Bara Bier

Den tyska livsmedelskoncernen Oetker Gruppe verkar vara på väg att delas upp mellan två stridande falanger i ägarfamiljen. Bland de företag som påverkas finns bryggerikoncernen Radeberger Gruppe.

Alltmer tyder på att livsmedelskoncernen Oetker Gruppe är på väg att delas upp inom ägarfamiljen. Det rapporterar flera tyska medier i dagarna, bland andra Manager Magazin, Lebensmittelzeitung och Inside Beer. Striden inom Oetkerfamiljen är en sedan länge pågående följetong. På ena sidan står fem äldre halvsyskon från familjeöverhuvudet Rudolf-August Oetkers två första äktenskap och på den andra står tre yngre halvsyskon från det tredje äktenskapet. Det är också de senare som vill ha mer inflytande över företaget.

Enligt mediernas uppgifter har familjemedlemmarna redan kommit överens om en uppdelning av koncernen, som förra året hade intäkter på 7,4 miljarder euro och cirka 34 000 anställda. Den ena halvan av familjen kommer att få dryckesdelen av koncernen, inklusive Radeberger Gruppe och e-handelstjänsten Flaschenpost, som köptes i november 2020 för en miljard euro. Den andra familjehalvan får i sin tur matvarudelen, med tillverkning av bland annat fryst pizza, bakpulver, bakmixer, tårtdekorationer, yoghurt och flingor.

I mars 2019 avgick den då 75-årige styrelseordföranden August Oetker från sin post efter en närmast livslång tjänstgöring i bolaget. Han ersattes av Rudolf Louis Schweizer, som är sonson till Rudolf-August Oetker och som länge har suttit i koncernstyrelsen. Rudolf-August Oetker avled 2007 vid 90 års ålder. Det var på hans initiativ som Oetkerkoncernen breddade sin verksamhet för att på så sätt sprida riskerna. Oetker Gruppe bildades 1891 av August Oetker den äldre och har sitt säte i Bielefeld.

31-åriga Sarah Jäger från Schwandorf är Bayerns nya öldrottning. Hon är den första kandidaten från Oberpfalz som får den ärofyllda titeln. Bland fem medtävlare var hon den som imponerade mest på juryn med sin spontanitet, charm och stora kunskap om bayersk öl och ölkultur.

Under den online-omröstning som föregick finalen fick Sarah Jäger 21 procent av rösterna, vilket var tredje mest av de sex slutkandidaterna. Dessa röster vägdes sedan samman med juryns röster, vilket gav Jäger en knapp seger med 26,2 procent av alla röster. Som ny öldrottning ska hon under det kommande året tillsammans med det bayerska bryggeriförbundet representera bayersk öl och fristaten Bayern i såväl Tyskland som utomlands.

Finalisterna som gjorde upp om titeln som Bayerns öldrottning (Bierkönigin) för 2021/2022 utsågs av en jury redan i mars 2020. Då kunde dock ingen vinnare utses på grund av coronapandemin. Årets kandidater fick alltså extra mycket tid att förbereda sig inför slutkampen om den bayerska ölkronan. Finalen kunde för första gången beskådas via ett livestreamat evenemang från det bayerska bryggeriförbundets Brauerhaus i München, där endast ett fåtal hedersgäster fanns på plats.

Sarah Jäger efterträder den tidigare öldrottningen Veronika Ettstaller från Gmund am Tegernsee, som valdes redan 2019 och därmed kunde njuta av en extra lång regeringstid. Det var också Ettstaller som överlämnade kronan till den nya öldrottningen.

Det tyska bryggeriförbundet vill visa att branschen står redo inför den tyska gastronomisektorns återöppnande. Därför lanserar man en kampanj med det ordvitsiga namnet ”Wir sind #biereit” i sociala medier.

Som en del i kampanjen har det tyska bryggeriförbundet (DBB) gjort en Youtube-video, som lanserades förra veckan. Bryggeriförbundets ordförande Jörg Lehmann säger i ett pressmeddelande att man hoppas att en av de längsta ”torrläggningarna” i tysk historia snart är över för bryggerinäringen. Efter drygt sex månaders nedstängning, får nu restauranger, hotell och andra uteställen stegvis öppna upp igen under kontrollerade former i allt fler förbundsländer. Detta ingjuter givetvis hopp hos Tysklands cirka 1 500 bryggerier, som har kämpat hårt under coronapandemin.

På grund av de omfattande nedstängningarna av det tyska samhället under pandemin, har bryggerierna tappat enorma försäljningsvolymer. Inte minst gäller det de bryggerier som har sina största intäkter från försäljning till gastronomisektorn; ungefär en femtedel av all öl som bryggs i Tyskland går till restauranger och andra uteställen. Sedan i mars 2020 har det inte heller varit tillåtet att arrangera några större folkfester. Tillsammans bidrog dessa faktorer till att fatölsförsäljningen mer eller mindre kollapsade förra våren. Enligt en rapport från intresseorganisationen The Brewers of Europe har ungefär 800 000 jobb gått förlorade i hela värdekedjan i Europa på grund av olika länders nedstängningar av pubar och matställen.

I motsats till den tyska ölhandeln i stort ökar försäljningen av maltdrycker i den tyska huvudstadens små oberoende butiker. Det visar en rapport om Berlins småbutiker från företaget Magaloop.

Magaloop har analyserat försäljningsdata från Berlins småbutiker, som kiosker och så kallade Spätis (eller Spätkauf, en typ av mindre närbutik som ofta håller öppet sent). Resultatet, som presenteras i rapporten Der Berliner Bier-Report, visar att ölförsäljningen under första kvartalet 2021 i huvudstadens närbutiker ökade med tio procent jämfört med samma period året innan. Det kan jämföras med den totala tyska ölförsäljningen, som under samma period minskade med tolv procent.

Pilsner är den stil som säljer allra bäst i småbutikerna, med en andel på 43 procent. Detta är dock en minskning med 8,5 procent jämfört med första kvartalet 2020. Den stil som växer mest är den i Bayern populära helles (+20 procent), som i dag står för tolv procent av den totala försäljningen. De bryggerier som står för den största tillväxten i denna kategori är Spaten (+107 procent), Lammsbräu (+73 procent) och Bayreuther (+61 procent).

Det ölmärke som säljer bäst i Berlins småbutiker är annars Sternburg, med en marknadsandel på 13,7 procent under första kvartalet i år. Strax därefter följer lokala Berliner Kindl (13,5 procent), som dock tappade tretton procent av försäljningen från 2020. Även Berliner Pilsner från samma bryggeri går bakåt och tappar 29 procent jämfört med fjolårets försäljning. Störtebeker står för 2,39 procent av försäljningen, men är å andra sidan det märke som vid sidan av Spaten ökar mest (+105 procent) jämfört med förra året.

Magaloops rapport baseras på försäljningsdata från 1 200 fristående försäljningsställen i Berlin. Tillsammans har de under de senaste tolv månaderna sålt 110 000 hektoliter öl, vilket motsvarar 1,5 miljoner burkar och flaskor. 86 procent av de undersökta butikerna är klassiska Spätis, medan övriga utgörs av bagerier, bensinstationer, kiosker och så vidare.

Det som började med små bryggeriers önskan att slå sig fria från konventionen och anamma trender från andra länder har nu blivit ett etablerat synsätt i Tyskland. Nu ägnar sig även de stora bryggerierna åt ”craft”.

I Tyskland har bilden av vad som lite slarvigt kallas ”craft”-bryggare länge varit den av innovativa ölnördar som experimenterar hemma i garaget, där man försöker hitta de mest extrema smakerna. Det är framför allt de unga som anammat det som betraktas som otypiska tyska ölstilar, som pale ale, ipa, stout och porter. Samtidigt tar de avstånd från de stora spelarna, som man menar översvämmar marknaden med generisk pilsner. Öl ska enligt deras filosofi vara av hög kvalitet och bryggas av förstklassiga, naturliga ingredienser och gärna i mindre mängder.

Även om de unga ölbryggarnas produkter i mångt och mycket var (och fortfarande är) att betrakta som marginella produkter, har synsättet ändå skrämt upp de stora bryggerierna tillräckligt för att de också ska haka på ”craft”-trenden. I en intervju i tidningen Die Welt säger Bitburger Braugruppes talesperson Axel Dahm att de stora bryggerierna nu visar att de också kan ägna sig åt ”craft” och att deras utvecklingsprocess inte nämnvärt skiljer sig från de små bryggarnas. Som exempel på detta nämner han ”craft”-märket Craftwerk, som Bitburger startade 2013, men också bryggeriets nyligen lanserade specialöl som Kellerbier, Winterbock och Maibock.

I tidningsintervjun medger Axel Dahm också att ”craft”-trenden bidragit med något som alla bryggerier kan vara tacksamma för: att det numera pratas mycket mer om öl, hur de produceras och vilka ingredienser de innehåller. Han får medhåll av Jeff Maisel, chef för ”craft”-märket Maisel & Friends i Bayreuth. Till Die Welt säger han att det aldrig handlat om att vara så experimentell som möjligt, utan om att åter ge ölet den höga status det förtjänar. Samtidigt medger han att man för att lyckas tvingats frångå de mest extrema, alltför beska och maltiga ölen, och anpassa sig efter de tyska konsumenternas smak.

Detta har även Veltins tagit fasta på. Med sitt specialmärke Grevensteiner gör man mildare öl som passar tyska konsumenter, men som ändå är något annat än klassisk pilsner. I mitten av 2010-talet byggde man för det syftet bland annat nya jäsnings- och lagringskällare, där ölet kan mogna i öppna kar som förr i tiden. ”Craft”-scenen har förblivit en gräsrotsrörelse i skuggan av skogen av stora bryggerier, säger Veltins talesperson Ulrich Biene till Die Welt, men menar samtidigt att ”craft”-bryggarna gjort mycket för att förbättra det tyska ölets image.

TCB Beverages öppnar ett eget ”craft”-bryggeri i USA i höst. Bryggeriet kommer ha en kapacitet på drygt 5 800 hektoliter per år och byggs i Charlotte, North Carolina.

Om allt går enligt planerna kommer TCB Beverages brygga öl under sitt märkesnamn Gilde Brauerei i North Carolina från och med mitten av oktober i år. Den tyska storkoncernen har köpt en halv hektar stor tomt i Charlotte för 3,1 miljoner dollar och räknar med att börja bygga i juni. Om projektet slår väl ut kan TCB öppna fler bryggerier i sydöstra USA. I dagsläget förhandlar koncernen också om återförsäljarkontrakt med stora amerikanska kedjor som Walmart och Publix.

Det amerikanska Gildebryggeriet kommer enligt Inside Beer producera sex sorters ”autentisk” tysk öl i form av Gildes Pilsner, Kellerbier, Urbock, Red Rooster Lager, Radler och Pale Wheat Hefeweizen. Senare planerar man även att börja brygga mer amerikanska stilar. Det kommer dessutom finnas en bryggeripub med plats för 350 personer i brygghuset och ölträdgården. Att bryggeriet skulle byggas blev känt redan i juni 2019, men allt försenades på grund av coronapandemin.

Gilde Brauerei grundades i Hannover 1546 och ägdes mellan 2003 och 2015 av Interbrew, som senare blev en del av AB Inbev. Den 1 januari 2016 såldes bryggeriet till TCB Beverages, som har sitt säte i Frankfurt an der Oder i östra Tyskland. Gilde är ett av TCB:s fyra bryggerier i Tyskland och Frankrike och har en kapacitet på 1,5 miljoner hektoliter per år.

Bitburger har stora förhoppningar om att tyska uteställen snart kommer att få öppna upp helt och att det fortfarande finns goda chanser till ett bra år för restaurangbranschen. För att understryka detta släpper man nu Eifelbräu Landbier som initialt endast kommer att säljas via tyska serveringsställen.

Till skillnad från andra öl i stilen är Eifelbräu Landbier filtrerat och har en ljus, klart gyllene färg. Att ölet har en alkoholhalt på 5,0 procent och är ganska sparsamt humlat ger det en lätthet och tilltalande ”drickbarhet”. En andra humling med Hallertauersorterna Perle och Tradition ger ölet en extra speciell karaktär.

Ölet kommer att säljas på fat hos alla Bitburgers samarbetspartner inom den tyska restaurangbranschen. Eifelbräu Landbier kommer att serveras i en specialdesignad glassejdel av typen moraviasejdel. Lanseringen kommer också bestå av en omfattande marknadsföringskampanj i sociala medier samt via annonser och affischering.

Med Eifelbräu Landbier vill Bitburger hylla sin hembygd och bryggeriets långa historia, skriver man i ett pressmeddelande. Bryggeriet grundades 1817 som ett litet landsortsbryggeri i området Eifel i västra Tyskland och man har alltid värnat om sin tradition, historia och lokala anknytning. I dag är Bitburger ett av Tysklands största bryggerier med ungefär 1 650 anställda.