Bara Bier

I december 2021 hade den tyska hotell- och restaurangnäringen femtio procent lägre omsättning jämfört med 2019. Försäljningstappet är särskilt kännbart under jul- och nyårshelgerna, som i vanliga fall är viktiga för branschen. Det visar en ny undersökning från branschorganisationen Dehoga.

55,7 procent av Tysklands restaurangägare menar att deras verksamheter är hotade på grund av coronakrisen. Enligt den tyska hotell- och restaurangbranschens organisation Dehoga var branschens försäljningstapp drygt 34 procent redan i november och eventuellt sparat kapital är ofta slut. Därför förväntar sig organisationen att företagen får ekonomiskt stöd från det offentliga för att kunna överleva och rädda de anställdas arbeten. Detta inte minst eftersom de ekonomiska förlusterna till stor del beror på de coronarestriktioner som politikerna beslutat om.

Enligt Dehogas undersökning uppgår medlemmarnas tappade omsättning under 2021 till i genomsnitt 41 procent jämfört med 2019, det sista året innan pandemin. På frågan om vilka som är branschen största utmaningar svarar 77,2 procent restriktioner medan 64,9 procent svarar inställda evenemang. Därefter följer minskad efterfrågan (60,2 procent), personalrekrytering (44 procent) och otillräckligt stöd (34,5 procent), skriver Dehoga i ett pressmeddelande.

Att det offentliga stödet har förlängts till den 31 mars i år tycker Dehoga är i sin ordning, men menar att det måste förbättras om restriktionerna kvarstår längre än så. Ytterligare restriktioner kommer att vara ett hårt slag mot branschen och man manar politikerna att ta sansade beslut. Dehoga utgår ifrån att de skyddsåtgärder som vidtas står i proportion till vad hotell- och restaurangbranschen klarar av. Om intäkterna är lägre än omkostnaderna kommer det helt enkelt inte vara värt att hålla öppet, säger man avslutningsvis.

Mellan den 3 och 6 januari svarade totalt 9 300 näringsidkare inom den tyska hotell- och restaurangbranschen på Dehogas undersökning om den ekonomiska situationen i branschen.

Coronapandemins andra år var tufft för den tyska dryckesindustrin. För Krombacher Gruppe slutade 2021 dock med bara ett litet tapp i försäljningen. Man behåller därmed sin position som Tysklands marknadsledande bryggeri.

Den totala försäljningen för Krombacher Gruppes samtliga varumärken under 2021 landade på 7 335 miljoner hektoliter. Det är en minskning med endast 0,9 procent jämfört med året innan. För varumärket Krombacher gick det dock något sämre; försäljningen uppgick till 5 590 miljoner hektoliter, vilket är 2,3 procent mindre än 2020. Jämfört med bryggerinäringen som helhet är resultatet dock bra, skriver bryggeriet i ett pressmeddelande.

För flaggskeppsmärket Krombacher Pils var 2021 ett bra år, med en ökad försäljning såväl nationellt som internationellt. 272 000 hektoliter gick på export och 294 000 hektoliter såldes till den tyska horeca-marknaden (hotell, restaurang, catering). Detta innebar också att Krombacher Pils lyckades ta ytterligare marknadsandelar under 2021. Den ostadiga sommaren drog dock ner resultatet för ölblandningen Krombacher Radler, medan lågalkoholvarianten Krombacher Limobier lyckades bättre under sitt första hela år på marknaden.

Överlag är det de alkoholfria dryckerna som drar upp Krombachers resultat. Detta gäller inte minst för Krombacher 0,0%, som fortsätter att växa. De helt alkoholfria och maltbaserade dryckerna Krombacher Fassbrause och Vitamalz har också hittat nya köpare. Inte minst lockar den nya Vitamalz Sport med trettio procent färre kalorier många aktiva konsumenter. Alkoholfria drycker utgör numera 38 procent av Krombachers totala produktion.

Krombacher Brauerei grundades officiellt 1803, även om ett bryggeri i stadsdelen Krombach i Kreutztal i Nordrhein-Westfalen omnämns redan på 1300-talet. I dag är bryggeriet ett av Tysklands största privatägda bryggerier. Krombacher äger också distributionsrättigheterna till Schweppes, Orangina och Dr Pepper i Tyskland och Österrike.

Efter flera tuffa månader vände den tyska ölförsäljningen uppåt i november. Jämfört med samma månad 2020 ökade försäljningen med 13,6 procent till cirka 6,5 miljoner hektoliter. Detta ligger nästan i linje med ölförsäljningen i november 2019.

Att novemberökningen är så stor förklaras delvis av en ovanligt låg försäljning samma månad året innan, vilket i sin tur berodde på de coronarestriktioner som trädde i kraft i början av november 2020. Även försäljningen av ölblandningar ökade med drygt tretton procent i november 2021 till 210 478 hektoliter. Det visar siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis. Som vanligt omfattar statistiken inte alkoholfri öl, andra maltdrycker eller öl importerad från länder utanför EU.

De olika förbundsländerna bidrar i olika stor grad till det positiva resultatet. Allra bäst jämfört med november i fjol gick det i Schleswig-Holstein, där försäljningen ökade med hela 51,5 procent. På plats två och tre återfinns Baden-Württemberg (+18,8 procent) och Mecklenburg-Vorpommern (+16,8 procent). I de två största ölproducerande förbundsländerna, Nordrhein-Westfalen och Bayern ökade försäljningen med cirka sexton procent. I huvudstadsområdet Berlin/Brandenburg gick dock försäljningen bakåt i november 2021.

Exportsiffrorna är särskilt iögonenfallande i novemberstatistiken. Exporten till länder utanför EU är nu tio procent högre än den inom unionen. Den sistnämnda ökade dock med 18,8 procent under november, medan exporten till länder utanför EU ”bara” ökade med 13,0 procent. Den totala exporten ökade därmed med 15,7 procent till cirka 1,1 miljoner hektoliter. Av detta gick 577 708 hektoliter till marknader utanför EU.

Även om det nästan är 250 dagar kvar så är de flesta Münchenbor bara intresserade av en enda fråga: Blir det någon Oktoberfest i år?

På grund av coronapandemin har Oktoberfest ställts in två år i rad. Därför är de flesta Münchenbor så klart angelägna att få veta om det blir någon folkfest i år. Detta gäller inte bara dem som älskar den årliga ölfesten – det finns även många invånare i den bayerska huvudstaden som avskyr det sexton dagar långa jippot och gärna skulle se att även årets upplaga ställs in. Känslan nu är dock att de flesta verkar vara inställda på att festivalen ska äga rum. Frågan är dock när?

Bayerns finansminister och vice ministerpresident Hubert Aiwanger sa nyligen att han mycket väl kan tänka sig Oktoberfest på sommaren. Aiwanger är känd för sina populistiska uttalanden, men hans åsikt har många anhängare. Till dessa hör dock inte Oktoberfestgeneralen Clemens Baumgärtner, som menar att tiden som krävs för att förbereda folkfesten helt enkelt är för lång; exempelvis börjar festtälten byggas tio veckor innan festivalen öppnar. Baumgärtner får medhåll från krögarnas talesperson Peter Inselkammer, som själv driver festtältet Armbrustschützenzelt. Han påpekar att serveringspersonalen i normala fall börjar anställas redan i mars.

Förmodligen får vi vänta till maj på besked. Beslutet fattas i slutändan av den bayerska förbundsregeringen utifrån de smittskyddsregler de beslutar om samt av staden München i egenskap av arrangör. Clemens Baumgärtner säger dock att han i dagsläget tror mer på Oktoberfest 2022 än han gjort under de senaste månaderna – såvida inte någon ny supervariant av viruset dyker upp vill säga. Redan nu diskuteras möjligheten att arrangera Oktoberfest enligt de så kallade 2G-reglerna, vilket innebär att besökarna måste vara antingen vaccinerade eller ha tillfrisknat från covid-19 för att få komma in. Inne på området bör det dock fungera vara som vanligt, menar Peter Inselkammer, som säger att det inte går att genomföra en Oktoberfest med munskydd och distansering.

Oktoberfest har sitt ursprung i bröllopet mellan Bayerns kronprins Ludwig och prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen den 12 oktober 1810. Brudparet firades med en stor hästkapplöpning på området Theresienwiese, uppkallat efter bruden. Kapplöpningen blev en återkommande tradition och 1819 övertog staden München ansvaret. Med åren har nöjesutbudet gradvis ändrats mot dagens nöjesfält och marknad samt mat och dryck. Innan coronapandemin ställdes Oktoberfest bara in för olika krig, koleraepidemierna 1854 och 1873 samt inflationsåren 1923-24. Årets Oktoberfest är planerad att äga rum mellan den 17 september och 3 oktober.

Källa: Süddeutsche Zeitung

Den dryckesinriktade nyhetsplattformen About Drinks har låtit sina läsare rösta fram de mest framgångsrika varumärkena under 2021. Priser har delats ut i 27 kategorier, varav sex stycken handlar om öl.

För fjärde gången har About Drinks låtit sina läsare rösta fram dryckesbranschens mest framgångsrika varumärken. De 27 kategorierna omfattar allt från alkoholfria drycker till öl, mousserande vin, sprit och cider. Läsarna, som bland annat kommer från dryckesindustrin, dryckeshandeln, restaurang- och hotellbranschen med mera, har själva nominerat varumärken till omröstningen, som sedan pågick under fyra veckor.

I varje kategori delades det ut guld-, silver- och bronsmedaljer. Här är vinnarna i ölkategorierna:

Inhemsk (tysk) öl
1. Krombacher
2. Astra
3. Becks

Utländsk öl
1. Heineken
2. Corona
3. Gösser

Alkoholfri öl

1. Becks
2. Krombacher
3. Erdinger

Kölsch
1. Früh
2. Gaffel
3. Dom

Ölblandningar
1. Gösser
2. Desperados
3. Krombacher Limobier

Hantverksöl/”Craft beer”
1. Störtebeker
2. Warsteiner
3. Brewdog

Veteöl
1. Erdinger
2. Paulaner
3. Franziskaner

Dessutom utsågs Joybräu till vinnare i specialkategorin ”Årets nykomling”. De har tillfört en ny dimension till ölbranschen med sina alkoholfria proteinöl, som framför allt vänder sig till idrottare.

Klosterbrauerei Andechs återkallar drygt 10 000 hektoliter öl från återförsäljarna eftersom förorenad malt använts vid tillverkningen. Någon direkt fara för öldrickarnas hälsa finns dock inte.

Klosterbrauerei Andechs förlorar miljontals euro efter att man använt förorenad malt i ölproduktionen. En dryg tiondel av den årliga produktionen måste hällas i avloppet eftersom rutinkontroller visar för höga halter av cancerframkallande substanser, nitrosaminer, i sorterna Export Dunkel och Doppelbock Dunkel. Bryggeriet har redan återkallat drygt 10 000 hektoliter öl som levererats till återförsäljare över hela Tyskland.

De förorenade proverna hittades i flaskor som såldes av en handlare i München. Proverna visar att gränsvärdet på 0,5 mikrogram per kilo av nitrosaminet NDMA överstigits. Någon omedelbar fara för öldrickarnas häls finns dock inte, men ölet är ändå olämpligt för konsumtion.

Det är fortfarande oklart hur mycket Andechs förlorar på återkallandet, men med ett snittpris på arton euro per back hamnar slutnotan på cirka 1,8 miljoner euro. Till det kommer kostnaden för att förstöra den återkallade ölen, som inte ens får användas som gödningsmedel, utan måste hällas ut i avloppet.

Än har inget mälteri ställts till svars för skadan, även om det står helt klart att föroreningen skett i leverantörsledet. Nitrosaminer kan bara uppkomma under mältningen, om det korn som används inte får torka ordentligt. Eftersom substanserna är vattenlösliga, kan de föras vidare från malten till ölet under bryggningen.

Andechs köper i dagslägetmalt från sex olika mälterier i södra Tyskland och en ny leverans är på gång under veckan. Den som vill avnjuta en Doppelbock Dunkel eller Export Dunkel får dock vänta några veckor till, eftersom de två ölsorterna är kalljästa och måste lagras under extra lång tid.

Klosterbrauerei Andechs hittar vi ungefär fyra mil från München i södra Bayern. Munkar har bryggt öl på platsen sedan åtminstone 1458, då man fick bryggerirättigheter av Albrecht III. I början av 1800-talet var bryggeriverksamheten klostrets största intäktskälla. 1803 avkristnades dock klostret och kom senare att tillhöra den bayerska kungen Ludwig I. 1850 togs det dock över av benediktinerorden, som driver klostret än i dag. Årsproduktionen ligger på cirka 100 000 hektoliter.

Källa: Süddeutsche Zeitung

Att dricka rejält med öl vid årsskiftet ger god hälsa under resten av året. Det tror man i alla fall i Oberfranken, där man enligt gammal tradition ska dricka sex liter öl under trettonhelgen.

Att “dricka styrka” (“Stärke antrinken”) är en flera århundranden gammal tradition i Oberfranken. Den innebär att man under trettonhelgen ska dricka tolv Seidla med öl för att undvika ohälsa och andra bekymmer under resten av året. En Seidla motsvarar en halvliter, så totalt handlar det alltså om sex liter öl som ska sköljas ner. Att det vanligtvis handlar om de lite starkare bockölen gör inte bedriften mindre anmärkningsvärd. Frågan är dock hur många som egentligen klarar av detta?

”Jag har aldrig sett någon dricka tolv Seidla här”, säger Thomas Zimmer till nyhetssajten BR24. Han är föreståndare för Bayreuths äldsta bageri, som också serverar egenbrygd öl. Innan coronapandemin brukade hundratals personer mötas här under trettonhelgen för att ”dricka styrka”. Zimmer menar att detta med tolv Seidla snarare är ett marknadsföringsknep från vissa påhittiga bryggerier. Istället handlar Stärke antrinken om att träffas och skåla in det nya året med sina vänner, säger han.

Stärke antrinken firas huvudsakligen i Oberfranken och närliggande regioner. Traditionellt träffas folk hemma eller på krogen på trettondagsafton eller trettondagen för att ”dricka styrka”. Ursprunget till traditionen är lite oklart, men enligt Bayreuths turistbyrå skapades den troligen för cirka 200 år sedan. En av de mer sannolika teorierna säger att traditionen hänger ihop med den förkristna sedvänjan Rauhnächte (ungefär ”ruggiga nätter”), då andar och demoner troddes ställa till med ofog. Dessa nätter inföll under de tolv nätterna mellan den 25 december och 6 januari. Den traditionen har sina rötter i både germansk och keltisk kultur.

Bryggare från Brauhaus Radebeul och vinmakare från vinodlarkooperativet Winzer Meissen lanserar nu en gemensam produkt. Bennobräu är drycken som är både öl och vin – en blandning som passar bra i dessa tider av hybridmöten och -evenemang.

Idén till Bennobräu föddes under ett seminarium på Brauhaus Radebeul i Sachsen. En av deltagarna var Henrik Schulz från det tillika sachsiska vinodlarkooperativet Winzer Meissen. Han tyckte att det skulle vara roligt att ta fram ett sachsiskt öl blandat med vin från samma region. Efter ett par månaders funderande och med hjälp av några liter vin lyckades han även få med Radebeul-bryggarna Matthew Burdic och Stefan Mitreuter på tåget. Efter en del testbryggande bestämde sig de två parterna för att använda ett vitt vin med hög syrahalt. Efter en veckas jäsning och tre veckors mognad i tanken kunde öl-vin-hybriden Bennobräu hällas på 75-centiliters champagneflaskor, som dock försetts med vanlig kronkapsyl.

Tanken var ursprungligen att endast 1 000 liter av hybriddrycken skulle tillverkas. Resultatet har dock blivit så lyckat att Winzer Meissen bestämt sig för att inlemma den i sitt ordinarie sortiment. Till sin karaktär påminner Bennobräu mycket om ett äldre, mousserande vin. Smakerna från såväl humlen som druvorna kommer också att skilja sig åt år från år. Enligt uppgift passar drycken bra som aperitif eller som ett spännande alternativ till champagne. Ölet säljs direkt från Brauhaus Radebeul och Winzer Meissen, men även av regionela Edeka– och Rewe-butiker så länge lagret räcker.

Fakta Bennobräu
Alkoholhalt: 5,0 %
Stamvörtstyrka: 14,5 %
Beska: 14 IBU
Färg: Halmgul
Serveringstemperatur: 7-10 grader C
Doft: Vitt vin, kvitten, päron
Smak: Frisk och angenäm syrlighet, mild humlearom

Källa: About Drinks