Bara Bier

Omfattande mögelangrepp på tak, väggar och dörrar. Det var vad som mötte den bayerska kontrollmyndigheten för livsmedelssäkerhet och veterinärfrågor vid en inspektion av det bayerska mälteriet Malzfabrik Johann Zeitler.

Kontrollmyndighetens personal kunde dokumentera omfattande mögelangrepp under en inspektion på Malzfabrik Johann Zeitler i februari i år. Enligt egen utsago har mälteriet ett femtiotal tyska bryggerier bland sina kunder, däribland Augustiner Bräu. Trots de avslöjade bristerna, valde myndigheten att inte utfärda några böter eller informera allmänheten. Detta agerande har i sin tur fått skarp kritik från den europeiska intresse- och påverkansorganisationen Foodwatch, skriver About Drinks.

Enligt gällande livsmedelslagstiftning måste myndigheterna informera allmänheten om ”icke obetydliga” eller ”återkommande” hygienbrister, under förutsättning att dessa föranleder böter om minst 350 euro. Enligt Foodwatch visar fallet med Johann Zeitler att myndigheterna kan kringgå informationsplikten genom att helt enkelt inte utfärda några böter. Man menar också att den bayerska regeringen måste lagstifta om att alla livsmedelsinspektioner ska bli offentliga i framtiden. Den bayerska kontrollmyndigheten säger till Bayerischer Rundfunk att delar av mälteriverksamheten fortfarande är stängd och att den malt som fanns i byggnaden vid inspektionen inte får säljas vidare.

Den 1 juni vankas det släpp av nya öl i tillfälligt sortiment på Systembolaget igen. Denna gång kan vi se fram emot ett intressant samarbete mellan våra egna bryggarfantomer Omnipollo och de bayerska hantverksbryggarna Camba Bavaria.

Att det svenska fantombryggeriet Omnipollo inte drar sig för att samarbeta har vi lärt oss vid det här laget. Det är dock inte så ofta som man slår sina påsar samman med ett tyskt bryggeri, men nu har det hänt. När Systembolaget släpper nyheter i det tillfälliga sortimentet den 1 juni finns det med ett öl som tagits fram gemensamt av Henok Fentie med kollegor och det innovativa bayerska hantverksbryggeriet Camba Bavaria. Ölet i fråga är bryggt i Cambas anläggning i Seeon, har fått namnet Der Schwedische Lehrling och är en tolkning av en klassisk bayersk helles.

Som det anstår stilen handlar det om en gyllengul brygd med en vit skumkrona. Med humlesorterna Warrior, Hallertauer och Tettnanger samt malt från Warbro kvarn får vi en doft som påminner om friskt gräs, ljus malt och halm. Smaken är torr, även här med gräsiga toner och ljus malt, men även hö, surdeg och en mild beska. Kroppen är ganska lätt, med viss ”oljighet” och en ganska livlig kolsyra. Det hela serveras i en halvlitersflaska, vars etikett designats av Karl Grandin.

Omnipollo grundades 2010 av Henok Fentie och Karl Grandin. Omnipollo är ett så kallat fantombryggeri, vilket innebär att de brygger sina öl hos andra bryggerier. Camba Bavaria grundades 2008 i Truchtlaching som ett uppvisningsbryggeri för bryggeriutrustningstillverkaren Braukon. 2016 blev visningsbryggeriet för litet och man öppnade en andra anläggning i Seeon. Här bryggs inte bara Cambas öl, utan Braukon har även sin tillverkning här.

Fakta Omnipollo Der Schwedische Lehrling
Stil: Ljus lager
Alkoholhalt:  5,2 %
Producent: Camba Bavaria
Leverantör: Omnipollo AB
Förpackning: Flaska, 50 cl
Pris: 24,90 kr (49,80 kr/l)
Antal flaskor i släppet: 20 000 st.

En majoritet av de tyska bryggerierna delar regelbundet information på Facebook vilket gör det till den mest populära plattformen. Det visar en nyligen publicerad studie om bryggeriernas användning av sociala medier.

Studien, som heter Social Media-Performance Brauereien 2021, ger en bild av följare, inlägg och videor, liksom hur mycket konsumenterna interagerar med sina favoritbryggerier i sociala medier. Så gott som samtliga av de hundra tyska bryggerier som ingår i studien säger att de använder Facebook för att dela information. Även Instagram är populärt och används av fyra av fem bryggerier. Av de tillfrågade bryggerierna uppger sjuttio att de dessutom använder Youtube, medan bara 37 av dem har ett officiellt Twitter-konto.

Det bryggerikoncern som har i särklass flest följare på Facebook är Heineken Deutschland, medan Carlsberg Deutschland har fått flest nya följare under det år som studien omfattar. I snitt publicerade de undersökta bryggerierna 113 inlägg på Facebook under samma tolvmånadersperiod. Här var Privatbrauerei Gaffel ”bäst” med drygt 400 inlägg på ett år. Bitburger lyckades dock få flest interaktioner med cirka 360 000 kommentarer, reaktioner eller delningar. Mest ”likes” för ett enskilt inlägg under perioden fick Paulaner.

När det kommer till antalet följare i de olika plattformarna finns det stora skillnader. På Facebook har två tredjedelar av bryggerierna fem- eller sexsiffriga följarsiffror; snittet ligger på cirka 330 000 följare. På Instagram och Twitter handlar det oftare om tre- eller fyrsiffriga tal, med ett snitt på 8 400 respektive 1 300 följare. På Youtube är antalet följare betydligt lägre. Med några få undantag handlar det här om två- eller tresiffriga följartal; snittet ligger på knappt 400. Det innebär att spridningen på ett Facebookinlägg i snitt är 825 gånger större än ett inlägg på Youtube.

Studien är genomförd av Research Tools i samarbete med Vico Research & Consulting, som har granskat 100 tyska bryggeriers eller koncerners aktivitet i de fyra sociala mediekanalerna Facebook, Instagram, Twitter och Youtube. Studien pågick mellan den 10 februari 2020 och den 9 februari 2021.

Den tyska livsmedelskoncernen Oetker Gruppe verkar vara på väg att delas upp mellan två stridande falanger i ägarfamiljen. Bland de företag som påverkas finns bryggerikoncernen Radeberger Gruppe.

Alltmer tyder på att livsmedelskoncernen Oetker Gruppe är på väg att delas upp inom ägarfamiljen. Det rapporterar flera tyska medier i dagarna, bland andra Manager Magazin, Lebensmittelzeitung och Inside Beer. Striden inom Oetkerfamiljen är en sedan länge pågående följetong. På ena sidan står fem äldre halvsyskon från familjeöverhuvudet Rudolf-August Oetkers två första äktenskap och på den andra står tre yngre halvsyskon från det tredje äktenskapet. Det är också de senare som vill ha mer inflytande över företaget.

Enligt mediernas uppgifter har familjemedlemmarna redan kommit överens om en uppdelning av koncernen, som förra året hade intäkter på 7,4 miljarder euro och cirka 34 000 anställda. Den ena halvan av familjen kommer att få dryckesdelen av koncernen, inklusive Radeberger Gruppe och e-handelstjänsten Flaschenpost, som köptes i november 2020 för en miljard euro. Den andra familjehalvan får i sin tur matvarudelen, med tillverkning av bland annat fryst pizza, bakpulver, bakmixer, tårtdekorationer, yoghurt och flingor.

I mars 2019 avgick den då 75-årige styrelseordföranden August Oetker från sin post efter en närmast livslång tjänstgöring i bolaget. Han ersattes av Rudolf Louis Schweizer, som är sonson till Rudolf-August Oetker och som länge har suttit i koncernstyrelsen. Rudolf-August Oetker avled 2007 vid 90 års ålder. Det var på hans initiativ som Oetkerkoncernen breddade sin verksamhet för att på så sätt sprida riskerna. Oetker Gruppe bildades 1891 av August Oetker den äldre och har sitt säte i Bielefeld.

31-åriga Sarah Jäger från Schwandorf är Bayerns nya öldrottning. Hon är den första kandidaten från Oberpfalz som får den ärofyllda titeln. Bland fem medtävlare var hon den som imponerade mest på juryn med sin spontanitet, charm och stora kunskap om bayersk öl och ölkultur.

Under den online-omröstning som föregick finalen fick Sarah Jäger 21 procent av rösterna, vilket var tredje mest av de sex slutkandidaterna. Dessa röster vägdes sedan samman med juryns röster, vilket gav Jäger en knapp seger med 26,2 procent av alla röster. Som ny öldrottning ska hon under det kommande året tillsammans med det bayerska bryggeriförbundet representera bayersk öl och fristaten Bayern i såväl Tyskland som utomlands.

Finalisterna som gjorde upp om titeln som Bayerns öldrottning (Bierkönigin) för 2021/2022 utsågs av en jury redan i mars 2020. Då kunde dock ingen vinnare utses på grund av coronapandemin. Årets kandidater fick alltså extra mycket tid att förbereda sig inför slutkampen om den bayerska ölkronan. Finalen kunde för första gången beskådas via ett livestreamat evenemang från det bayerska bryggeriförbundets Brauerhaus i München, där endast ett fåtal hedersgäster fanns på plats.

Sarah Jäger efterträder den tidigare öldrottningen Veronika Ettstaller från Gmund am Tegernsee, som valdes redan 2019 och därmed kunde njuta av en extra lång regeringstid. Det var också Ettstaller som överlämnade kronan till den nya öldrottningen.

Det tyska bryggeriförbundet vill visa att branschen står redo inför den tyska gastronomisektorns återöppnande. Därför lanserar man en kampanj med det ordvitsiga namnet ”Wir sind #biereit” i sociala medier.

Som en del i kampanjen har det tyska bryggeriförbundet (DBB) gjort en Youtube-video, som lanserades förra veckan. Bryggeriförbundets ordförande Jörg Lehmann säger i ett pressmeddelande att man hoppas att en av de längsta ”torrläggningarna” i tysk historia snart är över för bryggerinäringen. Efter drygt sex månaders nedstängning, får nu restauranger, hotell och andra uteställen stegvis öppna upp igen under kontrollerade former i allt fler förbundsländer. Detta ingjuter givetvis hopp hos Tysklands cirka 1 500 bryggerier, som har kämpat hårt under coronapandemin.

På grund av de omfattande nedstängningarna av det tyska samhället under pandemin, har bryggerierna tappat enorma försäljningsvolymer. Inte minst gäller det de bryggerier som har sina största intäkter från försäljning till gastronomisektorn; ungefär en femtedel av all öl som bryggs i Tyskland går till restauranger och andra uteställen. Sedan i mars 2020 har det inte heller varit tillåtet att arrangera några större folkfester. Tillsammans bidrog dessa faktorer till att fatölsförsäljningen mer eller mindre kollapsade förra våren. Enligt en rapport från intresseorganisationen The Brewers of Europe har ungefär 800 000 jobb gått förlorade i hela värdekedjan i Europa på grund av olika länders nedstängningar av pubar och matställen.

I motsats till den tyska ölhandeln i stort ökar försäljningen av maltdrycker i den tyska huvudstadens små oberoende butiker. Det visar en rapport om Berlins småbutiker från företaget Magaloop.

Magaloop har analyserat försäljningsdata från Berlins småbutiker, som kiosker och så kallade Spätis (eller Spätkauf, en typ av mindre närbutik som ofta håller öppet sent). Resultatet, som presenteras i rapporten Der Berliner Bier-Report, visar att ölförsäljningen under första kvartalet 2021 i huvudstadens närbutiker ökade med tio procent jämfört med samma period året innan. Det kan jämföras med den totala tyska ölförsäljningen, som under samma period minskade med tolv procent.

Pilsner är den stil som säljer allra bäst i småbutikerna, med en andel på 43 procent. Detta är dock en minskning med 8,5 procent jämfört med första kvartalet 2020. Den stil som växer mest är den i Bayern populära helles (+20 procent), som i dag står för tolv procent av den totala försäljningen. De bryggerier som står för den största tillväxten i denna kategori är Spaten (+107 procent), Lammsbräu (+73 procent) och Bayreuther (+61 procent).

Det ölmärke som säljer bäst i Berlins småbutiker är annars Sternburg, med en marknadsandel på 13,7 procent under första kvartalet i år. Strax därefter följer lokala Berliner Kindl (13,5 procent), som dock tappade tretton procent av försäljningen från 2020. Även Berliner Pilsner från samma bryggeri går bakåt och tappar 29 procent jämfört med fjolårets försäljning. Störtebeker står för 2,39 procent av försäljningen, men är å andra sidan det märke som vid sidan av Spaten ökar mest (+105 procent) jämfört med förra året.

Magaloops rapport baseras på försäljningsdata från 1 200 fristående försäljningsställen i Berlin. Tillsammans har de under de senaste tolv månaderna sålt 110 000 hektoliter öl, vilket motsvarar 1,5 miljoner burkar och flaskor. 86 procent av de undersökta butikerna är klassiska Spätis, medan övriga utgörs av bagerier, bensinstationer, kiosker och så vidare.