Bara Bier

Det familjeägda bryggeriet Püls-Bräu grundades i frankiska Weismain 1798 och har fram till i år drivits av totalt sju generationer Püls. Från och med den 1 oktober ägs dock verksamheten av den minst lika kända bryggarfamiljen Maisel i Bayreuth.

För att säkra bryggeriets fortlevnad har Püls-Bräus ägare Hans och Johannes, sjätte och sjunde generation i bryggarfamiljen Püls, bestämt sig för att överlåta verksamheten till de goda vännerna i familjen Maisel. Vid sidan av den personliga relationen var det den rena affärsstyrkan hos Brauerei Gebr. Maisel som fällde avgörandet. För den tidigare ägarfamiljen var det även viktigt att bryggeriet skulle fortsätta att drivas som ett oberoende företag i familjen Püls anda, något som man också blivit lovade i kontakterna med Jeff Maisel från den nya ägarfamiljen.

Från Maisels sida ser man en stor potential i Püls-Bräu. I ett pressmeddelande säger Jeff Maisel att bryggeriet under massor av år gjort ett fantastiskt jobb med att producera öl av högsta kvalitet och att hålla produktionsanläggningen i toppskick. Inte minst ser han fram emot att även få börja arbeta med det alkoholfria sortimentet. Vid sidan av ett dussintal frankiska ölsorter tillverkar Püls-Bräu i dag även ölblandningar, mineralvatten och läsk.

Bakom namnet Brauerei Gebr. Maisel finns sedan tidigare tre andra varumärken: Maisel’s Weisse, Maisel & Friends och Bayreuther Bierbrauerei. Bryggeriet grundades i bayerska Bayreuth 1887 av bröderna Hans och Eberhardt Maisel. 1951 tog tredje generationen Maisel, Hans, över styret. 1955 fick han sällskap av sin bror Oscar och tillsammans gjorde de bryggeriet internationellt känt. 1996 gick stafettpinnen vidare till kusinerna Andreas och Jeff, som fjärde generation Maisel. Det var den sistnämnda som 2012 startade Maisel & Friends, som ett svar på den växande hantverkstrenden.

I måndags avslutades Oktoberfest i München, som var åter efter två års coronauppehåll. Suget efter att festa till det var dock mindre än väntat. Jämfört med 2019 dracks det till exempel 23 procent mindre öl i år. Orsakerna till detta är flera.

Enligt preliminära siffror besöktes årets Oktoberfest av 5,7 miljoner människor. Det kan jämföras med 6,3 miljoner 2019, det vill säga året innan coronapandemin. Tillsammans konsumerade man cirka 5,6 miljoner liter öl, vilket är 23 procent mindre än för tre år sedan då 7,3 miljoner liter slank ner i besökarnas strupar. En förklaring till detta är det regniga och kyliga vädret, som vissa menar var det sämsta på tjugo år. Till detta kommer även rädsla för att smittas av coronaviruset och att många håller hårdare i plånboken på grund av de ekonomiskt bistra tiderna.

Maten tycks dock bli en viktigare del av festivalbesöket. Många besökte specifika festtält för att få mat av lite bättre kvalitet och var också beredda att betala mer för detta. Framför allt ökar efterfrågan på ekologisk mat, regionala produkter samt vegetarisk och vegansk kost. I tälten börjar käsespätzle bli mer populärt än fläskstek, medan korv och brända mandlar fortfarande behåller greppet i de mindre matstånden. För första gången sedan 2008 serverades även den tyska glöggen glühwein sida vid sida med glassar under festivalens andra halva.

Besökarna är också mer beredda att betala för kvalitet när det kommer till souvenirer. Såväl den officiella samlarsejdeln med årets affischmotiv samt den med Oktoberfests nya logga sålde bra. Andra saker som gick åt var varma klädesplagg som halsdukar, luvtröjor och strumpor. Alla ville dock inte betala för sina minnessaker. Uppmärksamma vakter lyckades detta år hindra 112 551 ölsejdlar från att olovligen lämna festivalområdet (motsvarande siffra 2019 var 96 912).

Andra siffror från Oktoberfest 2022 i korthet:

• 1 819 polisinsatser genomfördes, nio procent färre än 2019.
• 376 personer arresterades (2019: 478).
• Bland hittegodset återfanns 3 500 föremål, varav 930 id-kort, 380 klädesplagg, 570 plånböcker, 630 bankkort, 420 mobiltelefoner, 180 nycklar, 150 glasögon, 70 väskor, 80 paraplyer och 70 smycken.
• Under festivalen förbrukades 4 GWh el och 2 GWh naturgas.
• Cirka 97 000 kubikmeter vatten gick åt – sjutton procent mindre än 2019.

Källa: Oktoberfest.de

AB Inbev Deutschland höjer priserna på alla öl på flaska och burk samt fat för hemmabruk i Tyskland från och med den 1 januari och 1 juli 2023. I ett brev förklarar bryggerijätten beslutet med den senaste tidens kraftigt ökade omkostnader.

Från och med januari nästa år kommer priserna på flasköl från märken som Becks, Diebels, Franziskaner, Haake-Beck, Hasseröder, Löwenbräu och Spaten att öka med mellan 5,10 och 9,30 euro per hektoliter i Tyskland. Bryggerikoncernen AB Inbev Deutschland meddelar samtidigt att höjningar i samma storleksordning kommer att ske i juli 2023. I såväl januari som juli kommer dessutom priserna på burköl att höjas med mellan 6,40 och 10,10 euro per hektoliter. Det innebär att en back öl kommer att kosta minst en euro mer efter varje prishöjning. Så sent som i september i år höjde AB Inbev priset på Becks fatöl kraftigt, skriver Getränke News.

Historiskt har de tyska ölpriserna bara höjts vart tredje till vart femte år. Till följd av den senaste tidens kraftiga kostnadsökningar ökar dock ölpriserna nu varje halvår. Nyligen meddelade Heineken Deutschland och Radeberger Gruppe att man kommer att höja priserna i slutet av året, trots att man gjorde en prisjustering så sent som i våras. Experter på den tyska ölbranschen tror att fler landsomfattande bryggerier snart kommer att följa efter. Warsteiner och König avstod från prishöjningar tidigare i år, men lär bli tvungna att justera sina priser inom kort. De regionala bryggerierna brukar följa de nationella, vilket gör att öl kommer bli dyrare över hela Tyskland.

Anheuser-Busch Inbev Deutschland är ett dotterbolag till världens största bryggerikoncern. Med varumärken som Becks, Franziskaner, Spaten, Löwenbräu och Corona är man i dag den näst största bryggerigruppen på den tyska marknaden. AB Inbev sysselsätter cirka 2 300 personer på fyra orter i Tyskland. Huvudkontoret ligger i Bremen.

Radeberger Gruppe lägger ner Binding Brauerei i Frankfurt. Produktionen upphör senast i oktober 2023 och bryggning och buteljering kommer att flyttas till någon annan av koncernens anläggningar.

Radeberger Gruppe uppger att man vänt på alla stenar för att kunna behålla produktionen i Frankfurt, men att det inte längre är ekonomiskt hållbart med tanke på de senaste årens kriser. Nedläggningen av Binding Brauerei syftar också till att på lång sikt stärka koncernens övriga anläggningar. Bryggerijätten meddelar också att man kommer göra vad man kan för att erbjuda en acceptabel lösning för de cirka 150 anställda i Frankfurt. Det kan till exempel handla om deltidspension eller anställning på någon annan anläggning, skriver Getränke News.

Förutom Binding bryggs även märkena Henninger, Schöfferhofer och Clausthaler på Radebergers anläggning i Frankfurt. Dessa kommer i framtiden bryggas på någon annan av bryggerikoncernens tretton anläggningar i Tyskland. Radeberger Gruppes huvudkontor i Frankfurt med dess 380 anställda berörs dock inte av nedläggningen. Koncernledningen säger att man även fortsättningsvis kommer ha sitt säte i och leda verksamheten från Sachsenhäuser Berg.

Radeberger Gruppe är Tysklands största privatägda bryggerikoncern och en del av den familjeägda livsmedelskoncernen Oetker Gruppe. Radebergers produktsortiment består av ett åttiotal internationella, nationella och regionala ölmärken och alkoholfria drycker. Koncernen har också intressen inom dryckesgrossister, logistikföretag och dryckesåterförsäljare. Under 2021 hade koncernen 6 921 anställda.

Efter att ha gått ner i såväl juni som juli vände den tyska ölförsäljningen uppåt igen i augusti. Jämfört med samma månad förra året sålde tyska bryggerier och dryckesåterförsäljare 11,8 procent mer 2022. Den totala ölförsäljningen är till och med 500 000 hektoliter högre än i augusti 2019.

Under augusti i år såldes det cirka 8,8 miljoner hektoliter öl i Tyskland. Det är 931 000 hektoliter mer än samma månad 2021. Även ölblandningar gick bra med en ökning på 26,4 procent till närmare 524 000 hektoliter. Den tyska exporten vände också uppåt. Försäljningen till andra EU-länder ökade med 17,8 procent till 835 000 hektoliter, medan exporten till länder utanför unionen ”bara” ökade med 4,7 procent och uppgick till cirka 721 000 hektoliter. Det visar de senaste siffrorna från den tyska statistikmyndigheten Destatis, som dock inte inkluderar alkoholfria öl eller andra maltdrycker.

Om vi bryter ner siffrorna per förbundsland ser vi att augustiförsäljningen ökade i alla delar utom Schleswig-Holstein/Hamburg (-6,4 procent) och Sachsen-Anhalt (-0,2 procent). Störst var ökningen i Niedersachsen/Bremen (+19,9 procent), Rheinland-Pfalz/Saarland (+16,6 procent) och Nordrhein-Westfalen (+16,0 procent). Därefter följer Hessen (+12,3 procent), Berlin/Brandenburg (+12,1 procent), Baden-Württemberg (+11,0 procent), Thüringen (+10,4 procent) och Bayern (+10,0 procent). Mecklenburg-Vorpommern (+8,4 procent) och Sachsen (+6,9 procent) fick nöja sig med ensiffriga procenthöjningar under augusti 2022.

Det tyska bryggeriförbundet har tagit fram en internetbaserad plattform som ska hjälpa företag inom dryckesindustrin att få tag i kolsyra. Den nya tjänsten kopplar ihop kolsyreleverantörer med dryckestillverkare som är i akut behov av kolsyra till produktion eller buteljering.

Den nya tjänsten, som tagits fram gemensamt av det tyska bryggeriförbundet Deutsche Brauer-Bund (DBB) och det bayerska bryggeriförbundet (BBB), är gratis att använda och hittas på www.co2-plattform.de. Den kan användas av alla företag inom den tyska dryckesbranschen, oavsett om de är medlemmar i något av förbunden eller inte. Webbplatsen fungerar som en anslagstavla och är designad för att vara så enkel att använda som möjligt. Innan lanseringen har DBB stämt av med Tysklands konkurrensmyndighet att alla funktioner ligger i linje med gällande lagstiftning.

Många medelstora bryggerier och andra dryckestillverkare har i dagsläget stora problem med att få tag i kolsyra. I flera fall har man tvingats begränsa eller helt stoppa sin produktion. Kolsyra är en biprodukt vid gödseltillverkning och en förklaring till kolsyrebristen är att många gödseltillverkare tvingats minska sin produktion på grund av stigande energipriser. Gasen är även viktig för andra företag inom livsmedelsbranschen, som står inför samma utmaningar som dryckestillverkarna. De påverkade branscherna har vädjat till Tysklands regering och EU-kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att lindra de negativa effekterna av energikrisen.

Källa: Deutsche Brauer-Bund

Forskare vid Münchens tekniska universitet har analyserat Tysklands äldsta flasköl. Det buteljerades 1885 och går fortfarande att dricka.

Det äldsta (kända) bevarade flaskölet i Tyskland är alltså närmare 150 år gammalt, buteljerat under den tyska kejsartiden 1885. Forskare vid Münchens tekniska universitet (TUM) har öppnat det, analyserat det och till och med smakat på det. Forskargruppen har letts av Martin Zarnkow, chef för teknik- och utvecklingsavdelningen vid Weihenstephans forskningscenter för bryggnings- och livsmedelskvalitet (BLQ).

Det analyserade ölet kommer från Brauerei Barre i Lübbecke, som haft flaskan i sitt museum sedan 1970-talet. Flaskan hittades dock hos ett annat företag i staden, där den enligt historien har förvarats i ett inmurat kassaskåp under årtionden. Att det förvarats torrt och under rätt tryck gör ölet mer intressant än exempelvis gamla öl som hämtats från skeppsvrak och som kan ha utsatts för saltvatten. Ölet från Lübbecke ligger också väldigt nära den alkoholhalt och stamvörtstyrka som var vanliga vid tiden det bryggdes, skriver Süddeutsche Zeitung.

Att ölet har hållit under alla dessa år kommer inte som någon överraskning för forskarna, som menar att ett korrekt buteljerat öl kan hålla i århundraden. Mikroorganismer kan inte växa i alkoholhaltiga öl, som dessutom skyddas av en koldioxidatmosfär och bitterämnen. Dessutom ligger surhetsgraden under 5.0, påpekar Martin Zarnkow, som efter att ha smakat säger att ölet är förvånansvärt gott. Även om det är en pilsner, liknar det till karaktären en äldre mörk lager. Det är överraskande välbalanserat, med mogna smaker av torkad frukt, plommon och körsbär. På det hela taget är det mycket lättdrucket, med en trevliga beska och syrlighet.

Tyska bryggerier genomgår nu en extremt tuff period och många fruktar för sin existens. Därför vädjar nu det tyska bryggeriförbundet till landets politiker att agera innan det är för sent.

Det tyska bryggeriförbundet, Deutschen Brauer-Bund (DBB), har tillsammans med sex regionala förbund gått ut i ett öppet brev till landets makthavare med krav på omedelbara beslut kring energi och ekonomi. Detta för att göra vad man kan för att hindra massnedläggningar bland de drygt 1 500 tyska bryggerier som är medlemmar i organisationen, varav många är små och medelstora familjeägda verksamheter.

Bryggeriförbundet menar att klockan redan är ”fem i tolv” och påpekar att inköpspriset för el och gas är tusen procent högre än förra året, med kraftiga prishöjningar på andra varor som följd. Malt, glas, kapsyler och förpackningsmaterial har stigit med cirka åttio procent, medan exempelvis lastpallar är 150 procent dyrare. Dessutom fungerar inte logistikkedjorna som de ska och det råder även stor brist på kolsyra.

Det tyska bryggeriförbundet kritiserar samtidigt politikernas beslut att införa en gasanskaffningsavgift, som bara gör energi dyrare och inte billigare. Politiken har istället fokuserat på att lansera dyra hjälppaket, som enligt förbundet har en begränsad nytta för bryggerierna. Nu vill förbundet att politikerna inser allvaret i situationen och kräver att de agerar innan det är för sent.

Därför har man presenterat en lista över saker som bör prioriteras:

1. Ett tak på gas- och elpriserna.
2. En ideologifri användning av alla tillgängliga energikällor för att generera el.
3. Sänkning eller avskaffande av alla skatter, tullar och tilläggsavgifter på gas.
4. Avskaffande eller justering av politiken kring den så kallade marginalelen, så att den inte påverkar elpriserna.