Bara Bier

AB Inbev Deutschland höjer priserna på alla öl på flaska och burk samt fat för hemmabruk i Tyskland från och med den 1 januari och 1 juli 2023. I ett brev förklarar bryggerijätten beslutet med den senaste tidens kraftigt ökade omkostnader.

Från och med januari nästa år kommer priserna på flasköl från märken som Becks, Diebels, Franziskaner, Haake-Beck, Hasseröder, Löwenbräu och Spaten att öka med mellan 5,10 och 9,30 euro per hektoliter i Tyskland. Bryggerikoncernen AB Inbev Deutschland meddelar samtidigt att höjningar i samma storleksordning kommer att ske i juli 2023. I såväl januari som juli kommer dessutom priserna på burköl att höjas med mellan 6,40 och 10,10 euro per hektoliter. Det innebär att en back öl kommer att kosta minst en euro mer efter varje prishöjning. Så sent som i september i år höjde AB Inbev priset på Becks fatöl kraftigt, skriver Getränke News.

Historiskt har de tyska ölpriserna bara höjts vart tredje till vart femte år. Till följd av den senaste tidens kraftiga kostnadsökningar ökar dock ölpriserna nu varje halvår. Nyligen meddelade Heineken Deutschland och Radeberger Gruppe att man kommer att höja priserna i slutet av året, trots att man gjorde en prisjustering så sent som i våras. Experter på den tyska ölbranschen tror att fler landsomfattande bryggerier snart kommer att följa efter. Warsteiner och König avstod från prishöjningar tidigare i år, men lär bli tvungna att justera sina priser inom kort. De regionala bryggerierna brukar följa de nationella, vilket gör att öl kommer bli dyrare över hela Tyskland.

Anheuser-Busch Inbev Deutschland är ett dotterbolag till världens största bryggerikoncern. Med varumärken som Becks, Franziskaner, Spaten, Löwenbräu och Corona är man i dag den näst största bryggerigruppen på den tyska marknaden. AB Inbev sysselsätter cirka 2 300 personer på fyra orter i Tyskland. Huvudkontoret ligger i Bremen.

Radeberger Gruppe lägger ner Binding Brauerei i Frankfurt. Produktionen upphör senast i oktober 2023 och bryggning och buteljering kommer att flyttas till någon annan av koncernens anläggningar.

Radeberger Gruppe uppger att man vänt på alla stenar för att kunna behålla produktionen i Frankfurt, men att det inte längre är ekonomiskt hållbart med tanke på de senaste årens kriser. Nedläggningen av Binding Brauerei syftar också till att på lång sikt stärka koncernens övriga anläggningar. Bryggerijätten meddelar också att man kommer göra vad man kan för att erbjuda en acceptabel lösning för de cirka 150 anställda i Frankfurt. Det kan till exempel handla om deltidspension eller anställning på någon annan anläggning, skriver Getränke News.

Förutom Binding bryggs även märkena Henninger, Schöfferhofer och Clausthaler på Radebergers anläggning i Frankfurt. Dessa kommer i framtiden bryggas på någon annan av bryggerikoncernens tretton anläggningar i Tyskland. Radeberger Gruppes huvudkontor i Frankfurt med dess 380 anställda berörs dock inte av nedläggningen. Koncernledningen säger att man även fortsättningsvis kommer ha sitt säte i och leda verksamheten från Sachsenhäuser Berg.

Radeberger Gruppe är Tysklands största privatägda bryggerikoncern och en del av den familjeägda livsmedelskoncernen Oetker Gruppe. Radebergers produktsortiment består av ett åttiotal internationella, nationella och regionala ölmärken och alkoholfria drycker. Koncernen har också intressen inom dryckesgrossister, logistikföretag och dryckesåterförsäljare. Under 2021 hade koncernen 6 921 anställda.

Efter att ha gått ner i såväl juni som juli vände den tyska ölförsäljningen uppåt igen i augusti. Jämfört med samma månad förra året sålde tyska bryggerier och dryckesåterförsäljare 11,8 procent mer 2022. Den totala ölförsäljningen är till och med 500 000 hektoliter högre än i augusti 2019.

Under augusti i år såldes det cirka 8,8 miljoner hektoliter öl i Tyskland. Det är 931 000 hektoliter mer än samma månad 2021. Även ölblandningar gick bra med en ökning på 26,4 procent till närmare 524 000 hektoliter. Den tyska exporten vände också uppåt. Försäljningen till andra EU-länder ökade med 17,8 procent till 835 000 hektoliter, medan exporten till länder utanför unionen ”bara” ökade med 4,7 procent och uppgick till cirka 721 000 hektoliter. Det visar de senaste siffrorna från den tyska statistikmyndigheten Destatis, som dock inte inkluderar alkoholfria öl eller andra maltdrycker.

Om vi bryter ner siffrorna per förbundsland ser vi att augustiförsäljningen ökade i alla delar utom Schleswig-Holstein/Hamburg (-6,4 procent) och Sachsen-Anhalt (-0,2 procent). Störst var ökningen i Niedersachsen/Bremen (+19,9 procent), Rheinland-Pfalz/Saarland (+16,6 procent) och Nordrhein-Westfalen (+16,0 procent). Därefter följer Hessen (+12,3 procent), Berlin/Brandenburg (+12,1 procent), Baden-Württemberg (+11,0 procent), Thüringen (+10,4 procent) och Bayern (+10,0 procent). Mecklenburg-Vorpommern (+8,4 procent) och Sachsen (+6,9 procent) fick nöja sig med ensiffriga procenthöjningar under augusti 2022.

Det tyska bryggeriförbundet har tagit fram en internetbaserad plattform som ska hjälpa företag inom dryckesindustrin att få tag i kolsyra. Den nya tjänsten kopplar ihop kolsyreleverantörer med dryckestillverkare som är i akut behov av kolsyra till produktion eller buteljering.

Den nya tjänsten, som tagits fram gemensamt av det tyska bryggeriförbundet Deutsche Brauer-Bund (DBB) och det bayerska bryggeriförbundet (BBB), är gratis att använda och hittas på www.co2-plattform.de. Den kan användas av alla företag inom den tyska dryckesbranschen, oavsett om de är medlemmar i något av förbunden eller inte. Webbplatsen fungerar som en anslagstavla och är designad för att vara så enkel att använda som möjligt. Innan lanseringen har DBB stämt av med Tysklands konkurrensmyndighet att alla funktioner ligger i linje med gällande lagstiftning.

Många medelstora bryggerier och andra dryckestillverkare har i dagsläget stora problem med att få tag i kolsyra. I flera fall har man tvingats begränsa eller helt stoppa sin produktion. Kolsyra är en biprodukt vid gödseltillverkning och en förklaring till kolsyrebristen är att många gödseltillverkare tvingats minska sin produktion på grund av stigande energipriser. Gasen är även viktig för andra företag inom livsmedelsbranschen, som står inför samma utmaningar som dryckestillverkarna. De påverkade branscherna har vädjat till Tysklands regering och EU-kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att lindra de negativa effekterna av energikrisen.

Källa: Deutsche Brauer-Bund

Forskare vid Münchens tekniska universitet har analyserat Tysklands äldsta flasköl. Det buteljerades 1885 och går fortfarande att dricka.

Det äldsta (kända) bevarade flaskölet i Tyskland är alltså närmare 150 år gammalt, buteljerat under den tyska kejsartiden 1885. Forskare vid Münchens tekniska universitet (TUM) har öppnat det, analyserat det och till och med smakat på det. Forskargruppen har letts av Martin Zarnkow, chef för teknik- och utvecklingsavdelningen vid Weihenstephans forskningscenter för bryggnings- och livsmedelskvalitet (BLQ).

Det analyserade ölet kommer från Brauerei Barre i Lübbecke, som haft flaskan i sitt museum sedan 1970-talet. Flaskan hittades dock hos ett annat företag i staden, där den enligt historien har förvarats i ett inmurat kassaskåp under årtionden. Att det förvarats torrt och under rätt tryck gör ölet mer intressant än exempelvis gamla öl som hämtats från skeppsvrak och som kan ha utsatts för saltvatten. Ölet från Lübbecke ligger också väldigt nära den alkoholhalt och stamvörtstyrka som var vanliga vid tiden det bryggdes, skriver Süddeutsche Zeitung.

Att ölet har hållit under alla dessa år kommer inte som någon överraskning för forskarna, som menar att ett korrekt buteljerat öl kan hålla i århundraden. Mikroorganismer kan inte växa i alkoholhaltiga öl, som dessutom skyddas av en koldioxidatmosfär och bitterämnen. Dessutom ligger surhetsgraden under 5.0, påpekar Martin Zarnkow, som efter att ha smakat säger att ölet är förvånansvärt gott. Även om det är en pilsner, liknar det till karaktären en äldre mörk lager. Det är överraskande välbalanserat, med mogna smaker av torkad frukt, plommon och körsbär. På det hela taget är det mycket lättdrucket, med en trevliga beska och syrlighet.

Tyska bryggerier genomgår nu en extremt tuff period och många fruktar för sin existens. Därför vädjar nu det tyska bryggeriförbundet till landets politiker att agera innan det är för sent.

Det tyska bryggeriförbundet, Deutschen Brauer-Bund (DBB), har tillsammans med sex regionala förbund gått ut i ett öppet brev till landets makthavare med krav på omedelbara beslut kring energi och ekonomi. Detta för att göra vad man kan för att hindra massnedläggningar bland de drygt 1 500 tyska bryggerier som är medlemmar i organisationen, varav många är små och medelstora familjeägda verksamheter.

Bryggeriförbundet menar att klockan redan är ”fem i tolv” och påpekar att inköpspriset för el och gas är tusen procent högre än förra året, med kraftiga prishöjningar på andra varor som följd. Malt, glas, kapsyler och förpackningsmaterial har stigit med cirka åttio procent, medan exempelvis lastpallar är 150 procent dyrare. Dessutom fungerar inte logistikkedjorna som de ska och det råder även stor brist på kolsyra.

Det tyska bryggeriförbundet kritiserar samtidigt politikernas beslut att införa en gasanskaffningsavgift, som bara gör energi dyrare och inte billigare. Politiken har istället fokuserat på att lansera dyra hjälppaket, som enligt förbundet har en begränsad nytta för bryggerierna. Nu vill förbundet att politikerna inser allvaret i situationen och kräver att de agerar innan det är för sent.

Därför har man presenterat en lista över saker som bör prioriteras:

1. Ett tak på gas- och elpriserna.
2. En ideologifri användning av alla tillgängliga energikällor för att generera el.
3. Sänkning eller avskaffande av alla skatter, tullar och tilläggsavgifter på gas.
4. Avskaffande eller justering av politiken kring den så kallade marginalelen, så att den inte påverkar elpriserna.

Branschorganisationen Die Freien Brauer får tre nya medlemsbryggerier. Förra veckan beslutade de nuvarande medlemmarna att välkomna Erdinger Weissbräu och två andra familjeägda bryggerier till föreningen.

Bayerska Erdinger Weissbräu och Brauerei Aying samt Privatbrauerei Gessner från Thüringen kan nu titulera sig fria bryggerier. De tre familjeföretagen får dock vänta till september nästa år innan de blir fullvärdiga medlemmar. Att tillhöra ett nätverk som Die Freien Brauer är inte minst viktigt i dessa tider och de nya medlemmarna blir ett värdefullt tillskott för föreningen, säger organisationens vd Jürgen Keipp till Getränke News.

Även Stefan Kreisz, Erdingers chef för teknik, logistik, personal och inköp, är nöjd med bryggeriets medlemskap. Han menar att man inom ramen för ett starkt nätverk kan arbeta ännu mer framgångsrikt med att bevara värden som kvalitet, självständighet, ansvarsfullt ledarskap och koppling till hembygden. ”I slutändan handlar det om framtiden för våra öl som en kulturell tillgång och vår bryggartradition”, säger han.

Die Freien Brauer består av 44 oberoende familjebryggerier i Tyskland, Österrike och Luxemburg. Sedan 1969 har organisationen arbetat för att bevara ölkulturens mångfald i Europa. Fokus ligger främst på gemensamma inköp, erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling av buteljerings- och logistiklösningar. Gemensamma utbildningar, seminarier, försäkringar och framtagande av marknadsföringsmetoder finns också på agendan. Varje år tränar medlemsbryggerierna dessutom upp cirka 200 lärlingar till olika arbeten inom bryggerinäringen.

Spridningen av coronaviruset har ökat markant i München sedan starten av Oktoberfest för en och halv vecka sedan. Enligt Robert Koch Institut har antalet bekräftade fall av covid-19 ökat med 77 procent i den bayerska huvudstaden. Detta är något som även sjukhusen märker av.

Under den första veckan med Oktoberfest har den så kallade sjudagarsincidensen i München ökat med närmare 77 procent till 424,9 coronafall per 100 000 invånare. Detta enligt tisdagens siffror från Robert Koch Institut. Det går i dagsläget inte att bevisa att ökningen har en direkt koppling till Oktoberfest, men motsvarande ökningar av coronafall har märkts av en dryg vecka efter starten av andra tyska folkfester under hösten.

Den snabba virusspridningen märks även på sjukhusen i München. Den 26 september låg 268 patienter inlagda med konstaterad covid-19 på stadens sjukhus, vilket är 48 fler än veckan innan. Av dessa patienter får 33 stycken intensivvård. Som jämförelse kan nämnas att 615 patienter i München behandlades för covid-19 under den tredje smittvågens topp i april 2021, skriver Süddeutsche Zeitung.

Sjudagarsincidensen har dock tappat lite i värde eftersom många fall inte registreras. Det beror på att många som smittas inte gör PCR-tester och alltså inte finns med i statistiken. Den trend som observeras i München kan också jämföras med Tyskland i stort. Förra veckan ökade antalet konstaterade coronafall med 43,1 procent i Bayern, medan motsvarande siffra för hela Tyskland var 29,4 procent. I rena tal motsvarar det 89 282 nya coronafall i tisdagens rapport, jämfört med 60 237 veckan innan. Antalet sjukhusinläggningar ökade under samma period med 49 procent över hela Tyskland, där i dagsläget cirka 10 000 personer ligger inlagda med konstaterad covid-19. Det är dock inte viruset som är primär orsak till alla dessa inläggningar.