Bara Bier

Sebastian Holtz blir ny vd för Bitburger Braugruppe. Han lämnar därmed Carlsberg och kommer på Bitburger ansvara för försäljning och marknadsföring. Det kan dock dröja ett år innan han börjar sitt nya jobb.

Sebastian Holtz kommer att tillträda sin nya roll som vd med ansvar för försäljning och marknadsföring i januari 2024. Han efterträder därmed Axel Dahm, som lämnade samma post i maj 2022. Sebastian Holtz kommer att dela ledningen av Bitburger Braugruppe med Stefan Schmitz (personal och juridik) och Markus Spanier (ekonomi, IT och inköp), skriver Getränke News.

Holtz kommer från en tjänst som vd för Carlsberg Deutschland, en roll han haft sedan 2015. Han har dock haft olika positioner i Carlsbergs tyska dotterbolag i sammanlagt sexton år. Holtz har en examen i företagsekonomi från Hamburg School of Business Administration (HSBA) och har tidigare arbetat för oljebolagen PKN Orlen och Shell. Han kan komma att tillträda sin nya post tidigare än planerat, då det redan finns en kandidat att ersätta honom på Carlsberg.

Bitburger grundades av Johann Wallenborn 1817 som ett litet landsortsbryggeri i området Eifel i västra Tyskland. I dag är det en av Tysklands största bryggerikoncerner med märken som Bitburger, König Pilsener, Königsbacher, Köstritzer, Licher och Nette. Dessutom har Bitburger Braugruppe ett försäljningssamarbete med Benediktiner Weissbräu. Bryggerikoncernen ägs och styrs av den sjunde generationen i familjen Simon, det namn släkten fick efter att Johann Wallenborns dotter och bryggeriets arvtagerska gifte sig med Ludwig Bertrand Simon.

Det tyska bryggeriförbundet har undertecknat dokumentet Charta der Vielfalt. Förbundet stärker därmed sitt engagemang i att främja mångfald och uppskattning i det tyska arbetslivet.

I ett pressmeddelande förklarar det tyska bryggeriförbundets (DBB) vd Holger Eichele beslutet att underteckna dokumentet med att öl och ölbryggning har bidragit till utbyte mellan människor i tusentals år. Han menar att utan nätverkande, samarbete och utbyte av kunskap över nationella och kulturella gränser, hade bryggkulturen inte varit vad den är i dag. I tyska bryggerier och bryggarutbildningar arbetar människor med olika bakgrund sida vid sida, med det gemensamt att de delar kärleken till ölkultur och ölbryggning. Genom att underteckna Charta der Vielfalt stärker förbundet sitt arbete med att främja mångfalden bland branschens anställda, vilket Eichele menar är det enda sättet för bryggerierna att bli ekonomiskt och socialt framgångsrika.

Charta der Vielfalt är ett dokument, eller kontrakt, som syftar till att stärka mångfalden inom företag och organisationer. Initiativet togs av tyska företag 2006 och det stöds bland annat av Tysklands migrations- och integrationsminister. Den tyske förbundskanslern fungerar som dess beskyddare. Målet med dokumentet är att stödja erkännande, uppskattning och mångfald i Tysklands arbetsliv. Medverkande organisationer ska skapa en arbetsmiljö som är fri från fördomar, så att alla yrkesverksamma människor känner sig uppskattade, oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, funktionshinder, social bakgrund med mera. I dagsläget har cirka 4 800 företag och organisationer undertecknat dokumentet.

Ölförsäljningen i Tyskland ökade med 6,9 procent i november 2022. Det motsvarar en ökning med drygt 450 000 hektoliter jämfört med samma månad året innan. På exportsidan är tillväxten bra även i jämförelse med tiden innan coronapandemin.

November månads tyska ölförsäljning uppgick till 7 050 148 hektoliter. Det innebär att 2022 års totala ölförsäljning har ökat med 3,2 procent jämfört med samma period 2021. Under årets elva första månader såldes drygt 81,2 miljoner hektoliter öl i Tyskland, vilket kan jämföras med 78,7 miljoner hektoliter under samma månader året innan. Det visar nyligen publicerade siffror från den tyska statistikmyndigheten Destatis, som dock inte omfattar alkoholfria öl eller andra maltdrycker.

Även den tyska ölexporten gick bra i november och börjar återgå till siffror vi såg innan pandemin, även om den fortfarande ligger tre till fyra miljoner hektoliter lägre än 2019. Under november 2022 uppgick försäljningen till andra EU-länder till 571 906 hektoliter, vilket är en ökning med hela 9,6 procent (eller 50 096 hektoliter) från samma månad året innan. Exporten till länder utanför EU minskade dock med 1,6 procent, från 577 740 hektoliter till 568 677 hektoliter. Siffrorna för ölblandningar är än mer imponerande; försäljningen ökade med 11,5 procent under november 2022 och uppgick till 234 848 hektoliter.

Efter höstens produktionsstopp på grund av kolsyrebrist kan Bayerns bryggerier nu producera för fullt igen. Men trots att det inte längre är några flaskhalsar i kolsyreleveranserna finns det andra problem som drar upp ölpriserna.

Bayerns bryggerier har tillräckligt med kolsyra igen. Bryggerier som Aktienbrauerei Kaufbeuren i Allgäu, Brauerei Riegele i Augsburg, Karmeliter Bräu i Salz och Strecks Brauhaus i Ostheim vor der Rhön meddelar att det inte längre finns några flaskhalsar i leveranserna av den värdefulla gasen. I september stoppade Kaufbeuren sin läsktillverkning i fyra veckor för att kunna fortsätta producera öl. Förutom att det nu finns kolsyra att tillgå, använder bryggeriet även kväve i vissa delar av produktionen, rapporterar nyhetssajten BR24.

Men än är faran inte över för de bayerska bryggerierna, som fortfarande kämpar med ökade produktionskostnader. Det mesta av vad ett bryggeri behöver har blivit dyrare; priset på sådant som malt, socker, kapsyler, glasflaskor och rengöringsmedel har i vissa fall trettiodubblats. Detta är något som kommer tvinga bryggerierna att höja priset på sina produkter under vintern och våren; priset för en back öl från Karmeliter Bräu har redan ökat från 15,00 euro till 16,50 euro

Kolsyra är en biprodukt vid gödseltillverkning och anledningen till höstens kolsyrebrist var höga gaspriser, som tvingade gödseltillverkarna att minska sin produktion. I slutet av september 2022 gick det tyska bryggeriförbundet, Deutscher Brauer-Bund (DBB), tillsammans med sex regionala förbund ut i ett öppet brev till landets makthavare med krav på åtgärder kring energi och ekonomi. Med press från landets politiker kunde också kolsyrebristen motverkas och tankarna fyllas på under november och december.

När tyskarna går på krogen beställer man i första hand öl eller kaffe. Det visar undersökningen Getränke-Index 2022 från kassasystemsleverantören Orderbird. Siffrorna bygger på försäljningsdata från drygt 16 300 uteställen i Tyskland mellan åren 2020 och 2022.

Enligt undersökningen Getränke-Index 2022 står öl och kaffe för cirka 45 procent av alla dryckesbeställningar på tyska uteställen under perioden. Fördelningen mellan de två dryckerna är nästan helt jämn – 22,2 procent av krogbesökarna väljer en varm kopp kaffe eller te, medan 22 procent beställer en öl. I fallet med kaffe är det framför allt de mjölkstinna italienska varianterna cappuccino och latte macchiato som går hem, före den klassiska espresson. Sju procent av alla krogbeställningar består av vatten i någon form.

De som hellre vill ha en drink satsar i första hand på gin och tonic (32,18 procent av drinkbeställningarna). Därefter följer vodka energy (12,95 procent) och Cuba libre (10,81 procent). De dyraste drinkarna finns i Hessen och Hamburg, medan man kommer billigast undan i Sachsen-Anhalt. Studien visar också att den somriga Aperol spritz går hem när solen skiner; nästan hälften (eller 49 procent) av alla cocktailar som beställs i Tyskland är någon form av spritzvariant.

Källa: frischeingeschenkt.de

Lagom till jul återlanserades det gamla ölmärket Borussia i Dortmund. Den första batchen sålde snabbt slut och för dem som vill ta del av nästa omgång finns det en väntelista.

För många fotbollsfans är Borussia Dortmund ett väletablerat namn. Vad kanske färre vet är att laget fått sitt namn efter ett lokalt bryggeri, Borussia Brauerei, som gick i konkurs i början av 1900-talet. Nu har Borussia-ölet återuppstått tack vare Oliver Jäger, som räknar med att börja sälja bryggeriets klassiska exportöl i äkta dortmunderstil i början av 2023. Då kommer man även lansera en helt ny pilsner. Var ölen kommer att säljas är dock än så länge en hemlighet, hugade spekulanter får helt enkelt hålla utkik på nya Borussia Brauereis sida på Instagram, skriver tidningen WAZ.

Några lyckligt lottade Dortmundbor fick dock redan före jul en försmak av vad som väntar. Då fanns ölet Erlkönigin i mycket begränsad mängd i ölkiosken Bude116einhalb på Saarlandstrasse. De 85 hektoliter som bryggts i den första omgången gick åt som smör i solsken – alla burkar sålde slut på en halvtimme. Nya burkar är dock på gång och de som är intresserade rekommenderas att göra förhandsbokningar.

I dagsläget bryggs Borussiaölen hos Brewdog i Berlin, men enligt Oliver Jäger är målet att på längre sikt starta ett eget bryggeri. Varunamnet ägs av Jan-Henrik Gruszecki, en stor Borussia Dortmund-supporter, som också äger den byggnad på Oesterholzstrasse där verksamheten har sitt kontor. Byggnaden inrymde en gång i tiden restaurangen Wildschütz, där stadens stora fotbollsförening grundades den 19 december 1909. När klubben skulle namnges fastnade de grundande medlemmarna helt enkelt vid en reklamskylt för det då redan nedlagda Borussia Brauerei.

Hur ölet smakade i medeltidens Bremen berodde framför allt på den aktuella kvaliteten på den viktigaste ingrediensen – vattnet. Den var minst sagt varierande eftersom vattnet togs direkt från floden Weser där även stadens avföring hälldes ut.

I medeltidens Tyskland var ölbryggning en lika naturlig del av hushållssysslorna som brödbakning. Bryggningen skedde i regel i direkt anslutning till bakningen, eftersom det då fanns tillräckligt med jäst i luften för att ölet skulle jäsa. Detta gällde inte minst i Bremen, en stad som lär ha en av Tysklands äldsta bryggartraditioner. Genom handelsförbundet Hansan skeppades stora mängder öl redan på 1200-talet till platser som Skandinavien, Holland, Belgien och England.

Hur smakade då medeltidens öl från Bremen? Olika, är nog det korrekta svaret. Detta berodde alltså främst på att vattnet togs från floden Weser, som inte bara var en viktig vattentäkt, utan också tjänade som avlopp för stadens invånare. Moderna påfund som toaletter fanns inte vid denna tid, utan folket gjorde sina behov direkt i hinkar eller liknande, som sedan helt sonika tömdes i floden. Detta fick stadens bryggare att dagen innan bryggning sätta upp skyltar där man uppmanade Bremens invånare att inte tömma latrinen just den dagen.

Det var först i mitten av 1800-talet som staden Bremen gjorde något för att förbättra situationen. Man anlitade då affärsmannen Heinrich Alfes, som fick ansvaret för att förbättra stadens sanitet. Alfes organiserade arbetslag, som med häst och vagn åkte genom stadens gator och samlade in avfallshinkarna. Han införde också en allmän ”dumpningsplats”, där invånarna kunde tömma sin latrin och annat skräp de sopade upp utanför sina hus. Detta kördes sedan till orten Arsten, i dag en del av södra Bremen, där man omvandlade avfallet till gödningsmedel. Även om Arstens invånare klagade på dålig lukt, hade Heinrich Alfes i alla fall bidragit till att göra Weser lite renare.

Källa: Weser-Kurier