Bara Bier

89 procent av tyskarna saknar gemenskapen på restauranger och i ölträdgårdar. Det visar en undersökning gjord av företaget Dimap på uppdrag av Veltins.

75 procent av de tillfrågade uppger att de kommer att besöka en ölträdgård eller restaurang redan under den första veckan eller inom en månad från det att tyska uteställen får öppna igen. 71 procent tror att det fortfarande kommer att finnas begränsningar, men att det kommer vara fullt möjligt att gå ut och ta sig en öl. Drygt hälften, eller 54 procent, av de som svarat säger att de ser fram emot en nyupphälld pilsner från fat, efter att ha behövt nöja sig med flasköl under så lång tid.

Studien visar också att 47 procent av de svarande känner sig trygga och tillräckligt skyddade av de säkerhetsåtgärder som vidtas inom restaurangbranschen. 39 procent menar dessutom att de nedstängningar som gjorts av tyska uteställen under coronapandemin har varit onödiga. 26 procent tycker att restriktionerna är överdrivna och vill se snabba lättnader. Trettio procent tycker att nedstängningar endast behövs under en kortare period.

Undersökningen genomfördes av marknadsinstitutet Dimap på uppdrag av bryggerijätten Veltins. De tillfrågade omfattar ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 18 till 65 år. Veltins meddelar också att man står redo att förse sina 14 000 partnerrestauranger med nybryggt fatöl. Det ska inte finnas risk för några flaskhalsar i leveranserna; bryggeriet är redo att fylla nya fat dygnet runt om det är nödvändigt.

Tyska mälterier går mot tuffare tider. Anledningen är nya regler som syftar till att uppnå uppsatta klimatmål genom att avgiftsbelägga fossila bränslen utifrån dess koldioxidinnehåll. Kostnaden för att producera ett ton malt kan öka med drygt åtta euro.

Den 1 januari i år trädde den så kallade Brennstoffemissionshandelsgesetz (BEHG) i kraft i Tyskland. Det är en lag som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser genom ett nationellt system med handel av utsläppsrätter. Lagen kompletterar på nationell nivå de EU-regler som tidigare antagits och som reglerar prissättningen av fossila bränslen utifrån dess koldioxidinnehåll.

De tyska mälteriernas samarbetsorganisation Deutsche Mälzerbund (DMB) menar att de nya reglerna kommer att leda till högre pris på malt, vilket på sikt hotar tyska mälteriers internationella konkurrenskraft – och till och med existens. Baserat på ett genomsnittligt värmebehov på 650 kWh per ton, kommer ett ton tysk malt bli 3,28 euro dyrare att producera. Till det kommer även 0,52 euro per ton för transport av korn och malt. De nya reglerna säger dessutom att dessa kostnader kommer att bli högre varje år för att snabba på minskningen av koldioxidutsläpp, skriver Inside Beer.

De totala kostnaderna för ett ton malt beräknas således öka från 3,80 euro för produktion och transport i år till 8,32 euro år 2025. Till detta kommer även indirekta kostnadsökningar, eftersom hela jordbrukskedjan påverkas av ökade kostnader för bland annat gödningsmedel, drift av jordbruksmaskiner och lagerlokaler. De extra kostnaderna kommer i slutändan drabba konsumenterna, särskild bryggerierna och deras kunder.

De tyska mälteriernas vinstmarginaler uppgår redan i dag bara till ett par euro per ton. Mälterierna tampas dessutom med hård konkurrens från utlandet och har redan maximerat sin energieffektivisering. DMB menar därför att de nya reglerna inte kommer att ha den avsedda effekten, eftersom mälterierna helt enkelt inte kan minska sina utsläpp ytterligare. Man menar att lagen till och med kan ha en negativ klimateffekt, eftersom utsläppen av växthusgaser riskerar att öka om tyska bryggerier måste köpa malt från utländska leverantörer.

Efter att ha bryggt öl i över 500 år tvingas Lorenz Bauer GmbH & Co med sitt ölmärke Franken Bräu ansöka om konkurs. Sedan Rainer Mohr tog över bryggeriet 2015 har drygt 1,8 miljoner euro investerats i verksamheten.

Efter stora investeringar och satsningar, men även stora problem, blev coronapandemin till sist för mycket för Franken Bräu i Mitwitz. Ägaren Rainer Mohr menar att bristen på statligt stöd gjorde att bryggeriet inte kunde utvecklas i den utsträckning som behövts. Bryggeriet misslyckades också med att hitta investerare som var beredda att satsa på verksamheten, skriver Getränke News.

2019 tvingades Franken Bräu återkalla ett stort antal ölflaskor efter att rengöringsmedel hittats i en flaska. Totalt behövde bryggeriet göra sig av med 2,3 miljoner flaskor. Myndigheternas utredning friade bryggeriet från alla misstankar om slarv eller fusk, men affären skadade ändå bryggeriets varumärke och gjorde att man tappade marknadsandelar. Rainer Mohr är fortfarande övertygad om att det handlade om ett medvetet sabotage mot bryggeriet.

Mohr lät sig dock inte nedslås, utan investerade i nya flaskor och ölbackar. Inför bryggeriets 500-årsjubileum 2020 gjorde bryggeriet om sin varumärkesidentitet, för att signalera förnyelse och stärka bryggeriet inför framtiden. Bland annat ersatte man sina bygelkorksflaskor med vanliga halvliters euroflaskor. Förändringen på flasksidan åtföljdes dessutom av en ny generation ölbackar. Inga av åtgärderna verkar dock ha hjälpt och den 10 maj 2021 ansökte bryggeriet om konkurs.

Vi har redan bekantat oss med några fina tyska bocköl i år i Systembolagets tillfälliga sortiment. Den 11 maj kommer nästa chans då en maibock släpps från ett bryggeri vi träffat på tidigare.

I januari släppte Systembolaget 1813 Zwickl från Privatbrauerei M.C. Wieninger i det tillfälliga sortimentet. Tisdagen den 11 maj kommer nästa öl från Teisendorf, nämligen den säsongsinspirerade Wieninger Maibock. Det handlar om ett ljust bocköl, som vid upphällning bildar ett ordentligt skum och bubblande kolsyra. I doften finns malt, knäckebröd, kryddor och ett litet alkoholsting som kittlar näsan. Alkoholen gör sig även påmind i smaken, som också repriserar malt- och brödaromerna från doften tillsammans med lite fruktighet. En viss honungssötma ger sig också till känna och dröjer kvar in i eftersmaken.

I Tyskland bryggs maibock för att välkomna våren. Maibock är något ljusare än andra bocköl och bryggs i regel med aningen mer humle. Precis som andra bocköl har maibockar en stamvörtstyrka på minst sexton procent. Namnet bocköl lär för övrigt vara en förvanskning av Ainpöckische Bier (Öl från Einbeck), som när det kom till Bayern uttalades Oanpock som senare blev Bockbier.

Redan runt år 1600 finns det ett bryggeri i Teisendorf, som ligger mellan sjön Chiemsee och orten Berchtesgaden i Bayern. 1666 tas bryggeriet över av regionens ärkebiskop. Efter att ha blivit avkristnat 1813 köps det av Philipp Wieninger, som blir den första i familjen att äga bryggeriet. Namnet kommer dock från hans son Max Christian. Senare köper Philipp även klosterbryggeriet i Höglwörth. Familjen Wieninger äger i dag även en rad restauranger i regionen. Bryggeriets produktion ligger på cirka 100 000 hektoliter per år och sker under överseende av bryggmästare Bernhard Löw.

Fakta Wieninger Maibock
Stil: Ljus bocköl
Producent: Privatbrauerei M.C. Wieninger
Leverantör: Multibev AB
Alkoholhalt: 7,1 %
Förpackning: Flaska, 50 cl
Pris: 28,90 kr (57,80 kr/l)
Antal flaskor i släppet: 50 000 st.

Schneider Weisse lanserar nu Helles Landbier – det första underjästa ölet från bryggeriet på fyrtio år. Lämpligt nog är det framtaget av tre generationer Schneider.

Helles Landbier från G. Schneider & Sohn, mer känt som Schneider Weisse, har tagits fram gemensamt av den nuvarande ägaren Georg VI. Schneider och hans far Georg V. Schneider och son Georg VII. Schneider. Flera recept provades tillsammans med bryggmästaren Hans-Peter Drexler. Till slut föll valet på receptet till bryggeriets gamla Urtyps Hell, som bryggdes i Kelheim mellan 1920 och 1980.

Flera sorters underjästa öl bryggdes av Schneider Weisse fram till 1980-talet, då den dåvarande ägaren Georg IV. Schneider beslutade att bryggeriet bara skulle ägna sig åt överjästa veteöl. Fyrtio år senare är det alltså dags för en comeback av ett av de underjästa ölen. Helles Landbier ska ses som ett svar på den ökade efterfrågan efter mer traditionella ölstilar, som enligt bryggeriet är ”rediga och drickbara öl, som för tankarna till hembygd och livsglädje”. Ölet säljs i halvlitersflaskor vars etiketter pryds av det bayerska landskapet och där bryggeriet kallas för Landbrauerei Georg Schneider & Sohn.

Schneider Weisse grundades 1872 av Georg Schneider. Han var den första icke-adliga person (borgare) som fick tillstånd att brygga veteöl av Bayerns kung Ludwig II. Det första bryggeriet låg i Münchens Altstadt på gatan Tal 7. 1944 förstördes det dock i allierade bombangrepp och 1946 flyttades bryggeriet till dagens läge i Kelheim. Företaget är dock fortfarande starkt förknippat med München, där man har sin restaurang Schneider Bräuhaus im Tal (eller Weisses Bräuhaus). I alla år har bryggeriet varit i familjen Schneiders ägo i rakt nedstigande led på den manliga sidan.

Fakta Schneider Helles Landbier
Alkoholhalt: 4,9 %
Stamvörtstyrka: 11,7 %
Beska: 18 IBU
Humle: Från Hallertau
Malt: Korn från Straubing

De tyska livsmedelskedjorna laddar för en majmånad som förhoppningsvis innebär att konsumenterna kan börja träffas för en öl ute i det fria. Priskriget för att locka till sig kunderna är redan igång och det främsta vapnet är att hamna under tio euro per back.

I Tyskland sammanfattas ölköparnas preferenser med uttrycket ”Der Bier 10er” (ungefär ”Öl-tian”). Den som lyckas sälja en back öl för mindre än tio euro har nämligen goda chanser att attrahera de två tredjedelar av kundunderlaget som föredrar öl i denna prisklass. I början av maj var det två märken som låg inom detta prisspann: Becks och Warsteiner. En sexpack av det förstnämnda kunde på Netto köpas för 2,13 euro, vilket motsvarar 7,10 euro för en back om tjugo öl. Kedjan Real sålde i sin tur en back Warsteiner för 10,49 euro, men slängde då med en gratis sexpack Warsteiner Alkoholfrei till ett värde av 4,29 euro. Detta borträknat var priset för backen alltså 6,29 euro.

I de östra delarna av Tyskland rasar priskriget extra kraftigt på grund av konsumenternas högre priskänslighet. Oetkers pilsnermärke Freiberger säljs där för 7,99 euro backen på Marktkauf, medan Lidls Perlenbacher Premium Pils i halvlitersflaska går att få för 2,35 i ett åttapack – och då slänger man med ytterligare en öl på köpet. Edekas dotterbolag Diska lockar å sin sida med en back Holsten för 8,99 euro. Hos alla återförsäljare är det pilsnerstilen som säljer bäst, i volymer som tillverkare av andra stilar bara kan drömma om. Priserna blir också därefter. De enda som i dagsläget utmanar pilsnermärkena kring tioeurogränsen är veteölsbryggarna Franziskaner, skriver Getränke News.

Den 3 maj meddelade Bayerns förbundsregering att uteserveringar kan öppnas så snart den så kallade sjudagarsincidensen understiger 100. Beskedet välkomnas av det bayerska bryggeriförbundet som dock vill se ytterligare lättnader.

När den så kallade sjudagarsincidensen, det vill säga antalet nya coronafall under en löpande sjudagarsperiod, stabiliserar sig under 100 smittade per 100 000 invånare, kan Bayerns uteserveringar öppna igen. Det beskedet gav Bayerns ministerpresident Markus Söder (CSU) under en presskonferens den 3 maj. Detta välkomnas av det bayerska bryggeriförbundet, Bayerische Brauerbund (BBB), och dess ordförande Georg Schneider.
– Alla som lovar befolkningen en återgång mot det normala de kommande månaderna, när vaccinationerna tar fart och antalet coronafall blir färre, måste också leverera om de vill behålla sin trovärdighet, säger han i ett uttalande.

Enligt BBB visade restaurangbranschen redan förra sommaren att man kunde upprätthålla hygienen och hålla smittspridningen under kontroll. Man påpekar också att det finns forskning som visar att risken för att smittas utomhus är mycket liten. Helt nöjda är man dock inte med måndagens besked. I det långa loppet menar man att öppnandet av uteserveringarna måste vara hanterbart och frikopplas från sjudagarsincidensen. Restauranger skulle då kunna hålla öppet för dem som är vaccinerade och dem som redan har haft covid-19 eller som kan uppvisa ett negativt coronatest.

Mycket talar för att det kommer att ta flera månader innan restaurangbranschen är tillbaka på de nivåer man hade innan coronakrisen. Även om bryggerinäringen välkomnar det stöd man fått, menar man att hjälpen från det offentliga för många endast kompenserar en bråkdel av de förluster man gjort. Många har heller inte fått någon hjälp alls. BBB efterlyser därför en permanent sänkning av momsen på matleveranser inom gastronomisektorn och att detta även ska omfatta drycker. Man behöver också förlänga det borttagna kravet på att företag måste ansöka om konkurs så fort skulderna överstiger tillgångarna.

Vad som ser ut som något från yttre rymden landade hos Allgäuer Brauhaus i slutet av april. Det är den första stora leveransen till bryggeriets nya buteljeringslina. Fler transporter är dock att vänta.

I höstas rapporterade vi att Allgäuer Brauhaus investerar stort i en ny buteljeringsanläggning. Ägaren Radeberger Gruppe satsar cirka sexton miljoner euro för att modernisera bryggeriet. Nyligen avslutades bygget av en 2 600 kvadratmeter stor hall, som ska inrymma den nya anläggningen. I slutet av april inleddes nästa fas, när en sextio ton tung buteljerings- och rengöringsanläggning levererades av fyra transportfordon till Leuterschach i bayerska Marktoberdorf. Denna leverans kommer att följas av ytterligare 55, som tillsammans kommer att lasta av cirka 500 ton utrustning.

Den sista transporten når bryggeriet i början av juni. När alla delar satts samman och anläggningen har testats, kommer Allgäuer Brauhaus ha kapacitet att fylla upp till 24 000 bygelkorksflaskor i timmen. För att hålla tidplanen kommer femtio personer arbeta under hård tidspress. Enligt företrädare för bryggeriet har man redan börjat planera fyllningen av de första flaskorna och arbetsscheman för dem som ska göra det. Innan coronapandemin växte Allgäuer Brauhaus med tvåsiffriga procenttal varje år. Även om försäljningstakten saktat ner, vill bryggeriet fortsätta stärka verksamheten för att möta konkurrensen. Allgäuer Brauhaus grundades 1911 och ingår sedan 2003 i Radeberger Gruppe.