Bara Bier

En tropiskt fruktig nyhet ser dagens ljus i Tyskland. Det är Störtebeker Braumanufaktur som går loss ordentligt med ett nytt öl innehållande humle från tre olika kontinenter.

Atlantik-Ale har med sina uppfriskande citrusaromer blivit mångas favoritöl i Störtebeker Braumanufakturs sortiment. Nu får det dock konkurrens av en ny fruktsmakande skapelse. Med nya Pazifik-Ale tar Stralsundbryggeriet ytterligare ett steg och erbjuder konsumenterna en riktig tropisk ipa-bomb, med smak av bland annat ananas och mango och ett rejält humlebett. Den distinkta smaken kommer från humlesorterna Comet, Mosaic, Citra och Topaz, som ursprungligen kommer från tre olika kontinenter runt Stilla havet.

Sin gyllene färg får ölet från ljus kornmalt, som också bidrar med viss krispig torrhet. Störtebekers bryggmästare har dock lagt ner mycket möda på att hitta en bra balans och inte gå till överdrift åt något håll. En alkoholhalt på 6,5 procent ger ölet en fyllig kropp, där humlearomerna kan breda ut sig, samtidigt som det fortfarande är lättdrucket. Pazifik-Ale kommer hädanefter ingå i Störtebekers standardsortiment och passar enligt bryggeriet särskilt bra till kryddstarka maträtter samt fisk och skaldjur.

Restaurangen Zum Spöckmeier får ny ledning i slutet av året. Då tas det traditionsrika matstället i Münchens Altstadt över av Arabella Schörghuber och Ramona Pongratz. Men först väntar en rejäl renovering.

Zum Spöckmeier är en lika självklar del av München som den mäktiga Frauenkirche. Ända sedan 1450-talet har stadsborna begett sig till Rosenstrasse i närheten av Marienplatz för att släcka törsten och fylla magen. Restaurangens nuvarande byggnad uppfördes 1972 och genomgår nu omfattande och välbehövlig renovering. När dessa är klara mot slutet av året vankas det storstilad nyöppning av Zum Spöckmeier under ny ledning i form av Arabella Schörghuber och hennes dotter Ramona Pongratz.

Fram till nu har mor-dotter-duon ägt och drivit restaurangen Grünwalder Einkehr i Münchenförorten Grünwald. Den är nu såld och de två kan helt ägna sig åt sitt nya projekt, där de även får sällskap av Arabella Schörghubers son Alex. Deras mål är att göra Zum Spöckmeier till en självklar mötesplats för stadens invånare, men även för gäster från andra delar av världen. För att locka en yngre målgrupp kommer restaurangen också få en något modernare touch. Något datum för nyöppningen är dock ännu inte bestämt.

Fler och fler tyskar väljer att dricka alkoholfri öl, inte minst av hälsoskäl. Med ökad efterfrågan följer att utbudet stadigt blir större och att bryggmetoderna blir alltmer raffinerade. Här det bästa som de östra förbundsländerna har att erbjuda i alkoholfri väg enligt bloggen Ostkoster.

Först lite historik. Alkoholfri öl aktualiserades i Östtyskland redan 1972, då det styrande socialistpartiet SED hade fått nog av östtyskarnas stora ölkonsumtion. Berlinbryggeriet Engelhardt beordrades därför att ta fram ett alkoholfritt öl, som ett år senare kunde presenteras som Aubi, kort för Autofahrerbier (bilföraröl). Det ölet kom sedan faktiskt att stå modell för de mer kända västtyska märkena Clausthaler och Gerstel, som såg dagens ljus några år senare.

Här följer östra Tysklands bästa alkoholfria öl (0,5 procent alkohol eller mindre):

1. Freiberger Alkoholfrei – Freiberger Brauhaus
Ett öl helt utan alkohol, med väldigt lite socker och en typisk ölsmak. Freiberger blev 1863 först i Sachsen med att brygga pilsner. 1948 togs bryggeriet över av staten och blev lite senare ett folkägt företag (Volkseigener Betrieb, VEB). Sedan 2006 ägs Freiberger av Radeberger Gruppe.

2. Atlantik Ale Alkoholfrei – Störtebeker Braumanufaktur
Ölet med bäst ölsmak i testet och 0,5 procent alkohol. Bryggeriet startade 1827 i Stralsund i Mecklenburg-Vorpommern. Var under DDR-tiden ett av de största med en årlig produktion på 100 000 hektoliter. Har en lång tradition av att brygga alkoholfritt och Atlantik Ale är en av klassikerna.

3. Aubi – Dingslebener Bierspezialitäten
På tredje plats kommer originalet självt – Tysklands första alkoholfria öl. Välbalanserat och med mindre än 0,5 procent alkohol. Dingslebener i Thüringen var det största privata bryggeriet i DDR och har alltid ägts av familjen Metzler. Producerar i dag östklassiker som Aubi och Osta-Cola.

4. Ur-Krostitzer Alkoholfreies Pilsner – Ur-Krostitzer
Smakar som en riktig pilsner och behöver inte drickas iskall. Mindre än 0,5 procent alkohol. Bryggeriet har anor från 1534, men namnet användes första gången 1904. Efter att ha varit statligt under DDR-tiden blev bryggeriet 1990 en del av Radeberger Gruppe.

5. Dingslebener Weissbier Alkoholfrei – Dingslebener BierspezialitätenDingslebener tar även femteplatsen med ett veteöl som inte behöver frukta konkurrensen från sina bayerska motsvarigheter. Med mindre än 0,5 procent alkohol smakar den som en weissbier ska: kryddigt med en aning banan.

6. Wernesgrüner Alkoholfrei – Wernesgrüner Brauerei
Får sin speciella smak av det vatten som bryggeriet tar från en brunn i skogen. Ska drickas mycket kall. Mindre än 0,5 procent alkohol. I slutet av 1800-talet fanns det fem bryggerier i Wernesgrün. Under DDR-tiden förstatligades de två största och blev 1974 VEB Exportbierbrauerei Wernesgrün. 1990 togs dagens namn och 1994 privatiserades bryggeriet. Ingår sedan 2002 i Bitburger Braugruppe.

7. Frei-Bier Alkoholfrei – Störtebeker BraumanufakturStralsundsbryggeriets andra öl på listan har mindre än 0,5 procent alkohol och en frisk smak från det fina vattnet. Ett riktigt sommaröl. Bryggt i pilsnerstil och det andra av Störtebekers tre klassiker.

8. Feldschlösschen Alkoholfrei – Feldschlösschen Brauerei
Smakar som en pilsner ska med mindre än 0,5 procent alkohol. Feldschlösschen i Dresden var från 1838 ett renodlat lagerbryggeri med rötterna i en berömd restaurang. 1960 blev bryggeriet ett Volkseigener Betrieb, VEB. Efter murens fall togs Feldschlösschen över av Carlsberg, som 2011 sålde det vidare till TCB Beverages i Frankfurt an der Oder. Det gör det till ett av få östbryggerier som fortfarande ägs av östtyskar.

9. Lübzer Alkoholfrei – Lübzer Brauerei
Påminner om en riktigt bra lager med viss torrhet. Dricks välkyld. Mindre än 0,5 procent alkohol. Bryggeriet grundades 1877, men revs ner efter andra världskriget. Östtyska staten kunde inte ta över bryggeriet eftersom huvudägaren var amerikan. 1969 återuppbyggdes det och blev ett VEB. Lübzer ägde den enda burklinan i hela DDR och exporterade sin öl till väst. Sedan 2004 ägs bryggeritet av Carlsberg.

10. Bernstein-Weizen Alkoholfrei – Störtebeker Braumanufaktur
Störtebekers hattrick på listan fullbordas med ytterligare ett fantastiskt alkoholfritt öl. Med mindre än 0,5 procent alkohol smakar det som en bra, vanlig weissbier. Det står helt klart att man kan sina saker i Stralsund.

Bloggen Ostkoster drivs av journalisten Patrick Ziob. Han är född i Düsseldorf, men har i många år bott i östra Berlin och nu Sachsen. I bloggen skriver han om sin kärlek till östra Tyskland, om människorna, regionerna och de lokala produkterna från Berlin, Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt, Sachsen och Thüringen.

I Bayern får nu bryggeriägda restauranger ersättning från samma statliga stödprogram som övriga gastronomisektorn tagit del av sedan november. Detta efter hårda förhandlingar mellan Bayerns bryggeriförbund och förbundslandets styrande politiker.

Beslutet att även inkludera bryggeriernas värdshus och restauranger i det statliga stödet tillkännagavs gemensamt av det bayerska bryggeriförbundets vd Lothar Ebbertz och Bayerns ministerpresident Markus Söder. Ebbertz är särskilt tacksam mot Bayerns finansminister Hubert Aiwanger, som tidigt insåg att de bryggeriägda uteställena är viktiga för förbundslandets besöksnäring och den lokala gastronomisektorn. Lothar Ebbertz tror att stödet kommer att hjälpa många värdshus att överleva den pågående krisen och den påtvingade nedstängningen, enligt Getränke Zeitung.

Tidigare har bryggeriägda uteställen fallit under lagstiftningen för ”blandverksamhet” och därmed inte varit berättigade till de stöd som gastronomisektorn i övrigt har rätt till. För att få stöd fick till exempel deras flaskölsförsäljning till butik högst uppgå till tjugo procent av den totala omsättningen. För många bayerska bryggerier har detta varit ett oöverkomligt hinder. Samtidigt har renodlade restauranger, kaféer och andra matställen fått ersättning för upp till 75 procent av sina förluster under november och december. I Bayern säljs ungefär trettio procent av all öl via restauranger.

Kulmbacher Gruppe gör ett sammantaget godkänt resultat under 2020. Det beror på en god utveckling inom detaljhandeln samt att försäljningen av märket Mönchshof går bra.

Enligt Kulmbacher Gruppe landar koncernens intäkter under 2020 på 236,8 miljoner euro, vilket är cirka tre miljoner euro mindre jämfört med året innan. Däremot ökade den sålda volymen öl med två procent till 3,47 miljoner hektoliter om bara koncernens egna märken räknas in. Försäljningen i handeln ökade med 261 000 hektoliter eller tolv procent. Detta väger dock inte riktigt upp de stora förlusterna inom export samt gastronomisektorn.

Anledningen till att bryggerikoncernen ändå klarar sig hyfsat bra under coronaåret 2020 stavas Mönchshof. Märket hade en mycket god tillväxt och hade vid årsskiftet en marknadsandel på drygt 25 procent inom segmentet öl med bygelkorksflaskor. De sorter som sålde bäst var Mönchshof Natur Radler, Mönchshof Hell och Mönchshof Kellerbier. I det alkoholfria sortimentet växte även Mönchshof Natur Radler Alkoholfrei 0.0% och Mönchshof Naturtrübs Alkoholfrei mer än det tyska snittet för segmentet i övrigt. Mönchshof är därmed det ölmärke med bygelkorksflaskor som växer snabbast i hela Tyskland.

Mönchshofs sortiment består för närvarande av tolv sorter (alkoholhalt inom parentes): Original (4,9 %), Kellerbier (5,4 %), Natur Radler (2,5 %), Natur Radler Alkoholfrei (0,0 %), Naturtrübs Alkoholfrei (< 0,5 %), Hell (4,9 %), Landbier (5,4 %), Slim Lager (4,9 %), Schwarzbier (4,9 %), Bockbier (6,9 %), Weihnachtsbier (5,6 %) samt Maibock (6,9 %). Kulmbacher Gruppe marknadsför även de egna märkena Kulmbacher, EKU och Kapuziner Weissbier.

Familjen Heide har fått nog och stänger sin klassiska restaurang Heide Volm i Planegg. Förra året lämnade familjen även Oktoberfest efter har drivit festtältet Bräurosl i 83 år.

Det var förra sommaren som familjen Heide meddelade att man lämnar Oktoberfest och driften av det Paulanerägda bryggeriet Hacker-Pschorrs festtält Bräurosl, efter att ha drivit det i 83 år. Anledningen var de osäkra tiderna och för att helhjärtat kunna satsa på sin traditionsrika restaurang Heide Volm i Münchenförorten Planegg. Det hjälpte dock föga och nu kommer beskedet att man också måste stänga restaurangen. Spiken i kistan blev coronapandemin, den långa nedstängningen av det tyska samhället och de dystra framtidsutsikterna i dess spår. Den gamla restaurangbyggnaden ska nu rivas, enligt Süddeutsche Zeitung.

En gång i tiden var det till Planegg alla begav sig när man ville roa sig eller sitta ner med en ölsejdel utanför Münchens stadsgräns. I årtionden var Heide Volm den självklara mötesplatsen för kända och halvkända personer och mer eller mindre framgångsrika fotbollsspelare. Det hela startade 1931, när Georg Heide tog över restaurangen Zum Volm. Det blev en omedelbar succé och redan 1936 kunde familjen även ta över Bräurosl-tältet på Oktoberfest. 1971 tog Willy Heide över ruljangsen och var mellan 1984 och 2001 även talesperson för alla Oktoberfestkrögare. Den sista generationen Heide tog över 2002 och investerade då kraftigt i verksamheterna.

För världens äldsta bryggeri innebar coronaåret 2020 ett rejält bakslag. Bayerische Staatsbrauerei Weihenstephans försäljning hamnade för första gången på många år under 400 000 hektoliter.

Den första nedstängningen av det tyska samhället från slutet av mars till mitten av maj innebar ett hårt slag för Bayerische Staatsbrauerei Weihenstephan, som fick se sin försäljning till gastronomisektorn kollapsa helt. Eftersom bryggeriet även exporterar sin öl till ett femtiotal länder världen över, fick man med kort varsel snabbt reagera och noggrant börja bevaka läget i omvärlden. Tack var en välfungerande logistikavdelning lyckades man ganska bra med att hantera den nya situationen med ett ojämnare orderflöde.

Trots det besvärliga läget släppte man ändå ett nytt öl på marknaden i maj 2020 i form av Weihenstephaner Helles. Detta visade sig bli ett lyckokast, eftersom samhället samtidigt närmade sig slutet på den första nedstängningen och det rådde en lite mer positiv atmosfär och framtidshopp. Totalt ökade bryggeriet sin försäljning i handeln med trettio procent under året. Under 2021 kommer fokus dock fortsatt ligga på gastronomisektorn, som utgör Weihenstephans kärnverksamhet, rapporterar Getränke Zeitung.

Hur gammalt Weihenstephan egentligen är kan diskuteras. Officiellt startade bryggningen år 1040, då bryggeriet fick licens av biskop Otto I av Freising att brygga och sälja öl. Anor finns dock tillbaka till 700-talet, då ett benediktinkloster grundades. En av klostrets verksamheter var just att brygga öl. Som en del av en större sekulariseringsvåg togs klostret och bryggeriverksamheten över av den bayerska staten 1803. Dagens namn fick bryggeriet först dock 1921.

För att inte bli stående med osålt fatöl som måste hällas ut, sätter en del tyska bryggerier nu ett längre bäst före-datum. Bitburger och Krombacher lovar till exempel att deras pilsner håller i nio månader istället för sex månader, som tidigare var det vanliga.

Warsteiner har dock valt en annan väg. Istället för att flytta fram bäst före-datumet på nybryggd öl, ger man kunderna möjligheten att själva välja genom att förse ölfaten med en informativ krage. På den står det att ölets livslängd kan förlängas med två månader om det förvaras på rätt sätt. Många bryggerier följer nu Warsteiners exempel. AB Inbev går till och med ett steg längre och utlovar tre månaders förlängd hållbarhet för deras tyska flaggskepp Beck’s.

Bäst före-datum anger inte den sista dagen för konsumtion (sista förbrukningsdag), utan är det datum fram till vilket tillverkaren kan garantera att kvaliteten på det aktuella livsmedlet fortfarande är bra. Fram till nu har tyska bryggerier i regel satt ett relativt snävt bäst före-datum. Till Getränke News säger det tyska bryggeriförbundets vd Holger Eichele att bryggerier därför utan problem kan flytta fram datumet. Genom noggranna kvalitetskontroller försäkrar man sig om att ölet håller en hög kvalitet, om det förvaras på rätt sätt.

Veltins hör dock till de bryggerier som håller kvar vid de gamla riktlinjerna om sex månaders hållbarhet. Enligt bryggeriets talesperson Ulrich Biene är det för att bryggeriet alltid sätter ölets färskhet i främsta rummet. För även om öl är en produkt som inte blir dålig i första taget, så kan smaken förändras med tiden. För maltiga öl med hög alkoholhalt kan detta ibland vara en fördel, men för mer humliga öl, som pilsner, blir det ofta ett problem. Att förlänga ett öls livslängd med ett par, tre månader lär dock inte ha någon större effekt på smaken.