Bara Bier

Alpirsbacher Klosterbräu gör ett stabilt 2021 som slutar med ett försäljningsplus på 0,1 procent. Intäkterna ökar dessutom med fyra procent under ett år som liksom det föregående starkt präglades av coronapandemin.

Att Alpirsbacher Klosterbräus försäljning under 2021 närmast tangerar den från året innan får ses som godkänt med tanke på att fatölsförsäljningen sjönk med 1,4 procent och försäljningen av alkoholfria drycker med 5,2 procent. Den svala sommaren gjorde också att försäljningen av veteöl och radler gick trögt och visade tvåsiffriga procenttal i försäljningstapp. Det som drar upp resultatet är istället klassikerna Spezial och Pilsner, liksom varugruppen Kloster-Spezialitäten. Lanseringen av nya örtjuicer under märket Klostergarten bidrog också positivt.

För innevarande år tror Alpirsbachers ledning på en långsamt ökande försäljning. De hävda restriktionerna i början av året har gett positiva resultat, även om försäljningen fortfarande ligger långt ifrån sifforna från innan pandemin. Ett stort orosmoln för hela den tyska bryggerinäringen är förstås Rysslands invasion av Ukraina, som drar upp såväl energi- som råvarupriserna och gör leveranserna osäkra. Tack vare långsiktiga kontrakt har bryggeriet än så länge situationen under kontroll, i alla fall så länge gasleveranserna till Tyskland inte stoppas eller om det uppstår andra permanenta hinder i försörjningskedjan.

Alpirsbacher Klosterbräu ägs av Carl Glauner, som är fjärde generationens bryggare. Han är barnbarnsbarn till Johann Gottfried Glauner, som köpte bryggeriet 1877 och återupplivade bryggeriverksamheten från ett benediktinkloster från 1000-talet. 1880 överfördes företaget till Carl Albert Glauner och 1906 bytte man namn till dagens Alpirsbacher Klosterbräu. Bryggeriet finns i Alpirsbach i Baden-Württemberg och sysselsätter i dag cirka 135 personer.

Källa: About Drinks

Amerikanska The Brewers Association har delat ut priser i World Beer Cup 2022. Med elva medaljer blev Tyskland tredje bästa nation efter USA och Kanada.

Totalt var det 10 542 olika öl från 57 länder och i 103 stilkategorier som bedömdes i årets World Beer Cup, som denna gång gick av stapeln i Minneapolis. Vinnarna utsågs av drygt 200 domare, som alla är experter inom något område som rör öl och ölbryggning. I varje stilkategori delades det ut guld-, silver- och bronsmedaljer och elva av dessa gick till tyska bryggerier. Allra bäst gick det i kategorin ”Tyskt veteöl”, där tyska bryggerier kammade hem hela prispallen.

Här är de tyska bryggerier som fick medaljer:

World Beer Cup har anordnats vartannat år sedan 1996. Tävlingen grundades för att uppmärksamma konsten och vetenskapen bakom ölbryggning och öka medvetenheten och kunskapen om olika ölstilar. Tävlingen ses som den mest prestigefulla i världen och kallas ibland för öltävlingarnas olympiska spel.

The Brewers Association har i dag närmare 6 000 amerikanska bryggerier som medlemmar. Under sina vingar samlar man även 37 000 hemmabryggare i American Homebrewers Association samt andra aktörer inom ölbranschen.

Max fyra euro för en liter öl. Det var förslaget i en motion till stadsfullmäktige i Schwäbisch Hall. Trots att förslaget stöddes av en majoritet av ledamöterna ser det ut att stoppas av stadens borgmästare.

Med tretton röster mot nio beslutade stadsfullmäktige i Schwäbisch Hall i Baden-Württemberg i slutet av förra veckan att införa ett pristak på fyra euro för en liter öl på stadens krogar. Om krögarna vill ha mer än så kommer mellanskillnaden betalas med pengar från stadens fond för stöd till stadskärnan. Förslaget lades fram av ledamoten Tillmann Finger från partiet Die Partei, som grundades 2004 av redaktörer vid den satiriska tidskriften Titanic. Det hela ska ses som en ironisk kommentar till ett förslag från liberala FDP om att införa ett pristak på bensin och diesel.

I andra partier är man dock inte lika roade. Borgmästaren Daniel Bullinger (FDP) menar att det förmodligen inte är förenligt med tysk lag att subventionera alkohol på det sättet. Om beslutet ska förverkligas måste man dessutom komma på ett sätt att även stödja handeln och restaurangbranschen i övrigt. Oavsett vilket så finns det inga pengar i budgeten för detta, menar han. Enligt ledamöter från socialdemokratiska SPD är förslaget och dess hantering pinsamt och en skam för stadsfullmäktige. Den tidigare finansministern och FDP-ledamoten Walter Döring kallar i sin tur pristaket för ”en galen idé”.

Källa: Stuttgarter Nachrichten

Nyligen stod det klart att det blir Oktoberfest i München i höst. Långt innan det beslutet fattades har dock en biljettförsäljare i Berlin försökt sälja bordsreservationer till folkfesten över nätet. Detta har Münchens regionala domstol nu satt stopp för.

I början av förra veckan slog Münchens regionala domstol fast ett beslut om att förbjuda en biljettförsäljare i Berlin att sälja bordsbokningar till årets Oktoberfest. Säljaren har försökt sälja reservationer över internet för flera tusen euro, detta dessutom långt innan beslutet hade fattats om folkfesten skulle äga rum eller inte. Domstolens besked innebär att försäljaren förbjuds att sälja bordsreservationer om inte kunden får en bindande reservation vid bokningstillfället, rapporterar Süddeutsche Zeitung.

Berlinföretagets bokningsförsäljning anmäldes av ägaren till Armbrustschützenzelt, tillika Oktoberfestkrögarnas talesperson, Peter Inselkammer och Stephanie Spendler, krögare för Löwenbräu Festzelt. I sin anmälan anger de två krögarna att kunderna fått intrycket att de kunde boka speciella platser eller till och med hela bord i något av Oktoberfesttälten. Detta var dock över huvud taget inte möjligt vid den tidpunkten. Trots att säljaren inte hade hunnit sälja några bokningar, kallar domstolen hela processen för missvisande. Det som kunderna i själva verket köper från Berlinföretaget är snarare en ”förtursrätt” till en plats i något av festtälten.

Beskedet om att det blir Oktoberfest i år lämnades vid en presskonferens i München den 29 april. Årets folkfest blir den 87:e i ordningen och kommer att äga rum mellan den 17 september och 3 oktober.

I mars kom nyheten att Bitburger slagit sig samman med amerikanska Deschutes för att brygga en zwickel. Den 6 maj får vi chansen att köpa den i Sverige.

Med Dry Hop’d Zwickl lanserar Bitburger ännu ett samarbetsöl. Denna gång har man slagit sig samman med Ohiobryggeriet Deschutes, som sedan starten 1988 har vuxit till ett av USA:s tio största hantverksbryggerier. Resultatet är en naturligt grumlig zwickel med en alkoholhalt på 4,9 procent. Ölet är humlat med de amerikanska sorterna Citra och Mosaic från Yakimaregionen samt Bitburgers egen signaturhumle. I doften återfinns bröd, malt, kryddig humle och en aning tall. Smaken är balanserad med inslag av bröd, gräs, malt och en trevlig fruktighet. Även här anas tall och citrus.

Bitburger grundades 1817 som ett litet landsortsbryggeri i området Eifel i västra Tyskland och man har alltid värnat om sin tradition, historia och lokala anknytning. I dag är Bitburger ett av Tysklands största bryggerier med ungefär 1 650 anställda. Detta är andra gången på två år som Bitburger samarbetar med ett amerikanskt bryggeri. Tidigare har man tagit fram två öl tillsammans med Sierra Nevada, senast var det Triple Hop’d Lager.

Fakta Bitburger Deschutes Dry Hop’d Zwickl
Stil: Zwickel/Kellerbier
Alkoholhalt: 4,9 %
Stamvörtstyrka: 11,8 %
Färg: Något oklar, gulorange
Producent: Bitburger Braugruppe
Leverantör: Galatea AB
Förpackning: Burk, 33 cl
Pris: 18,90 kr (57,27 kr/l)
Antal burkar i släppet: 9 600 st.

Ölförsäljningen i Tyskland ökar under det första kvartalet i år. Jämfört med samma period förra året såldes det 5,1 procent eller 905 000 hektoliter mer öl under de tre första månaderna 2022. Siffrorna för bara mars visar dock på en liten minskning.

Under det första kvartalet i år sålde tyska bryggerier och dryckeshandlare cirka 18,7 miljoner hektoliter öl. Detta kan jämföras med ungefär 20 miljoner hektoliter 2019, det vill säga året innan coronapandemin bröt ut. De tre första månaderna i år såldes det dessutom 763 000 hektoliter ölblandningar, vilket är en minskning med 12,1 procent eller 100 000 hektoliter jämfört med 2021. Försäljningen till andra EU-länder ökade med cirka 1,6 miljoner hektoliter (+10,1 procent), medan exporten till länder utanför EU uppgick sjönk med 1,8 miljoner hektoliter (-5,1 procent).

Om hela första kvartalet visar plus, så är sifforna dock på minus i mars. Under årets tredje månad såldes det cirka 7,7 miljoner hektoliter öl, vilket är en minskning med 1,3 procent eller 102 000 hektoliter jämfört med mars 2021. En förklaring till detta är att exporten till Ryssland stoppades efter landets invasion av Ukraina i februari. Om man bara ser till den inhemska försäljningen så ökade den med 0,1 procent. Ölblandningar sjunker dock kraftigt. Totalt såldes cirka 362 000 hektoliter i mars, en minskning med hela 16,3 procent eller 71 000 hektoliter. Ölförsäljningen till andra EU-länder ökade med 6,3 procent till 688 000 hektoliter, medan exporten till länder utanför unionen sjönk med 18,3 procent till 664 000 hektoliter.

Om vi tittar på marsförsäljningen i respektive förbundsland ser vi att det endast gick uppåt i Hessen (+22,3 procent), Nordrhein-Westfalen (+8,6 procent) och Schleswig-Holstein/Hamburg (+5,6 procent). I övriga landsdelar minskar alltså försäljningen och mest av allt i Mecklenburg-Vorpommern (-13,7), Niedersachsen/Bremen (-11,4 procent) och Berlin/Brandenburg (-9,9 procent). Något mindre minus var det i Sachsen-Anhalt (-6,1 procent), Thüringen (-5,1 procent), Sachsen och Rheinland-Pfalz (båda -4,7 procent) och Baden-Württemberg (-4,4 procent). Lägst tapp var det i Bayern med -2,2 procent.

Allt ovan är enligt färska siffror från Tysklands statistiska centralbyrå Destatis, som dock inte räknar med alkoholfria öl och andra maltbaserade drycker, eller öl som importerats från länder utanför EU.

Att man får ta med sig egen mat till bayerska ölträdgårdar är en tradition som går tillbaka till åtminstone 1800-talet. En ölträdgård utanför München tar dock strid mot allt för vidlyftiga matsäckar.

De utflyktssugna bayrare som under påskhelgen besökte ölträdgården Schlossallee Haag i Münchenförorten Freising fick en otrevlig överraskning. Vid entrén väntade en skylt med ett för Bayern ovanligt budskap om att det är förbjudet att ta med sig egen mat in i ölträdgården. Detta förvånade många besökare – en del kallade det till och med för ett ogästvänligt och obayerskt beteende.

Ägaren Alexander Moser vill dock avdramatisera det hela. Enligt honom får man så klart ta med sig lättare måltider, som ost, kallskuret och bröd för att äta tillsammans med en öl. Snarare handlar förbudet om dem som överdriver. Enligt Moser händer det nämligen att gäster dyker upp med matlådor med grillat kött och knödel, dukar upp mindre bufféer, beställer pizza till bordet eller till och med har med sig en egen grill. Det har inget med den gamla ölträdgårdstraditionen att göra, säger han till webbtidningen TZ.

Moser får visst medhåll från den bayerska hotell- och restaurangorganisationen Dehoga, som menar att restaurangägarna också måste kunna tjäna pengar från serveringen. Traditionen med att ta med sig egen mat till ölträdgården går dock tillbaka till 1800-talet. Då serverade många krögare bara öl och besökarna klarade av drickandet bättre om de fick ta med sig något att äta. I dag är rätten att ta med egen mat till och med reglerad enligt den bayerska ölträdgårdsförordningen – Bayerischen Biergarten-Verordnung – som alla krögare måste ha koll på.

Läs mer om vett och etikett i bayerska ölträdgårdar: Vad är okej och inte?

Efter två år i coronaträda står det nu klart att det blir Oktoberfest i München i höst. Det beskedet lämnades under en presskonferens i den bayerska huvudstaden under fredagen.

Beskedet lämnades av Münchens borgmästare Dieter Reiter, som utropar årets Oktoberfest till en fredlig folkfest efter två års uppehåll på grund av coronapandemin. Vad som av många kallas världens största ölfestival kommer inte att omges av några restriktioner. Beslutet att ge årets fest grönt ljus föregicks bland annat av ett telefonsamtal mellan Dieter Reiter och Tysklands hälsominister Karl Lauterbach. Årets Oktoberfest kommer därmed att äga rum som planerat mellan den 17 september och 3 oktober, rapporterar flera tyska medier.

En sak som möjligen också påverkat beslutet är att förberedelserna redan är i full gång. Efter två inställda Oktoberfester är alla, från krögare till organisatörer och besökare, mycket angelägna att få till en folkfest. Sedan tidigare har bland andra festgeneralen Clemens Baumgärtner sagt att han vill ha Oktoberfest tillbaka i år och nyligen påpekade Bayerns ministerpresident Markus Söder att det inte vore bra för München med tre inställda folkfester i rad. Att även krögarnas talesperson Christian Schottenhamel är positivt inställd kommer kanske inte som någon större överraskning.

Oktoberfest har sitt ursprung i bröllopet mellan Bayerns kronprins Ludwig och prinsessan Therese av Sachsen-Hildburghausen den 12 oktober 1810. Brudparet firades med en stor hästkapplöpning på området Theresienwiese, uppkallat efter bruden. Kapplöpningen blev en återkommande tradition och 1819 övertog staden München ansvaret. Med åren har nöjesutbudet gradvis ändrats mot dagens nöjesfält och marknad samt mat och dryck. Innan coronapandemin ställdes Oktoberfest bara in för olika krig, koleraepidemierna 1854 och 1873 samt inflationsåren 1923-24.