Bara Bier

Sol och sommar betyder för många tyskar – och turister – en trevlig eftermiddag och kväll i ölträdgården. Men vad definierar egentligen en ölträdgård – eller Biergarten? Vi reder ut begreppen med en bayersk intresseförening.

En ölträdgård – eller Biergarten – är en speciell typ av restaurang, där man äter och dricker utomhus i en stor park- eller trädgårdsliknande miljö. Ofta används dock termen generellt om alla typer av utomhusserveringar där det serveras mat och dryck – främst öl. En Biergarten är dock inte alltid en Biergarten, även om många restaurangägare gärna sätter upp skyltar med detta ord vid entrén till sin uteservering. Det menar den bayerska organisationen VEBWK, som arbetar för att bevara den bayerska värdshuskulturen.

I Bayern är det ganska strikt reglerat vad som får kallas Biergarten och inte. Detta görs genom den bayerska ölträdgårdsförordningen – Bayerischen Biergarten-Verordnung – som alla krögare måste ha koll på. Den som uppfyller kriterierna får nämligen tillstånd att, till skillnad från andra, ha öppet för servering mellan klockan 07.00 och 23.00. Förordningen anger också vilka kriterier som stället bör uppfylla för att det ska vara en Biergarten.

Förordningen innehåller inte någon exakt definition av vad som är en Biergarten i den mening som avses i texten. Tidigare tolkningar ger dock viss fingervisning om vad som gäller. Verksamheten måste till exempel bedrivas på traditionellt sätt, vilket innebär:

• Att det måste vara möjligt att själv ta med sig något att äta.
• Möbleringen ska vara rustik och bordsdekorationerna får inte vara överdrivna.
• Det måste finnas en separat öltappsanläggning.
• Det ska vara möjligt med självservering.
• Menyn för mat och dryck ska skilja sig mellan inomhus- och utomhusytor.

Området måste också ha en ”trädgårdskaraktär”. Idealbilden är att det ska gå att sitta under stora träd som ger skugga. Mindre trädgårdar, som omges av vägar, gator och bostadshus i annars mindre bevuxna områden, motsvarar inte nödvändigtvis detta ideal. Dessutom ska verksamheten i princip bara bedrivas när det är bra väder under den varma tiden på året.

I Franken finns det många ölträdgårdar som uppfyller de flesta av ovanstående kriterier, men där du inte får ta med dig egen mat (vilket i motsats till andra delar av Bayern inte heller hör till traditionen). Men det är nog få som inte skulle kalla dessa för traditionella ölträdgårdar ändå. Därför finns det anledning att vidga definitionen en aning. För att kallas ”traditionell ölträdgård” bör stället då ha

• de karaktäristiska dragen av en ölträdgård i den mening som anges i ölträdgårdsförordningen

eller

• ha de karaktäristiska dragen av en ölträdgård i den mening som anges i ölträdgårdsförordningen, förutom att gästerna inte får ta med sig egen mat och dryck

samt

• att ölträdgården ligger i anslutning till ett bryggeri eller ett bryggeris utskänkningsställe (ibland kallat ölkällare – Bierkeller).

Källa: Verein zum erhalt der Bayerischen Wirtshauskultur

Familjeägda Brauerei Gebr. Maisel bygger nytt bryggeri för sitt märke Bayreuther. Efterfrågan har blivit så stor att bryggning av alla bryggeriets öl inte längre ryms i de nuvarande lokalerna.

Bakom namnet Brauerei Gebr. Maisel finns i dag tre varumärken: Maisel´s Weisse, Maisel & Friends och Bayreuther Bierbrauerei. De senaste femton åren har efterfrågan ökat så pass mycket att man nu nått maxkapaciteten i det befintliga bryggeriet på Hindeburgstrasse i Bayreuth. Därför har familjen Maisel beslutat att bygga ett nytt bryggeri, som enbart ska användas till att brygga de öl som går under namnet Bayreuther Bierbrauerei.

En tomt har införskaffats i närheten av det befintliga bryggeriet och detaljplanerna har redan godkänts av Bayreuths stadsfullmäktige. När bygget kan dra igång är ännu inte klart, men Maiselfamiljen vill så snart som möjligt få till ett modernt och hållbart bryggeri med kapacitet att brygga 500 000 hektoliter öl per år. Den ekologiska hållbarheten ges extra stort utrymme och det nya bryggeriet ska med hjälp av den senaste tekniken få låg vatten- och energiförbrukning samt låga koldioxidutsläpp, skriver Getränke Zeitung.

Invånarna i den lilla bayerska byn Giggenhausen har bråda dagar. För att rädda sitt historiska värdshus måste de samla ihop cirka en miljon euro. Nu är målet inte långt borta.

I Giggenhausen, en by med cirka 650 invånare strax norr om den bayerska huvudstaden München, har det i drygt 150 år funnits ett värdshus med namnet Metzgerwirt. Nu hotas det dock av nedläggning sedan den nuvarande ägaren inte orkar driva verksamheten vidare, men inte heller lyckats hitta en lämplig köpare. Detta har fått byborna att ta saken i egna händer och själva försöka köpa stället genom att bilda ett kooperativ (Genossenschaft). Det innebär bland annat att man behöver samla ihop en miljon euro i startkapital. Så här långt har man lyckats få ihop drygt 750 000 euro och man ger nu intressenterna ytterligare två veckor på sig att bidra med mer pengar.

225 intressenter har redan bundit sig att bidra till värdshusköpet. Av dessa är 211 privatpersoner och resten företag och föreningar, vars bidrag varierar från 30 till 25 000 euro. De flesta bidragsgivare bor i Giggenhausen, men ett tjugotal kommer från andra orter. Fram till den 27 juni går det att anmäla intresse för den som ännu inte gjort det. Eftersom ett köp nu är inom räckhåll, kommer intressegruppen bakom värdhusköpet även att öka takten i sökandet efter en krögare som kan driva verksamheten. Enligt Süddeutsche Zeitung finns det flera kandidater, men på grund av coronapandemin har ännu inga avtal undertecknats.

Metzgerwirt har varit medelpunkten i Giggenhausen i drygt 150 år. Det är här alla föreningar har sina möten och det är här som stora familjefester firas, teaterföreställningar spelas och medborgarmöten äger rum. Den nuvarande hyresvärden vill av hälsoskäl sälja verksamheten, men inte till vem som helst. Så här långt är det fler fastighetsbolag än krögare som visat intresse och en sådan köpare skulle förmodligen innebära slutet för byns värdshus. Köpeskillingen är satt till 2,5 miljoner euro och man räknar med att en ny krögaren behöver lägga ytterligare 500 000 euro på nödvändiga renoveringar och ombyggnationer.

Radeberger Gruppe köper upp en burklina för sitt Dortmundbaserade bryggeri. En beställning i miljoneuroklassen har gjorts till KHS Gruppe som också huserar i storstaden i Ruhrområdet.

För ölmärken som Brinkhoffs, Dortmunder Kronen och DAB blir nu burköl en ännu viktigare del, inte minst när det kommer till export. Det är framför allt konsumenternas ökade efterfrågan på burköl som gör att Radeberger Gruppe nu satsar på en ny burklina i Dortmund, skriver Getränke News. Försäljningsstatistiken för Tyskland bekräftar också denna trend. Räknar man samman försäljningen av öl och alkoholfria drycker, såldes det över fyra miljarder burkar i landet 2020. Tio år tidigare var motsvarande siffra cirka 980 miljoner.

På Radeberger i Dortmundär planeringen av den nya burklinan i full gång. Den flera ton tunga anläggningen ska levereras, monteras och installeras under sommaren, för att därefter integreras med den övriga tillverkningsprocessen. Målet är att vid årets slut kunna fylla upp till 80 000 burkar i timmen.

Radeberger Gruppe är Tysklands största privatägda bryggerikoncern och är en del av den familjeägda livsmedelskoncernen Oetker Gruppe. Radebergers produktsortiment består av flera internationella, nationella och regionala ölmärken och alkoholfria drycker, som Jever, Ur-Krostitzer, Clausthaler och Freiberger. Koncernen har också intressen inom dryckesgrossister, logistikföretag och dryckesåterförsäljare.

Efter ett drygt års byggarbete och coronarelaterade förseningar öppnar nu Bitburger restaurangen Benediktiner Weissbräuhaus i Giessen i Hessen. I bryggerikoncernens första restaurang i egen regi kombineras det traditionella och det moderna.

Öppnandet av restaraungen Benediktiner Weissbräuhaus i Giessen är ett pilotprojekt initierat av Bitburger Braugruppe, som bland annat äger veteölsmärket Benediktiner. Om det slår väl ut kommer ytterligare restauranger att öppnas på fler platser enligt samma koncept. Enligt krögaren och vd:n Tim Plasse är visionen att bygga ett varumärke som kommer att finnas över hela Tyskland, skriver bland andra Getränke News och lokala medier.

Restaurangen i Giessen är 730 kvadratmeter stor och har 258 sittplatser inomhus och 174 platser utomhus. Menyn består av traditionella bayerska läckerheter, sallader, hamburgare och vegetariska alternativ. Lokalerna rymmer också ett bageri, där det varje dag gräddas surdegsbröd med bryggeriets egen jäst, kringlor och härliga kakor. Inredningen kombinerar traditionell bayersk stil med moderna inslag. Lokalerna har högt i tak, klädda väggar och trägolv. De är även indelade i olika ”världar”, som skiljer när gäller såväl det arkitektoniska som den mat som serveras. Vid sidan av bryggeridelen finns en lounge, en finare matsal, en traditionell restaurang, en ölträdgård och en terrass.

Kölnbandet Brings har producerat en ny ljudlogotyp till Privatbrauerei Gaffel. Grunden utgörs av bandets partyhit ”Hück räänt et Kölsch” från vilken loggans sex toner har hämtats.

Ljudloggan finns i fyra versioner, som har spelats in av Brings gitarrist Harry Alfter. Den huvudsakliga varianten, som bland annat avslutar bryggeriets reklamfilmer, har skapats genom att Alfter slår med en gaffel(!) på en ölflaska. De övriga tre versionerna är inspelade med olika typer av gitarrer och kan användas i varierande sammanhang. De sex tonerna som plockats ut ur låten Hück räänt et Kölsch avlutas med ett ”plopp” från en bygelkork som öppnas. Hör alla versioner (utan plopp) här.

Ljudlogotyper blir allt viktigare, menar Thomas Deloy, marknadsföringschef på Privatbrauerei Gaffel. Han säger vidare att Gaffel nu har ett ”hörbart ansikte”, som kan uppfattas och kännas igen utan tillhörande grafiska element. Brings har blivit något av ett husband för Gaffel, som så sent som i januari uppmärksammade bandets 30-årsjubileum med en specialdesignad ölflaska. Gaffels nya ljudlogga har även tagits fram i samarbete med kommunikationsbyrån KPS i Köln.

Redan 1302 fanns det ett bryggeri på platsen där Privatbrauerei Gaffel nu huserar. Efter att verksamheten legat nere återöppnades bryggeriet igen 1822 av Gottfried Joseph Schumacher, under namnet Zum Brüsseler Hof. Under en period drevs stället enbart som restaurang, innan bröderna Becker tog över 1908 och startade dagens bryggeri under namnet Gaffel. I dag producerar bryggeriet årligen cirka 480 000 hektoliter öl.

Sedan Carlsberg tog över Wernesgrüner Brauerei i januari har man anställt sexton nya medarbetare och sju lärlingar. Fler satsningar är att vänta.

I höstas kom beskedet att Carlsberg Deutschland köpt Wernersgrüner Brauerei av Bitburger Braugruppe. Sedan den danska storkoncernen tog över vid årsskiftet har också stora satsningar gjorts. Bland de sexton personer som anställts arbetar de flesta inom buteljering och logistik. Förutom Wernesgrüners egna öl, har Carlsberg även förlagt buteljering av märkena Carlsberg, Holsten och Lübzer till Wernesgrün. I dagsläget har koncernen kapacitet att här buteljera cirka en miljon hektoliter öl per år, skriver bland andra Freie Presse och Getränke News.

Redan i november 2020 lyfte Carlsberg Deutschlands vd Sebastian Holz fram det strategiska värdet av det i östra Tyskland belägna Wernesgrüner Brauerei. Med de tre bryggerierna i Hamburg, Lübz och Wernesgrün har koncernen skapat ett gediget hem för sina viktigaste märken, sa han då. Med Wernesgrüners toppmoderna anläggning för såväl ölbryggning som buteljering, kan koncernen producera och buteljera alla sina öl för sydöstra Tyskland, vilket i sin tur bäddar för kortare transporter.

Wernesgrüner Brauerei grundades redan 1436 och är ett av världens äldsta bryggerier. För närvarande marknadsförs fem olika ölvarianter under detta namn: Wernesgrüner Pils Legende, Wernesgrüner Landbier 1436, Wernesgrüner Alkoholfrei, Wernesgrüner Naturradler och Wernesgrüner Naturradler Alkoholfrei.

När den tyska försvarsmakten drar sig tillbaka från Afghanistan är det inte bara soldater och utrustning som ska transporteras. Den logistiska utmaningen omfattar även stora mängder överbliven alkohol i form av öl, ölblandningar och vin i olika former.

När tyska Bundeswehr drar sig tillbaka från Afghanistan är det mycket som ska tas med hem till Tyskland. Enligt tidningen Bild har transportflygplan de senaste dagarna lastats med 29 pallar med närmare 65 000 burkar öl och ölblandningar (Radler) samt 340 flaskor vin – såväl mousserande som vanligt. Totalt handlar det om cirka 22 500 liter drycker som ska fraktas till Tyskland i ett hyrt transportplan av typen Antonov. Det som inte kommer med kommer att hällas ut på plats.

Att så mycket alkohol blivit över beror bland annat på att befälhavaren över de tyska trupperna, Ansgar Meyer, infört ett förbud mot att dricka alkohol under den sista kritiska fasen av tillbakadragandet. Av juridiska och religiösa skäl är det inte heller möjligt att sälja restlagret till de lokala afghanska trupperna.

Tysk militär lämnar Afghanistan som en del av Natos tillbakadragande av trupper, vilket innebär slutet på det största och dyraste uppdraget i Bundeswehrs historia. Tyskland har efter USA haft den största militära närvaron i Afghanistan, under det Nato-uppdrag som fått namnet Resolute Support. All utrustning kommer dock inte tas med hem till Tyskland. Bostadsbaracker, civila fordon och annan icke-militär utrustning kommer att lämnas kvar. Sin öl tänker Bundeswehr dock inte lämna i sticket i första taget.