Bara Bier

Carlsberg Deutschland säljer altbiermärkena Hannen Alt och Gatz Altbier till Privatbrauerei Bolten. Carlsberg fortsätter dock att distribuera de två märkena till tyska restauranger som en del i ett fortsatt samarbete. Affären träder i kraft den 1 april 2022.

I Privatbrauerei Bolten har Carlsberg Deutschland hittat en köpare som man tror passar de två altbiermärkena och som kan fortsätta brygga dessa traditionstyngda öl. För Carlsberg innebär försäljningen att man kan fokusera på sin kärnverksamhet och att stärka sin marknadsledande position. Från Privatbraurei Bolten heter det att man tror på framtiden för altbier och att de två märkena passar perfekt in i bryggeriets sortiment, som i huvudsak utgörs av mindre ölmärken. Genom köpet och det fortsatta samarbetet med Carlsberg kan Bolten också expandera till Niederrheinregionen, skriver man i ett pressmeddelande.

I mitten av 1980-talet var Hannen Brauerei det största altbierbryggeriet i Tyskland med en årlig produktion på en miljon hektoliter. Gatzweilers rekordnotering är från 1977 och ligger på 530 000 hektoliter. 1988 tog den danska bryggerikoncernen Carlsberg över Hannen, som sju år senare köpte varumärkesrättigheterna till Gatzweiler. 2003 köptes Hannen Brauerei i sin tur av Oettinger, som bryggde deras altbier under några år. 2005 gick dock Hannen Brauerei upp i Carlsberg Deutschland, som tog över alla namnrättigheter. De senaste åren har Hannen och Gatzweiler utgjort en marginell del av altbiermarknaden med endast 30 000 hektoliter producerade per år. I dag säljs ölen främst i området runt Düsseldorf, i Niederrhein och östra Nederländerna.

Privatbrauerei Bolten grundades 1266 i Korschenbroich i Rhenlandet. Enligt egen utsago är man därmed världens äldsta altbierbryggeri. 2005 togs bryggeriet över av Michael Hollmann, grundare av Brau und Brunnen samt Paul Bösken-Diebels, tidigare ägare till Diebels Alt. Under de nya ägarna positionerades Bolten som ett litet, kvalitativt landsortsbryggeri som har vuxit år efter år. Carlsberg är världens fjärde största bryggerikoncern med cirka 40 000 anställda globalt. I Tyskland äger koncernen ölmärkena Astra, Holsten, Duckstein, Lübzer och Wernesgrüner.

Den tyska ölförsäljningen fortsatte uppåt i februari. Efter att ha stigit med 7,3 procent i januari ökade den med hela 12,1 procent under årets andra månad jämfört med samma period i fjol.

I februari 2022 sålde tyska bryggerier och dryckeshandlare ungefär 5,8 miljoner hektoliter öl, en ökning med 632 000 hektoliter jämfört med samma månad förra året. Däremot sjönk försäljningen av ölblandningar med 6,1 procent eller 14 000 hektoliter och uppgick i februari till 218 000 hektoliter. Det visar aktuella siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis, som dock inte räknar med alkoholfria öl och andra maltbaserade drycker, eller öl som importerats från länder utanför EU.

Den kraftiga ökningen i februari är dock till viss del vilseledande, eftersom de siffrorna jämförs med februari 2021 när det rådde nedstängningar på grund av coronakrisen. Jämför man istället med februari 2020 så ser man att försäljningen backat med 500 000 hektoliter. Det tyska bryggeriförbundet tror dock att högre energi- och råvarupriser samt bristen på spannmål, kommer ha en större effekt på bryggerinäringen under året än vad coronakrisen haft.

Även exporten fick en riktig skjuts under årets andra månad och ökade med hela 21,8 procent, vilket innebär att cirka 491 000 hektoliter såldes till andra EU-länder. Försäljningen till länder utanför EU var ungefär på samma nivå som i fjol och landade på 570 000 hektoliter (+0,2 procent). Rysslands invasion av Ukraina med påföljande sanktioner lär dock ge effekter på ölexporten, då Ryssland var den näst största exportmarknaden för tyska bryggerier innan kriget.

Om vi tittar på ölförsäljningen i respektive förbundsland så ser vi att den i februari ökade mest i Schleswig-Holstein/Hamburg (+41,7 procent), Hessen (+29,9 procent), Nordrhein-Westfalen (+27,3 procent) och Rheinland-Pfalz/Saarland (+16,7 procent). Bra gick det även för bryggerierna i Niedersachsen/Bremen (+12,5 procent), Thüringen (+9,1 procent), Bayern (+6,8 procent), Baden-Württemberg (+6,7 procent) och Sachsen (+2,2 procent). Däremot hittar vi minussiffror i Sachsen-Anhalt (-9,0 procent), Mecklenburg-Vorpommern (-6,8 procent) och Berlin/Brandenburg (2,3 procent).

Brauerei Lemke och Berlins hemmabryggarförening Braufreunde Berlin har tagit fram ett öl för att stödja dem som flyr till Tyskland från krigets Ukraina. Intäkterna från försäljningen delas mellan två organisationer som på olika sätt hjälper flyktingarna.

Ölet heter Pidtrymka och har fått sitt namn av det ukrainska ordet för ”stöd”. Det handlar om en ipa med en alkoholhalt på 5,6 procent och bryggs av Berlinbaserade Brauerei Lemke efter ett recept från en medlem i Braufreunde Berlin. Tillsammans kommer man att buteljera, etikettera, packa och transportera ölet till köparna. Ölet bryggs under april och det kommer ta cirka sex veckor innan det hälls på flaska. Leveranserna beräknas börja runt 27 maj.

När skatter och logistikkostnader är avdragna, kommer hela vinsten från försäljningen att delas mellan Berlins stadsmission och organisationen Heimatgeber Hennigsdorf. Stadsmissionen ger flyktingarna boende, förser dem som kommer till Berlins centralstation med ett varmt mål mat, ger en första stunds vila och skydd för ensamkommande barn och erbjuder psykologhjälp för såväl flyktingar som frivilliga. Heimatgeber Hennigsdorf ser i sin tur till att flyktingarna får tak över huvudet. De förbereder lämpliga fastigheter för boende, bygger om och möblerar efter deras behov. För sitt arbete är organisationen helt beroende av ekonomiska bidrag.

Brauerei Lemke grundades 1999 i närheten av Hackescher Markt i Berlin. Bryggeriet har i dagsläget ett tjugotal olika öl i sitt sortiment. Vid sidan av traditionella tyska ölstilar som pilsner, helles, hefeweizen och mer internationella stilar som pale ale och ipa, tog byggeriet 2017 även upp den klassiska stilen berliner weisse. Brauerei Lemke säljer i första hand sina öl på fat i sina egna restauranger och i flaska i Berlinregionen samt via sin webbshop till övriga Tyskland.

Källa: About Drinks

I början av coronapandemin köpte tyska konsumenter toalettpapper som om det inte fanns någon morgondag. I spåren av Ukrainakrisen och stigande råvarupriser utspelar sig nu liknande scener i tyska matvarubutiker. De mest åtråvärda varorna denna gång är solrosolja, mjöl, jäst – och öl.

I sociala medier används nu hashtaggen #hamsterkauf flitigt när tyskarna lägger ut bilder på tomma hyllor hos livsmedelskedjor som Lidl, Aldi och Edeka. Framför allt är det mjöl, jäst och matolja som saknas. Inte minst tillgången till solrosolja riskerar att krympa drastiskt på grund av Rysslands invasion av Ukraina. Tysklands behov av solrosolja täcks till 94 procent av import, varav drygt hälften kommer från just Ukraina. Som en följd av detta har dessa varor också blivit mycket dyrare. Men priserna är även på väg uppåt för varor som kött och öl, som kan bli nästa mål för hamstrarna, skriver Kreiszeitung.

Spannmål och produkter gjorda av spannmål riskerar också att bli dyrare, men inte direkt på grund av Ukrainakrisen. Detta trots att Ukraina tillsammans med Ryssland exporterar cirka sextio miljoner ton spannmål varje år, vilket motsvarar närmare en tredjedel av den globala spannmålsexporten. Tyskland är dock självförsörjande och inte beroende av spannmålsimport. Att dessa varor ändå blir dyrare beror snarare på ökade energikostnader. Men i och med att Ryssland har stoppat exporten av vete, korn och råg, lär dessa spannmål bli mer sällsynta på världsmarknaden, vilket kommer driva upp priserna även i Tyskland. Denna prishöjning kommer i sin tur påverka bryggerierna och därmed priset på öl, tror experter på området.

Någon större anledning till hamstring av livsmedel finns dock inte i dagsläget, menar man. Den tyska livsmedelsförsörjningen är att betrakta som säker och tillgången till mat i butikerna är inte hotad. Möjligen kan det i det korta perspektivet uppstå flaskhalsar för vissa produkter, som i det aktuella fallet med solrosoljan. Men någon anledning till att bygga upp egna lager finns inte, uppger en representant för lågpriskedjan Edeka.

Bayerska Kulmbacher Gruppes försäljning ökar med 0,7 procent under 2021 jämfört med året innan. Den sammanlagda försäljningen uppgår till cirka 3,43 miljoner hektoliter. De förluster på fatölssidan som orsakas av coronarestriktioner tas med råge igen av ökad försäljning i detaljhandeln samt export.

Kulmbacher Gruppes omsättning under 2021 ökar med 1,6 procent till 240,6 miljoner euro. Företagets rörelseresultat före räntor och skatt (EBIT) var 11,3 miljoner euro medan kassaflödet hamnar i linje med förväntningarna på 7,4 miljoner euro. Sammantaget bedömer koncernens styrelse att den finansiella situationen är hållbar och stabil. Balansräkningen visar på en vinst för räkenskapsåret 2021 på cirka 5,1 miljoner euro, skriver Kulmbacher i ett pressmeddelande.

Återigen är det ölmärket Mönchshof som starkast bidrar till det fina resultatet. Försäljningen under 2021 ökar med 5,8 procent och märket utökar sin marknadsledande position i segmentet ”öl med bygelkork” till 28,2 procent. Enligt Kulmbacher Gruppe är det Mönchshof Hell och Natur-Radler Alkoholfrei 0.0% som går allra bäst. I segmentet alkoholfria läskedrycker utökar även märket Bad Brambacher sin försäljningsvolym under 2021.

Mönchshofs sortiment består för närvarande av tolv sorter (alkoholhalt inom parentes): Original (4,9 %), Kellerbier (5,4 %), Natur Radler (2,5 %), Natur Radler Alkoholfrei (0,0 %), Naturtrübs Alkoholfrei (< 0,5 %), Hell (4,9 %), Landbier (5,4 %), Slim Lager (4,9 %), Schwarzbier (4,9 %), Bockbier (6,9 %), Weihnachtsbier (5,6 %) samt Maibock (6,9 %). Kulmbacher Gruppe marknadsför även de egna märkena Kulmbacher, EKU och Kapuziner Weissbier.

I Tyskland upplever ljus bayersk lager just nu ett uppsving. Nu vill det klassiska veteölsbryggeriet Erdinger också ha en bit av kakan och lanserar därför ett eget lageröl under märket Erdinger Brauhaus.

Alltfler tyskar vill dricka ljus, bayersk lager – helles – vilket vi tidigare skrivit om här på bloggen. Detta har fått fler och fler bryggerier att ta upp den milda, maltiga ölstilen i sitt sortiment. Senast i raden är veteölsspecialisterna Erdinger, som nu lanserar sin egen helles under det nya märket Erdinger Brauhaus. Att man väljer att lansera ölet under ett nytt varumärke har helt enkelt att göra med att man inte vill att konsumenterna ska tro att detta handlar om ett nytt ljust veteöl, den ölstil som bryggeriet är världsberömt för, säger Erdingers marknadsförings- och försäljningschef Josef Westermeier i en intervju med Getränke News.

Det nya lagerölet kommer att säljas i gröna förpackningar, istället för de blå som Erdinger annars är förknippat med. Prismässigt kommer det att ligga på samma nivå som Erdingers veteöl, trots att det sistnämnda ofta är dyrare att tillverka. Erdingers helles kommer att lanseras över hela Tyskland på en gång, tillsammans med en ny ölbladning, radler, som säljs under samma varumärke. Marknadsföringen kommer i ett första skede ske via reklamradio, sociala medier och via annonser och reklamtavlor. Till restauranger och andra uteställen har även ett speciellt glas tagits fram till det nya märket.

Det här med att brygga lager är egentligen inget nytt för Erdinger. Redan 1992 köpte man upp Stiftungsbräu, som bryggt underjästa öl sedan 1691 och som kommer fortsätta producera lager på regional nivå. Staden Erding har dessutom en lång bryggerihistoria. En gång i tiden fanns det sjutton bryggerier i staden, men av dessa är det bara Erdinger som finns kvar. Bryggeriet grundades 1886 och har genom åren fokuserat på att brygga och förfina elva olika varianter veteöl. Ölen exporteras till mer än nittio länder världen över, men all bryggning sker i Erding.

Det har nästan blivit en fastlagstradition vid det här laget. På fredag är det nämligen återigen dags att välkomna ett populärt och rökigt besök från Bamberg till Systembolagets tillfälliga sortiment.

Bland de tillfälliga nyheterna den 25 mars hittar vi ett öl som brukar dyka upp vid den här tiden på året och som brukar glädja mången ölälskare. Det handlar så klart om det ofiltrerade rökölet Aecht Schlenkerla Fastenbier från Bamberg. Smak och doft känns igen med sin intensiva rökighet och tunga inslag av charkuterier, vörtbröd och sirap. I eftersmaken anas lite karamell och pomerans, tillsammans med en lätt humleton. Ett fylligt och stadigt öl som passar fastande magar.

Schlenkerlas rötter går att spåra till 1300-talet, även om det var först 1678 som bryggeriet som sådant grundades. En av de viktigare ägarna var Johann Wolfgang Heller, som tog över i mitten av 1700-talet. Det är också han som gett bryggeriet dess egentliga, registrerade namn – Brauerei Heller. 1960 togs bryggeriet över av familjen Trum, som äger det i dag. Schlenkerla är ett av endast två bryggerier som gör äkta bambergskt rököl (det andra är Brauerei Spezial).

Fakta Aecht Schlenkerla Fastenbier
Stil: Rököl
Producent: Schlenkerla (Brauerei Heller)
Alkoholhalt: 5,9 %
Stamvörtstyrka: 16 %
Beska: 35 IBU
Leverantör: Galatea AB
Förpackning: Flaska, 50 cl
Pris: 30,90 kr (61,80 kr/l)
Antal flaskor i släppet: 10 000 st.

Josef Schülein var den judiske affärsmannen som blev en av Münchens mäktigaste bryggeriägare. Men han har även gått till historien som en stor filantrop som gjorde mycket för sitt lokalområde. När nazisterna tog makten blev han dock tvungen att överge sitt livsverk.

Josef Schülein föddes den 31 mars 1854 i Thalmässing i Franken. Till München kom han som nittonåring 1873 och visade snart prov på gott affärssinne som humlehandlare och banktjänsteman. På en auktion 1895 köpte han tillsammans med sin bror och svåger det konkursade bryggeriet Fügerbräu i Münchenstadsdelen Haidhausen och döpte om det till Unionbrauerei Schülein & Cie.

Under Schüleins ledning förvandlades Unionsbrauerei till ett av de största bryggerierna i München. 1905 tog man över Münchner-Kindl-Brauerei och 1921 införlivades självaste Löwenbräu i bolaget. Driften av bryggeriverksamheten övertogs sedermera av sonen Hermann, medan Josef Schülein själv tog plats i styrelsen. När nazisterna kom till makten 1933 siktade de dock snart in sig på judiska företagsägare, vilket tvingade familjen Schülein att överge bryggeriet. Hermann emigrerade till New York, där han kom att driva Liebmann Breweries. Josef i sin tur drog sig tillbaka till sitt gods i Kaltenberg, där han avled den 9 september 1938.

Josef Schülein var känd för sitt yviga, gråa hår och svarta hatt, men framför allt som en stor välgörare. Han kallades ofta ”Kungen av Haidhausen”, där han stödde föreningar och kyrkor, delade ut presenter till barnen i arbetarkvarteren och hjälpte fattiga familjer med kläder och mat. I Berg am Laim byggde han även ett bostadshus med allmännyttiga bostäder. Hans sociala patos fördes vidare till sonen Hermann, som efter andra världskriget skickade hundratals hjälppaket till München och bidrog till återuppbyggnaden av kyrkan St. Peter (Alter Peter) och Nationalteatern i den bayerska huvudstaden.

I den nyutgivna boken “Der Bierkönig von München” av Elisabeth Schinagl berättas Josef Schüleins livshistoria på ett semibiografiskt sätt. Boken är utgiven av Allitera Verlag och kan köpas från bland annat Amazon.

Källa: Süddeutsche Zeitung