Bara Bier

En dryckeshandlare i Sachsen-Anhalt kommer inte att straffas för att ha sålt ett öl kallat Deutsches Reichsbräu till det symbolladdade priset 18,88 euro per back. I ett mycket kontroversiellt rättsfall har den regionala domstolen i Halle avslagit den allmänna åklagarens överklagande av en dom från distriktsdomstolen i Naumburg.

När ölet började säljas av en dryckeshandlare i Bad Bibra i Sachsen-Anhalt i början av förra året orsakade det en mindre folkstorm. På etiketten är ölets namn Deutsches Reichsbräu skrivet med så kallad gotisk stil, eller frakturstil, vilken också är populär i nynazistiska kretsar. Etiketten pryds dessutom av en tysk örn med utsträckta vingar, som håller en ekkrans med ett järnkors i sina klor. Ytterligare ett järnkors kan ses, något lutande, i bakgrunden. Priset på 18,88 euro kan tolkas som en sammansättning av 18, som står för den första och åttonde bokstaven i alfabetet – A och H – det vill säga Adolf Hitlers initialer, samt 88, som i nynazistiska kretsar står för ”Heil Hitler”.

Den högste åklagaren såg en stark symbolik i detta och menade att den är förvillande lik den som används av nazistiska organisationer. Åklagaren ville därför åtala dryckeshandeln för att ha använt symboler från icke-konstitutionella organisationer. Distriktsdomstolen i Naumburg såg i sin tur dock inte någon tillräcklig likhet med de nazistiska symbolerna och menade att det inte finns någon risk för sammanblandning.

Den regionala domstolen medger att etiketten kan ”ge stöd åt högerextrem propaganda” och att en ”högerextrem attityd hos dem som ligger bakom försäljningen kan ha spelat en viss roll”. Att det i bakgrunden avbildade järnkorset ligger lite på snedden och därför kan tolkas som ett hakkors, ger också stöd för detta. Man menar dock att det inte finns någon större risk för förvirring eller sammanblandning hos någon som ser etiketten, skriver flera tyska medier, bland annat Hamburger Morgenpost.

Ölet Deutsches Reichsbräu är en pilsner på 4,9 procent och bryggdes på Gasthaus Goldener Löwen i Kloster Vessra, Thüringen. Det såldes ursprungligen på nynazistiska webbsidor med start i januari 2020. Upphovsmannen Tommy Frenck säger att han kom på idén efter det att polisen infört alkoholförbud i samband med en nynazistisk festival i Kloster Vessra. Senare samma år började ölet säljas av dryckeshandlare i Bad Bibra, där det snabbt sålde slut.

Tyska bryggerier och dryckesåterförsäljare sålde cirka 7,57 miljoner hektoliter öl under maj månad. Det är framför allt exporten som drar upp siffrorna.

Den tyska ölförsäljningen i maj 2021 är 0,2 procent – eller 12 700 hektoliter – högre än månaden innan. Den inhemska försäljningen visar dock ett minus på 5,3 procent, vilket motsvarar cirka 330 000 hektoliter. Jämfört med maj 2019, det vill säga innan pandemin, har försäljningen inom Tyskland minskat med 11,7 procent. Försäljningen av ölblandningar minskade med 11,7 procent till 417 089 hektoliter jämfört med maj 2020. Det visar siffror från den tyska statistiska centralbyrån Destatis, som dock inte räknar med alkoholfria öl och andra maltbaserade drycker.

Det stora glädjeämnet i maj är annars exporten, som ökade med 28,1 procent. Det kompenserar till viss del fjolårets minskning med 20,2 procent. Sett till perioden januari till maj i år, så ökade den tyska ölexporten med 4,6 procent jämfört med samma period förra året. Exporten till andra EU-länder ökade med 14,6 procent i maj (cirka 94 000 hektoliter), medan exporten till länder utanför unionen ökade med hela 42,8 procent (eller 252 000 hektoliter) jämfört med maj 2020.

Tittar vi på de olika förbundsländerna så ökade maj månads ölförsäljning mest i Schleswig-Holstein/Hamburg (+30,9 procent/64 000 hektoliter), Thüringen (+12,8 procent/35 000 hektoliter), Bayern (+8,5 procent/164 000 hektoliter) samt Nordrhein-Westfalen (+0,9 procent/17 000 hektoliter). Bakåt gick det dock i Berlin/Brandenburg (-12,5 procent/-41 000 hektoliter), Sachsen-Anhalt (-11,9 procent/-22 000 hektoliter), Niedersachsen/Bremen (-11,1 procent/-85 000 hektoliter) samt Hessen (-10,4 procent/-16 000 hektoliter).

Sol och sommar betyder för många tyskar – och turister – en trevlig eftermiddag och kväll i ölträdgården. Men vad definierar egentligen en ölträdgård – eller Biergarten? Vi reder ut begreppen med en bayersk intresseförening.

En ölträdgård – eller Biergarten – är en speciell typ av restaurang, där man äter och dricker utomhus i en stor park- eller trädgårdsliknande miljö. Ofta används dock termen generellt om alla typer av utomhusserveringar där det serveras mat och dryck – främst öl. En Biergarten är dock inte alltid en Biergarten, även om många restaurangägare gärna sätter upp skyltar med detta ord vid entrén till sin uteservering. Det menar den bayerska organisationen VEBWK, som arbetar för att bevara den bayerska värdshuskulturen.

I Bayern är det ganska strikt reglerat vad som får kallas Biergarten och inte. Detta görs genom den bayerska ölträdgårdsförordningen – Bayerischen Biergarten-Verordnung – som alla krögare måste ha koll på. Den som uppfyller kriterierna får nämligen tillstånd att, till skillnad från andra, ha öppet för servering mellan klockan 07.00 och 23.00. Förordningen anger också vilka kriterier som stället bör uppfylla för att det ska vara en Biergarten.

Förordningen innehåller inte någon exakt definition av vad som är en Biergarten i den mening som avses i texten. Tidigare tolkningar ger dock viss fingervisning om vad som gäller. Verksamheten måste till exempel bedrivas på traditionellt sätt, vilket innebär:

• Att det måste vara möjligt att själv ta med sig något att äta.
• Möbleringen ska vara rustik och bordsdekorationerna får inte vara överdrivna.
• Det måste finnas en separat öltappsanläggning.
• Det ska vara möjligt med självservering.
• Menyn för mat och dryck ska skilja sig mellan inomhus- och utomhusytor.

Området måste också ha en ”trädgårdskaraktär”. Idealbilden är att det ska gå att sitta under stora träd som ger skugga. Mindre trädgårdar, som omges av vägar, gator och bostadshus i annars mindre bevuxna områden, motsvarar inte nödvändigtvis detta ideal. Dessutom ska verksamheten i princip bara bedrivas när det är bra väder under den varma tiden på året.

I Franken finns det många ölträdgårdar som uppfyller de flesta av ovanstående kriterier, men där du inte får ta med dig egen mat (vilket i motsats till andra delar av Bayern inte heller hör till traditionen). Men det är nog få som inte skulle kalla dessa för traditionella ölträdgårdar ändå. Därför finns det anledning att vidga definitionen en aning. För att kallas ”traditionell ölträdgård” bör stället då ha

• de karaktäristiska dragen av en ölträdgård i den mening som anges i ölträdgårdsförordningen

eller

• ha de karaktäristiska dragen av en ölträdgård i den mening som anges i ölträdgårdsförordningen, förutom att gästerna inte får ta med sig egen mat och dryck

samt

• att ölträdgården ligger i anslutning till ett bryggeri eller ett bryggeris utskänkningsställe (ibland kallat ölkällare – Bierkeller).

Källa: Verein zum erhalt der Bayerischen Wirtshauskultur

Familjeägda Brauerei Gebr. Maisel bygger nytt bryggeri för sitt märke Bayreuther. Efterfrågan har blivit så stor att bryggning av alla bryggeriets öl inte längre ryms i de nuvarande lokalerna.

Bakom namnet Brauerei Gebr. Maisel finns i dag tre varumärken: Maisel´s Weisse, Maisel & Friends och Bayreuther Bierbrauerei. De senaste femton åren har efterfrågan ökat så pass mycket att man nu nått maxkapaciteten i det befintliga bryggeriet på Hindeburgstrasse i Bayreuth. Därför har familjen Maisel beslutat att bygga ett nytt bryggeri, som enbart ska användas till att brygga de öl som går under namnet Bayreuther Bierbrauerei.

En tomt har införskaffats i närheten av det befintliga bryggeriet och detaljplanerna har redan godkänts av Bayreuths stadsfullmäktige. När bygget kan dra igång är ännu inte klart, men Maiselfamiljen vill så snart som möjligt få till ett modernt och hållbart bryggeri med kapacitet att brygga 500 000 hektoliter öl per år. Den ekologiska hållbarheten ges extra stort utrymme och det nya bryggeriet ska med hjälp av den senaste tekniken få låg vatten- och energiförbrukning samt låga koldioxidutsläpp, skriver Getränke Zeitung.

Invånarna i den lilla bayerska byn Giggenhausen har bråda dagar. För att rädda sitt historiska värdshus måste de samla ihop cirka en miljon euro. Nu är målet inte långt borta.

I Giggenhausen, en by med cirka 650 invånare strax norr om den bayerska huvudstaden München, har det i drygt 150 år funnits ett värdshus med namnet Metzgerwirt. Nu hotas det dock av nedläggning sedan den nuvarande ägaren inte orkar driva verksamheten vidare, men inte heller lyckats hitta en lämplig köpare. Detta har fått byborna att ta saken i egna händer och själva försöka köpa stället genom att bilda ett kooperativ (Genossenschaft). Det innebär bland annat att man behöver samla ihop en miljon euro i startkapital. Så här långt har man lyckats få ihop drygt 750 000 euro och man ger nu intressenterna ytterligare två veckor på sig att bidra med mer pengar.

225 intressenter har redan bundit sig att bidra till värdshusköpet. Av dessa är 211 privatpersoner och resten företag och föreningar, vars bidrag varierar från 30 till 25 000 euro. De flesta bidragsgivare bor i Giggenhausen, men ett tjugotal kommer från andra orter. Fram till den 27 juni går det att anmäla intresse för den som ännu inte gjort det. Eftersom ett köp nu är inom räckhåll, kommer intressegruppen bakom värdhusköpet även att öka takten i sökandet efter en krögare som kan driva verksamheten. Enligt Süddeutsche Zeitung finns det flera kandidater, men på grund av coronapandemin har ännu inga avtal undertecknats.

Metzgerwirt har varit medelpunkten i Giggenhausen i drygt 150 år. Det är här alla föreningar har sina möten och det är här som stora familjefester firas, teaterföreställningar spelas och medborgarmöten äger rum. Den nuvarande hyresvärden vill av hälsoskäl sälja verksamheten, men inte till vem som helst. Så här långt är det fler fastighetsbolag än krögare som visat intresse och en sådan köpare skulle förmodligen innebära slutet för byns värdshus. Köpeskillingen är satt till 2,5 miljoner euro och man räknar med att en ny krögaren behöver lägga ytterligare 500 000 euro på nödvändiga renoveringar och ombyggnationer.

Radeberger Gruppe köper upp en burklina för sitt Dortmundbaserade bryggeri. En beställning i miljoneuroklassen har gjorts till KHS Gruppe som också huserar i storstaden i Ruhrområdet.

För ölmärken som Brinkhoffs, Dortmunder Kronen och DAB blir nu burköl en ännu viktigare del, inte minst när det kommer till export. Det är framför allt konsumenternas ökade efterfrågan på burköl som gör att Radeberger Gruppe nu satsar på en ny burklina i Dortmund, skriver Getränke News. Försäljningsstatistiken för Tyskland bekräftar också denna trend. Räknar man samman försäljningen av öl och alkoholfria drycker, såldes det över fyra miljarder burkar i landet 2020. Tio år tidigare var motsvarande siffra cirka 980 miljoner.

På Radeberger i Dortmundär planeringen av den nya burklinan i full gång. Den flera ton tunga anläggningen ska levereras, monteras och installeras under sommaren, för att därefter integreras med den övriga tillverkningsprocessen. Målet är att vid årets slut kunna fylla upp till 80 000 burkar i timmen.

Radeberger Gruppe är Tysklands största privatägda bryggerikoncern och är en del av den familjeägda livsmedelskoncernen Oetker Gruppe. Radebergers produktsortiment består av flera internationella, nationella och regionala ölmärken och alkoholfria drycker, som Jever, Ur-Krostitzer, Clausthaler och Freiberger. Koncernen har också intressen inom dryckesgrossister, logistikföretag och dryckesåterförsäljare.

Efter ett drygt års byggarbete och coronarelaterade förseningar öppnar nu Bitburger restaurangen Benediktiner Weissbräuhaus i Giessen i Hessen. I bryggerikoncernens första restaurang i egen regi kombineras det traditionella och det moderna.

Öppnandet av restaraungen Benediktiner Weissbräuhaus i Giessen är ett pilotprojekt initierat av Bitburger Braugruppe, som bland annat äger veteölsmärket Benediktiner. Om det slår väl ut kommer ytterligare restauranger att öppnas på fler platser enligt samma koncept. Enligt krögaren och vd:n Tim Plasse är visionen att bygga ett varumärke som kommer att finnas över hela Tyskland, skriver bland andra Getränke News och lokala medier.

Restaurangen i Giessen är 730 kvadratmeter stor och har 258 sittplatser inomhus och 174 platser utomhus. Menyn består av traditionella bayerska läckerheter, sallader, hamburgare och vegetariska alternativ. Lokalerna rymmer också ett bageri, där det varje dag gräddas surdegsbröd med bryggeriets egen jäst, kringlor och härliga kakor. Inredningen kombinerar traditionell bayersk stil med moderna inslag. Lokalerna har högt i tak, klädda väggar och trägolv. De är även indelade i olika ”världar”, som skiljer när gäller såväl det arkitektoniska som den mat som serveras. Vid sidan av bryggeridelen finns en lounge, en finare matsal, en traditionell restaurang, en ölträdgård och en terrass.

Kölnbandet Brings har producerat en ny ljudlogotyp till Privatbrauerei Gaffel. Grunden utgörs av bandets partyhit ”Hück räänt et Kölsch” från vilken loggans sex toner har hämtats.

Ljudloggan finns i fyra versioner, som har spelats in av Brings gitarrist Harry Alfter. Den huvudsakliga varianten, som bland annat avslutar bryggeriets reklamfilmer, har skapats genom att Alfter slår med en gaffel(!) på en ölflaska. De övriga tre versionerna är inspelade med olika typer av gitarrer och kan användas i varierande sammanhang. De sex tonerna som plockats ut ur låten Hück räänt et Kölsch avlutas med ett ”plopp” från en bygelkork som öppnas. Hör alla versioner (utan plopp) här.

Ljudlogotyper blir allt viktigare, menar Thomas Deloy, marknadsföringschef på Privatbrauerei Gaffel. Han säger vidare att Gaffel nu har ett ”hörbart ansikte”, som kan uppfattas och kännas igen utan tillhörande grafiska element. Brings har blivit något av ett husband för Gaffel, som så sent som i januari uppmärksammade bandets 30-årsjubileum med en specialdesignad ölflaska. Gaffels nya ljudlogga har även tagits fram i samarbete med kommunikationsbyrån KPS i Köln.

Redan 1302 fanns det ett bryggeri på platsen där Privatbrauerei Gaffel nu huserar. Efter att verksamheten legat nere återöppnades bryggeriet igen 1822 av Gottfried Joseph Schumacher, under namnet Zum Brüsseler Hof. Under en period drevs stället enbart som restaurang, innan bröderna Becker tog över 1908 och startade dagens bryggeri under namnet Gaffel. I dag producerar bryggeriet årligen cirka 480 000 hektoliter öl.