysklands finansdepartement behöver bryggerierna inte ansöka om att få pengar tillbaka, utan en retroaktiv återbetalning kommer att ske automatiskt.

Private Brauerein menar dock att den ekonomiska situationen kommer att vara svår för många medelstora bryggerier även efter att pandemin är över. Man kommer därför fortsätta arbeta för att de beslutade skattelättnaderna ska bli permanenta, eftersom de åtminstone delvis väger upp för den konkurrensnackdel som de små, oberoende bryggerierna har gentemot de stora jättarna.

En av de kallaste aprilmånaderna de senaste fyrtio åren och en tidig påsk bidrog till att ölförsäljningen Tyskland sjönk med 1,8 procent under årets fjärde månad.

Jämfört med april förra året såldes det 127 000 hektoliter mindre öl i Tyskland under samma månad i år. Totalt såldes det 6,9 miljoner hektoliter öl i Tyskland under april i år. Jämfört med aprilförsäljningen 2019, det vill säga innan coronapandemin, är det en minskning med 23 procent eller 1,6 miljoner hektoliter. Det visar siffror från den tyska statistiska centralbyrån Destatis. Förutom att april i år var rekordkall, beror de dåliga siffrorna även på att påsken inföll tidigt i månaden och att de flesta inköp därför gjordes redan i mars.

Tysk ölförsäljning till andra EU-länder ökade dock med 17,3 procent, motsvarande 92 000 hektoliter, i april i år jämfört med samma period förra året. Till länder utanför EU ökade den med 1,1 procent (+9 000 hektoliter). Ölblandningar backade dock något till 427 000 hektoliter, en minskning med 1,4 procent eller 6 000 hektoliter. Siffrorna inkluderar inte alkoholfri öl eller andra maltdrycker, liksom öl som importerats från länder utanför EU.

Om vi fördelar sifforna på respektive förbundsland ser vi att månadens ölförsäljning gick bäst i Schleswig-Holstein/Hamburg (+24,8 procent), Bayern (+10,8 procent) och Sachsen-Anhalt (+1,5 procent). Övriga förbundsländer visar minussiffror. Sämst gick det för Hessen (-18,9 procent), Mecklenburg-Vorpommern (-15 procent), Sachsen (-13,4 procent), Thüringen (-12,5 procent) och Rheinland-Pfalz/Saarland (-10,9 procent). Niedersachsen/Bremen (-7 procent), Berlin/Brandenburg (-6,4 procent), Baden-Württemberg (-4,8 procent) och Nordrhein-Westfalen (-1,5 procent) hade nog också hoppats på bättre siffror i april 2021.

Omfattande mögelangrepp på tak, väggar och dörrar. Det var vad som mötte den bayerska kontrollmyndigheten för livsmedelssäkerhet och veterinärfrågor vid en inspektion av det bayerska mälteriet Malzfabrik Johann Zeitler.

Kontrollmyndighetens personal kunde dokumentera omfattande mögelangrepp under en inspektion på Malzfabrik Johann Zeitler i februari i år. Enligt egen utsago har mälteriet ett femtiotal tyska bryggerier bland sina kunder, däribland Augustiner Bräu. Trots de avslöjade bristerna, valde myndigheten att inte utfärda några böter eller informera allmänheten. Detta agerande har i sin tur fått skarp kritik från den europeiska intresse- och påverkansorganisationen Foodwatch, skriver About Drinks.

Enligt gällande livsmedelslagstiftning måste myndigheterna informera allmänheten om ”icke obetydliga” eller ”återkommande” hygienbrister, under förutsättning att dessa föranleder böter om minst 350 euro. Enligt Foodwatch visar fallet med Johann Zeitler att myndigheterna kan kringgå informationsplikten genom att helt enkelt inte utfärda några böter. Man menar också att den bayerska regeringen måste lagstifta om att alla livsmedelsinspektioner ska bli offentliga i framtiden. Den bayerska kontrollmyndigheten säger till Bayerischer Rundfunk att delar av mälteriverksamheten fortfarande är stängd och att den malt som fanns i byggnaden vid inspektionen inte får säljas vidare.

En majoritet av de tyska bryggerierna delar regelbundet information på Facebook vilket gör det till den mest populära plattformen. Det visar en nyligen publicerad studie om bryggeriernas användning av sociala medier.

Studien, som heter Social Media-Performance Brauereien 2021, ger en bild av följare, inlägg och videor, liksom hur mycket konsumenterna interagerar med sina favoritbryggerier i sociala medier. Så gott som samtliga av de hundra tyska bryggerier som ingår i studien säger att de använder Facebook för att dela information. Även Instagram är populärt och används av fyra av fem bryggerier. Av de tillfrågade bryggerierna uppger sjuttio att de dessutom använder Youtube, medan bara 37 av dem har ett officiellt Twitter-konto.

Det bryggerikoncern som har i särklass flest följare på Facebook är Heineken Deutschland, medan Carlsberg Deutschland har fått flest nya följare under det år som studien omfattar. I snitt publicerade de undersökta bryggerierna 113 inlägg på Facebook under samma tolvmånadersperiod. Här var Privatbrauerei Gaffel ”bäst” med drygt 400 inlägg på ett år. Bitburger lyckades dock få flest interaktioner med cirka 360 000 kommentarer, reaktioner eller delningar. Mest ”likes” för ett enskilt inlägg under perioden fick Paulaner.

När det kommer till antalet följare i de olika plattformarna finns det stora skillnader. På Facebook har två tredjedelar av bryggerierna fem- eller sexsiffriga följarsiffror; snittet ligger på cirka 330 000 följare. På Instagram och Twitter handlar det oftare om tre- eller fyrsiffriga tal, med ett snitt på 8 400 respektive 1 300 följare. På Youtube är antalet följare betydligt lägre. Med några få undantag handlar det här om två- eller tresiffriga följartal; snittet ligger på knappt 400. Det innebär att spridningen på ett Facebookinlägg i snitt är 825 gånger större än ett inlägg på Youtube.

Studien är genomförd av Research Tools i samarbete med Vico Research & Consulting, som har granskat 100 tyska bryggeriers eller koncerners aktivitet i de fyra sociala mediekanalerna Facebook, Instagram, Twitter och Youtube. Studien pågick mellan den 10 februari 2020 och den 9 februari 2021.

Den tyska livsmedelskoncernen Oetker Gruppe verkar vara på väg att delas upp mellan två stridande falanger i ägarfamiljen. Bland de företag som påverkas finns bryggerikoncernen Radeberger Gruppe.

Alltmer tyder på att livsmedelskoncernen Oetker Gruppe är på väg att delas upp inom ägarfamiljen. Det rapporterar flera tyska medier i dagarna, bland andra Manager Magazin, Lebensmittelzeitung och Inside Beer. Striden inom Oetkerfamiljen är en sedan länge pågående följetong. På ena sidan står fem äldre halvsyskon från familjeöverhuvudet Rudolf-August Oetkers två första äktenskap och på den andra står tre yngre halvsyskon från det tredje äktenskapet. Det är också de senare som vill ha mer inflytande över företaget.

Enligt mediernas uppgifter har familjemedlemmarna redan kommit överens om en uppdelning av koncernen, som förra året hade intäkter på 7,4 miljarder euro och cirka 34 000 anställda. Den ena halvan av familjen kommer att få dryckesdelen av koncernen, inklusive Radeberger Gruppe och e-handelstjänsten Flaschenpost, som köptes i november 2020 för en miljard euro. Den andra familjehalvan får i sin tur matvarudelen, med tillverkning av bland annat fryst pizza, bakpulver, bakmixer, tårtdekorationer, yoghurt och flingor.

I mars 2019 avgick den då 75-årige styrelseordföranden August Oetker från sin post efter en närmast livslång tjänstgöring i bolaget. Han ersattes av Rudolf Louis Schweizer, som är sonson till Rudolf-August Oetker och som länge har suttit i koncernstyrelsen. Rudolf-August Oetker avled 2007 vid 90 års ålder. Det var på hans initiativ som Oetkerkoncernen breddade sin verksamhet för att på så sätt sprida riskerna. Oetker Gruppe bildades 1891 av August Oetker den äldre och har sitt säte i Bielefeld.

31-åriga Sarah Jäger från Schwandorf är Bayerns nya öldrottning. Hon är den första kandidaten från Oberpfalz som får den ärofyllda titeln. Bland fem medtävlare var hon den som imponerade mest på juryn med sin spontanitet, charm och stora kunskap om bayersk öl och ölkultur.

Under den online-omröstning som föregick finalen fick Sarah Jäger 21 procent av rösterna, vilket var tredje mest av de sex slutkandidaterna. Dessa röster vägdes sedan samman med juryns röster, vilket gav Jäger en knapp seger med 26,2 procent av alla röster. Som ny öldrottning ska hon under det kommande året tillsammans med det bayerska bryggeriförbundet representera bayersk öl och fristaten Bayern i såväl Tyskland som utomlands.

Finalisterna som gjorde upp om titeln som Bayerns öldrottning (Bierkönigin) för 2021/2022 utsågs av en jury redan i mars 2020. Då kunde dock ingen vinnare utses på grund av coronapandemin. Årets kandidater fick alltså extra mycket tid att förbereda sig inför slutkampen om den bayerska ölkronan. Finalen kunde för första gången beskådas via ett livestreamat evenemang från det bayerska bryggeriförbundets Brauerhaus i München, där endast ett fåtal hedersgäster fanns på plats.

Sarah Jäger efterträder den tidigare öldrottningen Veronika Ettstaller från Gmund am Tegernsee, som valdes redan 2019 och därmed kunde njuta av en extra lång regeringstid. Det var också Ettstaller som överlämnade kronan till den nya öldrottningen.

Det tyska bryggeriförbundet vill visa att branschen står redo inför den tyska gastronomisektorns återöppnande. Därför lanserar man en kampanj med det ordvitsiga namnet ”Wir sind #biereit” i sociala medier.

Som en del i kampanjen har det tyska bryggeriförbundet (DBB) gjort en Youtube-video, som lanserades förra veckan. Bryggeriförbundets ordförande Jörg Lehmann säger i ett pressmeddelande att man hoppas att en av de längsta ”torrläggningarna” i tysk historia snart är över för bryggerinäringen. Efter drygt sex månaders nedstängning, får nu restauranger, hotell och andra uteställen stegvis öppna upp igen under kontrollerade former i allt fler förbundsländer. Detta ingjuter givetvis hopp hos Tysklands cirka 1 500 bryggerier, som har kämpat hårt under coronapandemin.

På grund av de omfattande nedstängningarna av det tyska samhället under pandemin, har bryggerierna tappat enorma försäljningsvolymer. Inte minst gäller det de bryggerier som har sina största intäkter från försäljning till gastronomisektorn; ungefär en femtedel av all öl som bryggs i Tyskland går till restauranger och andra uteställen. Sedan i mars 2020 har det inte heller varit tillåtet att arrangera några större folkfester. Tillsammans bidrog dessa faktorer till att fatölsförsäljningen mer eller mindre kollapsade förra våren. Enligt en rapport från intresseorganisationen The Brewers of Europe har ungefär 800 000 jobb gått förlorade i hela värdekedjan i Europa på grund av olika länders nedstängningar av pubar och matställen.